öfverflödig, men dock alltid utgjorde en godhe kal:ar Lan gemenhet, nedrighet, vanheder, bo: streck, ete. etc. etc., att hafva varnat! Svensk språket har således förlorat betydelsen i sina ord enär den långmodighet, det tålamod och hela de sättet att först säva till, hvarmed man emot de politiska figuren ) gått till väga, just bär vittn om hvad man i alla tider ansett för motsatsen z elakhet och allt det andra. Men då allt detta är så klart, att ingen sansa derpå kan tvifla, och enär Freja red:ren sjelf, d han hemma med mera lugn, än han visar i si tidning, tänker på saken, ganska säkert inser det samma; så återstår endast dena frågan, hvad ka vara meningen med alit Frejas oväsen, i afseend på hennes framtida tillstånd? Ty, att utropen för det närvarande hafva si naturliga grund i smärtan, att se sig inför publi ken demasquerad, kan hvar och en ganska vö förstå. Men ihärdigheten af hennes olåt kan in gen annan orsak hafva, än, att bon ej allenas iider af sitt närvarande sår, utan ser sin under gång i opinionen, såsom liberal, gifven för fram tiden, derest hon icke kelt och hållet ändra bana, hvilket åter hennes vänner och cöfre styres män af lätt begripliga skäl alldeles icke vilja utan då hellre låta henne fara. Det är hela detta förhållande, som i detta ö gonblick förtjenar att tagas i litet närmare be traktande, enär det för publiken blir allt arge lägnare, att, för den en gång stundande stora po litiska : striden i landet, veta hvar man har d spelande personerna rangerade. Således fråga vi: hvad är väl basen för Freja innehåll? och hvilka arbeta i Freja, sedan dei ende, som der gjort sig känd för kunskaper gått derifrån? På dessa två frågor beror henne framtid. Svaret härpå är snart gifvet af sig sjel!. Politisk innehåll af säkert och konseqvent slag har Frej: aldrig haft; icke en gång sådant, som Biet. Oupp hörligen har hennes plan gått ut på det falska spe let, att söka kaptivera vissa flygtige läsare genon skrik emot en och annan högt uppsatt id, un der det att hon, så fort frågan blef om verklig lighet och sak, troget arbetade emot friheten: och reformernas rigtning. Kastar man en blic! tillbaka på hvad hon sagt i politik, träffar mar alldeles ingenting annat än en massa af motsä gelser; och det af högst naturlig grund. Biet haj sin tendens gifven och öppen, utan möjlighet elle hopp om att kunna bedraga någon enda menni ska. Dess politik är Aristokratiens och Prelatu: rens. Hvar och en vet detta, och kan sålede: aldrig förvillas af Biets utfarter, hvarthän de än flyger, äfven i sina mest oerhörda infall hvar och en uppskattar dess omdömen om personer och tänkesätt blott efter den plats Biet intager Men Freja har tydligen haft till syfte att förleds opinionerna genom låtsadt frihetssinne, för ati derefter kunna få dem med sig, när hon motarbetade tidehvarfvets fordran, särdeles i frågar om näringsfribeten. Vännerne förläto — nej de tilläto — Freja yttra sig förnuftigt och frisinnigt i religion; enär Biet åtagit sig förmörkelsearbetet åt detta håll, och ansågs kunna dertill gå så kraftigt tillvöga, att Frejas små friheter då och då häruti ingenting betydde. Deremot skuile Freja !jena Skråmtressena och Handelstvånget, samt motarbeta Representationsreformen. Dessa uträttningar voro de vigtigaste. Kunde hon dessutom gagna ligan i små skärmytslingar, genom hotade personers nedsmutsande, satsers förvridsrde m. m. så vore det så mycket bättre. Emot dessa handtag och för att kunna gifva systemet dem, titläts det henne, att emellanåt säga några glåpord om regeringen, om adeln, om grefve Brahe 0. s. v., hvilka i sig sjalfva voro mycket oskadliga, såsom blott beståerde i fraser, men likväl, innan demasqueringen skett, nyttiga, för att hos läsare, som icke gåfvo sig mödan att se närmare på saken, gifva Freja färg af oberoende och af en idens örgar,, hvarmedelst hon skulle bekomma kredit och blifva trodd för det öfriga och kufvudsakliga hon hade att tala om. Då det hädanefter icte gerna vidare kan vara frågan om, att Freja på en läsare med eftertanke skall kunna utöfva någon politisk inflytelse mer än Biet och Minerva, sedan hennes nära samband med dem för öfrigt också blifvit fak tiskt bevisadt genom den till öfverflöd upprepade likstämmigheten i deras yttranden med Frejas och Frejas med deras; så frågas det, om ieke en annan roll skulle för Freja kunna gifvas, deri hon kunde göra mera lycka? I afseende på de fallenheter, hon i sina bättre och gladare ögonblick utvecklat, förekommer de oss verkligen, att hon hos Stockholms läsande -ublik skulle kunna ersätta ett behof, som i Paris AA Biete frac