Charivari och i Köpenhamn Corsaren fylla. Den-
na roll är alldeles icke obetydlig och fordrar
stor talang. Kanske blefve den för Frejas mnär-
varande mojenger för svår: men om hon med
verkligt nit sloge sig på denna genre, såsom sin,
skulte deraf möjligen en dag kunna blifva något.
Hvad som står emot denna utsigt för Freja,
är bufvudsakligen den politiska nytta hennes sinre
vänner och ,öfre styresmän, af henne lofvat sig.
och som de visserligen i det längsta vilja genom
henne söka att få skörda. Men detta utgör Frejas
närvarande, objelpliga olycka, såsom tidning. Ty
sedan hon nu en gång högtidligen och öppet
står inför publiken såsom ett Bibi, betyda alla
hennes politiska resonnemanger intet vidare än allt
annat tomt gen!jud. Hon uttalar icke mer en tanke
för sig, med den vigt en sådan kan hafva, utan
allenast ett echo. Vore det deremot tänkbart,
att hon kunde öfvergifva sina nuvarande patro-!
ner, då funnes för henne möjligheten att i Stock-
holm kacske förvandlas till ett Charivari, hvil-
ket, om det skrefs med vwerklig talang, skulle
kunna försvara sin plats.
Våra läsare hafva funnit, att Aftonbledet endast
sällan och merendels ganska kort yttrat sig under
hela det långvariga och befäingda kältringskrig,
dess inbitne fierder på sådant sätt fört, att de
med nästan ingenting annat fyllt sina spalter, än
med så grofva, obetänksamma och all grund
saknande invektiver, att, om derom rättegång bil-
dades, de förmodligen ej skulle undgå att leda
sine upphof till mistande af äran. Vi hafva
ör mycket föraktat dessa utfall, för att med
deras utförliga behandlande vilja trötta våra lä-
sare. Vi ansågo saken endast en gång behöfva
belysas ifrån sin sanna sida, för att i hvarje san-
sad och ointresserad betraktares opinion intaga
det rum, den med rätta tillkommer.
Såsom postskriptum i afseende på striden, kun-
na viäfven säga, att den deck genom sitt resultat,
varit nyttig, emedan hädanefter, och så länge
Freja under sina närvarande patroners högn fort-
jar alt blott utgöra publicismens lilla bibi, det
icke gifves någon, som kan misstaga sig på källan
för alla hennes omdömen om saker och personer,
samt om meningen med den slöja af låtsad lihera-
litet, hon vid passande tillfällen anlägger. Hon
är härigenom slagen ur brädet, för sin del, på
samma sätt som Sv. Biet, för sin, då det ej län-
gesedan tog farväl från det presterliga gebietet,
enär det icke längre såg sig i stånd, att der nå-
sonting kunna uträtta. Biet har förklarat sig
hädanefter ämna vara politiskt, mer än religiöst.
Vi skulle önska det, för att en gång få se huru
let då ser ut. Men visserligen har det under
dessa veckor uppfört sig högligen opolitiskt, e-
när det för sina abonnenter ej annat dukat upp
in ett ändelöst kält om D. A., som förutsätter
lika god tillgång på tålamod hos dessa abonen-
er. som på medel att betäcka tryckningskost-
naden af makulatur.