öfverflödig, men dock alltid utgjorde en godhe
kal:ar Lan gemenhet, nedrighet, vanheder, bo:
streck, ete. etc. etc., att hafva varnat! Svensk
språket har således förlorat betydelsen i sina ord
enär den långmodighet, det tålamod och hela de
sättet att först säva till, hvarmed man emot de
politiska figuren ) gått till väga, just bär vittn
om hvad man i alla tider ansett för motsatsen z
elakhet och allt det andra.
Men då allt detta är så klart, att ingen sansa
derpå kan tvifla, och enär Freja red:ren sjelf, d
han hemma med mera lugn, än han visar i si
tidning, tänker på saken, ganska säkert inser det
samma; så återstår endast dena frågan, hvad ka
vara meningen med alit Frejas oväsen, i afseend
på hennes framtida tillstånd?
Ty, att utropen för det närvarande hafva si
naturliga grund i smärtan, att se sig inför publi
ken demasquerad, kan hvar och en ganska vö
förstå. Men ihärdigheten af hennes olåt kan in
gen annan orsak hafva, än, att bon ej allenas
iider af sitt närvarande sår, utan ser sin under
gång i opinionen, såsom liberal, gifven för fram
tiden, derest hon icke kelt och hållet ändra
bana, hvilket åter hennes vänner och cöfre styres
män af lätt begripliga skäl alldeles icke vilja
utan då hellre låta henne fara.
Det är hela detta förhållande, som i detta ö
gonblick förtjenar att tagas i litet närmare be
traktande, enär det för publiken blir allt arge
lägnare, att, för den en gång stundande stora po
litiska : striden i landet, veta hvar man har d
spelande personerna rangerade.
Således fråga vi: hvad är väl basen för Freja
innehåll? och hvilka arbeta i Freja, sedan dei
ende, som der gjort sig känd för kunskaper
gått derifrån? På dessa två frågor beror henne
framtid.
Svaret härpå är snart gifvet af sig sjel!. Politisk
innehåll af säkert och konseqvent slag har Frej:
aldrig haft; icke en gång sådant, som Biet. Oupp
hörligen har hennes plan gått ut på det falska spe
let, att söka kaptivera vissa flygtige läsare genon
skrik emot en och annan högt uppsatt id, un
der det att hon, så fort frågan blef om verklig
lighet och sak, troget arbetade emot friheten:
och reformernas rigtning. Kastar man en blic!
tillbaka på hvad hon sagt i politik, träffar mar
alldeles ingenting annat än en massa af motsä
gelser; och det af högst naturlig grund. Biet haj
sin tendens gifven och öppen, utan möjlighet elle
hopp om att kunna bedraga någon enda menni
ska. Dess politik är Aristokratiens och Prelatu:
rens. Hvar och en vet detta, och kan sålede:
aldrig förvillas af Biets utfarter, hvarthän de
än flyger, äfven i sina mest oerhörda infall
hvar och en uppskattar dess omdömen om per-
soner och tänkesätt blott efter den plats Biet intager
Men Freja har tydligen haft till syfte att förleds
opinionerna genom låtsadt frihetssinne, för ati
derefter kunna få dem med sig, när hon motar-
betade tidehvarfvets fordran, särdeles i frågar
om näringsfribeten. Vännerne förläto — nej
de tilläto — Freja yttra sig förnuftigt och frisin-
nigt i religion; enär Biet åtagit sig förmörkelse-
arbetet åt detta håll, och ansågs kunna dertill gå
så kraftigt tillvöga, att Frejas små friheter då
och då häruti ingenting betydde. Deremot skuile
Freja !jena Skråmtressena och Handelstvånget,
samt motarbeta Representationsreformen. Dessa
uträttningar voro de vigtigaste. Kunde hon dessu-
tom gagna ligan i små skärmytslingar, genom hota-
de personers nedsmutsande, satsers förvridsrde m.
m. så vore det så mycket bättre. Emot dessa hand-
tag och för att kunna gifva systemet dem, titläts
det henne, att emellanåt säga några glåpord om
regeringen, om adeln, om grefve Brahe 0. s. v.,
hvilka i sig sjalfva voro mycket oskadliga, såsom
blott beståerde i fraser, men likväl, innan de-
masqueringen skett, nyttiga, för att hos läsare,
som icke gåfvo sig mödan att se närmare på saken,
gifva Freja färg af oberoende och af en idens
örgar,, hvarmedelst hon skulle bekomma kredit
och blifva trodd för det öfriga och kufvudsak-
liga hon hade att tala om.
Då det hädanefter icte gerna vidare kan vara
frågan om, att Freja på en läsare med eftertan-
ke skall kunna utöfva någon politisk inflytelse
mer än Biet och Minerva, sedan hennes nära
samband med dem för öfrigt också blifvit fak
tiskt bevisadt genom den till öfverflöd upprepade
likstämmigheten i deras yttranden med Frejas och
Frejas med deras; så frågas det, om ieke en an-
nan roll skulle för Freja kunna gifvas, deri hon
kunde göra mera lycka?
I afseende på de fallenheter, hon i sina bättre
och gladare ögonblick utvecklat, förekommer de
oss verkligen, att hon hos Stockholms läsande
-ublik skulle kunna ersätta ett behof, som i Paris
AA Biete frac