DÖPELSE-AKTEN.
ETT HISTORISET ÄFVENTYR FRÅN SLUTET AF DE1
ADERTONDE ÅRHUNDRADET.
I
En mörk, stormig, Decemberqväll för omkring
sjutti år sedan satt en ung prest, i dystra fun:
deringar, uti ett litet kyffe till vindsrum, belä-
get långt upp på norr, här i Stockholm. Reg.
net piskade på det lilla fönstret, som var sön
dersprucket på ett par ställen, så att ohimme
lens vatten, kallt och otrefligt, trängde sig ir
genom rutan och blötte ner några latinska auc
torer, hvilka hade fått sin plats i fönsternischen
Inne i rummet var ruskigt och . kusligt. E:
enda liten brasa hade blifvit upptänd derion
om morgonen. Men kommaren var i sig sjel
kall, och dessutom voro fönster, dörr och pa
nelningar försedda med diverse sprickor, genon
hvilka den lilla värmen som varit, längesedar
hade gått sin kos. Frusen och dyster satt prest
mannen vid sitt skrifbord, som han: hade dra
git fram midt på golfvet, för att ej få sina pap
per. nedstänkta af de regndroppar, dem storma
dref in i kammaren. Utom deita bord, hvar
ena fot var för kort, så att den understödde
af tvänne pergamentsband af Curtius och Corse
lius Nepos, bestodo möblerna af två fankiga träd
stolar och en smal sing... Rummet var för öf
rigt ett at dessa mörka, små, unkna näster, son
företrädesvis äro omtyckta af råttor, spindlar oci
dylika agreabla varelser, hvilka, till råga på all
annat ondt, bruka inqvartera sig hos den fattig
och troget biträda olyckan och nöden att göra han
lif vedervärdigt.