francs. Denna åtgärd kan väl synas hård, men l!
är föreskrifven af de franske arbetarenas nöd-:!
ställda belägenhet.
Prinsen af Joinville skall, i medlet af nästa!
månad, begifva sig till Toulon, för att med sin
fregatt aBelle Poule, stöta till amiral Hugons
eskader, hvilken afgått till Hieriska öarna. Prin-
sen har för andra gången afslagit en kontreami-
rals grad, som tillbjudits honom. -
Hertigionan af Angouleme har ifrån Österrike
skrifvit ott kondolensbref till drottningen, affat-
tadt i en bjertlig och rörande stil. Man torde
erinra sig, att det före Jali-revolutionen var
fråga om en förmälning mellan den nu aflidne
hertigen och mademoiselle, hertigens af Bordeaux
syster. Detta, af händelserna öfverändakastads
förslag gör saken ännu intressantare.
Från Afrika berättas, att den stora Krachna-
stammen underkastat sig franska väldet, och
dess höfdingar infunnit sig i Algier, för att er-
bålla investituren. Abd-el-Kader hade på sin
flykt sammanträffat med kalifen Sidi Embarak,
på sydliga gränsen af kalifatet Miliana. De sökte
båda att vinna några stammar för sin sak ; mer
dessa hafva, långt ifrån att efterkomma deras
önskan, tvertom begärt understöd af Fransmän
nen, för att drifva Abd-el Kader ut i öknen,
och general Changarnier hade, för ett sådant
ändamål, uppbrutit med en liten trupp. Nu-
mera tyckes således intet hinder vara i vägen
för det goda förståndets återställande med Ma-
rocko, om icke ett nytt tvisteämne uppstår i
anledning af ett rykte, som gått i Tanger, at!
engelske konsuln börjat underhandlingar om en
handelstraktat och en kuststräckas afträdande
till Eogland. Sannolikt är likväl detta blott ett
tomt rykte.
SPANIEN.
Iafan!en Fransiseo de Psula har, på resan
från Tolosa till San Sebastian varit i mycken
fara, emedan v2gaen, hvari han satt med sin fa-
milj, var nära att stjelpa i en brant backe vid
Andoain. En af mulåsnorna omkom, men de
resande undsluppo oskadade, med undantag ai
Iofanten sjelf, som fick en stark kontusion.
Den handelstraktat Portugal afslutat med Eng-
land, vicker mycken afund i Madrid, och Brit-
tiska sändebudets anseende derstädes sjunker be-
tydligt, så att man ej tror, att han skall bli i
stånd att der negociera en dylik traktat.
PORTUGAL.
Nyheterna från Lissabon af den 8 dennes sä-
ga, att rmsanider numera har det bästa hopp om
missförståndets med Spanien biläggande i godo.
Ett dekret af regeringen förklarar nu, till
följe af den med England afslutade traktaten,
slafhande!n för sjöröfveri och befaller, att alla
för det sistnämnda stadgade straff, skola tilläm-
pas på denna handel.
STORBRITANINEN.
De sednaste underrättelserne från Manchester
gå till den 46 dennes f. m. Den föregående da-
gen hade inga oroligheter förefallit, ehuru de
sysslolöse arbetarne ännu fortforo att i massor
ströfva omkring i staden. Kartisternes bemödan-
den, att förmå dem till öppen revolt, hade bit-
tills åtminstone icke lyckats. Man fruktade dock
oroligheter den 46, årsdagen efter den beryktade
massakren utanför Manchester 4819. Feargus
OConnor ämnade nämnde dag lägga grundste-
nen till ett monument åt den bekante Hunt.
Trenne ledamöter af municipalitetet i Man-
chester hade begifvit sig till London, för att un-
derrätta regeringen om sakernas ställning. En
ministerkonselj hölls straxt derefter, hvari kraf-
tiga åtgärder beslötos till lugnets återställande.
En kunglig proklamation utfärdades, som för-
manade till ordning, och lofvade belöningar för
upptäckandet af resningens hufvudmän. Befall-
ning afgick genast till Woolwich, att skicka 450
artillerister och 4 kanoner på jernvägen till Man-
chester, dit äfven på samma sätt transporterades
4 bataljon garde och 4 infanteriregemente. Då
gardet skulle afgå, skockade sig folk tillsammans
och bad soldaterne påminna sig, att det var de-
ras bröder, emot hvilka man ville använda dem.
Chefen hade måst låta fälla bajonett, för att skaffa
trupper fram. Demonstrationer af samme slag
hade egt rum i Wodlich, då ett ytterligare ar-
tilleridetachement derifrån skulle afgå till Man-
chester den 44. — I Leeds, Stockport, Maccles-
field, Bury, Ashton oc: Oldham svärmade mas-
sor af sysslolösa arbetare kring gatorna; imed-
lertid hade det endast i Preston kommit til!
verkligt handgemäng emellan folket och trup-
perne. De sednare bade måst gifva eid, hvarvid
49 å 45 personer blifvit sårade, somliga dödligt.
Hertigen af Wellington kade blifvit utnämnd
till öfverbefälhafvare öfver alla landtrupper i
Storbritannier och Irland.
TYSKLAND.
