prorogeradt, reglera eller till och med upphäfva tullen på ulländsk spanmål. Detta förskag förkastades med 473 röster emot 413. Föreningen emot spanmålslagarne fortsatte sina sammankomster i Londor, hvarvid ganska häftiga och på saken rakt gående tal höllos. Hertigen af Sussex skulle emottaga en deputation af de delegerade, och en dylik ämnade sig äfven till sir Robert Peel. Prins Alberts bror, prins Ernst af SachsenCoburg, hade med sin unga brud, prinsessan Alexandrine af Baden, ankommit till London. TYSKLAND. I Berlin sysselsätta sig utrikes-, inrikesoch ecklesiactikministrarne med utarbetandet af förslag till en ny lag rörande tryckfriheten. Då, i sammanhang härmed, omtalas inrättandet af ett censurkollegium, så är det lätt att finna, a! hvad beskaffenhet den så kallade tryckfriheten kommer att blifva. SCHW EITZ. Den 4 dennes öppnades den allmänna landtdagen i Bern med vanliga högtidligheter. Det blir i synnerhet frågan om de Aargausga klostrens upphäfvande, som lärer komma att sysselsätta denna landtdag. Afvenledes någon bättre reglering af tullväsendet de serskildta kantonern2 emellan. BELGIEN. En deputation af köpmän och fabrikanter har haft audiens hos konung Leopold, för att föreställa honom arbetarnes vid linnefabrikerne svåra belägenhet, i anseende till den förhöjda importtullen på lingarn och linnevaror i Frankrike. Konungen svarade, att han skulle göra allt, för att skydda Belgien emot verkningarne af de nya regleringarne i Fransyska tariffen. Sedermera hade underrättelse ankommit till Brässel, att en öfverenskommelse i förenämnde ämne blifvit i Paris afslutad emellan Frankrike och Belgien. Dess innehåll var ännu icke kändt, men Kamrarne troddes snart blifva sammankallade i och för ratifikationen af densamma. DANMARKE. Konungen gick d 8 dennes ombord på eit ångfartyg, för att begifva sig till Aalborg, och vidare företaga en resa i Jutland och till hertigdömena. Drottningen följer icke med på denna färd. Både presidenten och vice presidenten i Ständerförsamlingen i Roeskilde, professor Ciauser och etatsrådet Hvidt, anses vara bland de mes! afgjorda anhängare af ett konstitu:ionelt. systems införande i Danmark. ORIENTEN. Från Malta försäkras på det bestämdaste, att er förenad engelsk, fransysk och österrikisk eskade kommer att afgå till syriska kusten och troligen bemäktiga sig en och annan punkt derstädes, fö: att på detta sätta sätt förmå Porten att efterkomma de stora makternas begäran om Libanons ställande under en christlig styresman. Porten gör alla möjliga invändningar, för att slingra sig ifrån denna fordran; och man har all anledning tro att Ryssland i hemlighet motarbetar de andra makternas afsigter i detta hänseende. Engelske ambassadören är i svnnerhet den, som med krafi drifver på, att Turkarne måtte återkalla Ome: Pascha från styrelsen öfver bergsbygden och anförtro den åt någon af Emir Beschirs ätt. Eng land har också ett stort och direkt intresse : Syriens lugnande, såvida det skall kunna drags de fördelar af en handelskommunikation öfver Syrien med sina ostindiska besittningar, som denha makt hade i sigte, då traktaten i Jul 4840 afslöts emellan de 4 stora makterna oc! Turkiet. Selim Bei, hvars rapporter om ställningen Syrien turkiska ministrarne förklarat sig förs behöfva afvakta, innan någonting afgörande före togs i syriska frågan, hade nu ankommit til Konstantinopel. Engelske ministern vid persiska hofvet, si John MN2il, som från Trapezunt ankommit til Konstantinopel, hade derifrån begifvit sig öfve Triest till I1alien, förmodligen för att fortsätt: resan derifrån till England. Ett utomordentligt turkiskt sändebud, Hadic! Gibraltar, skulle afgå tili London, för att begär: Sir Stratford Cannings återkallande från arsbassa den:i Konstantinopel. UMETUAAR ACVER NEN FÖRET ITNA