IIANLeITH UC LUM IRSTRUCUIOH tCliCISfRlha: HYRA consequencer som kunna uppkomma, i fall representationssättet förblifver in statu quo, eller tout au plus vidkännes några inflickningar af nya elementer i de förut existerande stånden, sedan sjelfva saken changerat till den grad, att vår jordägande allmoge fortfarande betraktar sig i massa. som: ett riksstånd, lika souveraint för sig, som något af de andra och i sina riksdagsmän ser veritabla representanter af hela denna massas intressen! ... Bebagar Tit. imaginera sig detta, så torde Tit. benäget finna, att den första verkan häraf måste blifva en alldeles incurabel obändighet allt framgent hos dessa representanter. Men detta är allenast ett gene, och kan till en början påssera. En farligare consequence vore deremot om dessa bönder i massa fölle på den sottisen att tro sig vara ett slags statsmän in petto, likt våra unga capita, derföre att de se sina riksdagsmän agera statsrhän och sjelfva kunde hoppas att blifva valda till riksdagsmän. Föreställ sig, herr Ryttmästare och Commendeur, hvilket öfvermod, som af sådana ider måste uppkomma hosden arbetande klassen i allmänhet!.... Det mest monstreusa återstår imedlertid; det skulle kunna falla de mera välbehållna bland allmogen in att draga parti af sina lediga stunder, för att förstärka sin gros bon sens med en — låt vara tant soit peu — teinture af historia, politique, statistique... qua sais je? ... af toutes ces choses scondaires, som å pråsent formera la partie faible af en diplomat!... Herr Ryttmästaren och Commendeuren torde behaga småle åt dylika skrupler; men jag assurerar att jag sjelf är ganska allvarsam och att mina skarpsyntare vänner vid riksdagen delade mina presentimens! — För tio år sedan skulle, jag vet det, blotta idgen att en bonde affecterade politiska insigter, blotta ideen, säger jag, skulle varit värdig Danviken Men för tio år sedan hade icke den moderna bonde-chatechesen hunnit lära folket att läsa rent innantill i politiquen. För tio år sedan skulle jag sjelf icke rönt obehaget af att triffa på bönder som mediterat öfver Forselis betänkliga Statistique, eller nödgats afhöra insupportabla frågor ur hopen öfver Strinnbolms historia om Svenska folket (attendez: folket!), denna källa till djerfva värmerier öfver hvad allmogen påstås ha varit på den så kallade odalmannatiden och hvad den skulle kunna inbilla sig att blifva i en framtid om wingarne finge vexal Ännu mindre skulle jag för tio år sedan haft den cha-l grin att se bondfingrar bläddrande i dessa sans retenue incendiaira pampbhletter, som en förvildad litterature och en tryckfrihet utan gräns framkrystat under namn af Bidrag, Skildringar, bref, ... je marråte... det är nog, som sens moral, att folket skulle på den tiden icke läsit dessa saker, par la bonne raison att det icke förstod att läsa dem. Men nu! Enafia: om representationen skulle med sådana accessoires bibehålla sia närvarande form, så hotades vi inom 40 å 43 år med. ett Complett bondregemente. nAprez moi le deluge! kunde jag säga; jag har sannolikt den tidea dragit min hand från republiquen, och hvad som händer, träffar icke mig, ifall jag lefver. Men denna bannala phrase var aldrig en sann riddersmans och blef ej heller mitt eller mina riksdagsvänners valspråk, Vi voro tvärtom djupt bekymrade för det tillkommande, men rådlösa. Då framstod vårt ultraliberala Constitutionsutskott, med sitt admirabla representationsförslag. Admirabelt kallar jag det visst icke derföre att det ville frånkänna oss vår sjelfskrifna representation, utan derföre att det fann den bästa pisaller, som i ett sådant embarras var att välja. Märk, min herre, att bondeståndet försvinner på samma gång som de öfriga och ej står qvar för att inom två till tre riksdagar kunna terrassera sina medständer eller — autant comme autant — proclamera sig för hela Nationens representant, efter exempiet af le tiers Etat under de Fransyska excesserna! — Ea peu de mots: efter den mest scrupuleusa granskning af alla chanser för och emot, fanno vi att någon bättre moyen ej var praticabel än en representation alldeles utom Ständer och cr6erad genom val. Visserligen skulle ett på Engeiskt vis -baseradt öfverhus varit ännu bättre; men nu mera har man förlorat rätta tillfället för en dylik tostitution;-de lägre Stånden skola aldrig concedera dertill och knappast den obesutna noblessen sjelf, som icke kan. hoppas att der vinna plats, om ej då och då genom en grace från Hofvet, under det att den nu kan negociera gracer derifrån, såsom vilkor för riksdagstjenster. Que faire, under sådana förhållanden? -.. Mina vänner och jag funno, au bout du compte, att gecom det ultraliberala projectet ingenting går förloradt för den gamla noblessen af Economisk solidi!, t. ex. Hr Ryttmästaren och Dess Herr Bror (och hvaribland herrarnes ödmjuke tjenare äfven torde få den äran att räkna si). Oss kan förändringen ej det minsta alarmera. Vi skola representera Och finna 0ss representerade under hvilken representationsform som helst, emedan vår förmögenhet och våra seconderade talenter!: aldrig kunna utestängas från representationen. Den enda differancen vore, att vi en gåneral skulle blifva bättre representerade genom valda representancter än genom sjelfskrifna, derföre att (emtre nous) förtroendet alltid procurerar bättre ombud äa hazarden. Men jag bekänner öppet, att dan stara ckaran af da månea oenm nädsvas IM KS pr Pt jr 2 ÄH AA RR je VA OP AA AA AR KR UN a VR AA a AA rr Kr AR RSS a bn ch