— Lt
FÖRENTA STATERNA.
För att göra tydligt förhållandet med presi-
denten Tylers vägran, att sanktionera den al
kongressen antagna nya tariffoillen, torde en
ramställning af hvad som föregått denna vägran
vara nödvändig.
Redan i början af kongressens innevarande
session föreslog presidenten, dertill föranledd al
statsfinansernes svåra ställning, att den lagen
måtte upphäfvas, som stadgar att statens ägande
jord skulle fördelas bland de serskilda staterne,
och inkomsten för dess försäljning icke, såsom
förut, tillfalla. Förenta Staternas skattkammare.
Detta förslag förkastades med 4 rösts pluralitet.
Whigpart:et, som genomdrifvit deora jag, hade
derigenom velat bjelpa de skuldsatta staterna på
bener, hvilket ändamål dock icke vunnits. De:
demokratiska partiet hade deremot så mycket
det förmått satt sig emot den ifrågavarande l:-
gen. Att den gick igenom, är i synnerhet att
tillskrifva den omständigheter, att en klausul
deri infördes, hvari stadgades att i samma stund
Förenta Staterna kunde finna sig föranlåtna att
höja sin tulltariff utöfver 20 procent på någon
artikel, så skulle på samma gång lagen om för-
delningen af statsjorden emellan staterna af sig
sjelf anses upphäfven och återkallad. Denna klau-
sul lugnade ena del af det demokratiska partiet:
betänklighet öfrer nämnde lag; men då Whig-
partiet kände sig nog starkt att föreslå Henry
Clay till president vid nästa val (1845), så vi-
gade det gå ännu ett steg längre, och göra en
provisorisk tariff, hvilken innehöll den klausu-
len, att de deri förekommande tullafgifter ti!
högre belopp än 20 procent icke skulle hafva
något inflytande på lagen om fördelningen a!
statsjord. Den provisoriska tulltariffen innehöll
således ett forimligt åsidosättande af ett förut
lagligen fattadt besiut. Detta var orsaken, att
presidenten vägrade sanktionera tariffenp. Han
har derigenom helt och hållet brutit med Whig-
partiet, och ställt sig på demokraternes sida.
Man kan icke neka, att ju Hr Tyler har rät!
deri, att han vill upprätthålla verkan af beslu-
tet om lagens rörande statsjorden upphäfvarde i
det förut bestämda fallet, hvilket just nu incträf-
fat genom stadgandet i tariffen om införandet a!
tullafgifter öfverstigande 20 procent. Att, för
det tariffen kallas provisorisk, vilja låta Jagen
om statsjorden bestå jemte tullumgälder, öfver-
stigande 20 proceat, är en advokatyr och ingen-
ting annat.