prorogeradt, reglera eller till och med upphäfva
tullen på ulländsk spanmål. Detta förskag för-
kastades med 473 röster emot 413.
Föreningen emot spanmålslagarne fortsatte sina
sammankomster i Londor, hvarvid ganska häf-
tiga och på saken rakt gående tal höllos. Her-
tigen af Sussex skulle emottaga en deputation
af de delegerade, och en dylik ämnade sig äfven
till sir Robert Peel.
Prins Alberts bror, prins Ernst af Sachsen-
Coburg, hade med sin unga brud, prinsessan
Alexandrine af Baden, ankommit till London.
TYSKLAND.
I Berlin sysselsätta sig utrikes-, inrikes- och
ecklesiactikministrarne med utarbetandet af för-
slag till en ny lag rörande tryckfriheten. Då,
i sammanhang härmed, omtalas inrättandet af
ett censurkollegium, så är det lätt att finna, a!
hvad beskaffenhet den så kallade tryckfriheten
kommer att blifva.
SCHW EITZ.
Den 4 dennes öppnades den allmänna landt-
dagen i Bern med vanliga högtidligheter. Det
blir i synnerhet frågan om de Aargausga klo-
strens upphäfvande, som lärer komma att sys-
selsätta denna landtdag. Afvenledes någon bät-
tre reglering af tullväsendet de serskildta kan-
tonern2 emellan.
BELGIEN.
En deputation af köpmän och fabrikanter har
haft audiens hos konung Leopold, för att före-
ställa honom arbetarnes vid linnefabrikerne svåra
belägenhet, i anseende till den förhöjda import-
tullen på lingarn och linnevaror i Frankrike.
Konungen svarade, att han skulle göra allt, för
att skydda Belgien emot verkningarne af de
nya regleringarne i Fransyska tariffen.
Sedermera hade underrättelse ankommit till
Brässel, att en öfverenskommelse i förenämnde
ämne blifvit i Paris afslutad emellan Frankrike
och Belgien. Dess innehåll var ännu icke kändt,
men Kamrarne troddes snart blifva samman-
kallade i och för ratifikationen af densamma.
DANMARKE.
Konungen gick d 8 dennes ombord på eit
ångfartyg, för att begifva sig till Aalborg, och
vidare företaga en resa i Jutland och till her-
tigdömena. Drottningen följer icke med på
denna färd.
Både presidenten och vice presidenten i Stän-
derförsamlingen i Roeskilde, professor Ciauser
och etatsrådet Hvidt, anses vara bland de mes!
afgjorda anhängare af ett konstitu:ionelt. sy-
stems införande i Danmark.
ORIENTEN.
Från Malta försäkras på det bestämdaste, att er
förenad engelsk, fransysk och österrikisk eskade
kommer att afgå till syriska kusten och troligen
bemäktiga sig en och annan punkt derstädes, fö:
att på detta sätta sätt förmå Porten att efterkom-
ma de stora makternas begäran om Libanons stäl-
lande under en christlig styresman. Porten gör
alla möjliga invändningar, för att slingra sig ifrån
denna fordran; och man har all anledning tro
att Ryssland i hemlighet motarbetar de andra
makternas afsigter i detta hänseende. Engelske
ambassadören är i svnnerhet den, som med krafi
drifver på, att Turkarne måtte återkalla Ome:
Pascha från styrelsen öfver bergsbygden och an-
förtro den åt någon af Emir Beschirs ätt. Eng
land har också ett stort och direkt intresse :
Syriens lugnande, såvida det skall kunna drags
de fördelar af en handelskommunikation öfver
Syrien med sina ostindiska besittningar, som
denha makt hade i sigte, då traktaten i Jul
4840 afslöts emellan de 4 stora makterna oc!
Turkiet.
Selim Bei, hvars rapporter om ställningen
Syrien turkiska ministrarne förklarat sig förs
behöfva afvakta, innan någonting afgörande före
togs i syriska frågan, hade nu ankommit til
Konstantinopel.
Engelske ministern vid persiska hofvet, si
John MN2il, som från Trapezunt ankommit til
Konstantinopel, hade derifrån begifvit sig öfve
Triest till I1alien, förmodligen för att fortsätt:
resan derifrån till England.
Ett utomordentligt turkiskt sändebud, Hadic!
Gibraltar, skulle afgå tili London, för att begär:
Sir Stratford Cannings återkallande från arsbassa
den:i Konstantinopel.
UMETUAAR ACVER NEN FÖRET ITNA