jernvägarna och ångfartygen öfverflyttas ej blott per sonerna och varorna, utan äfven ideerna, kunska perna och konstskickligheten, emellan jorders län der. Sanningen går fram, icke endast i teorierna utan i lifvet; och den ställer icke bloti den ekono miska verksamheten utom förvillelsens kretsgång den lyfter äfven den intellektuella till en grundli gare och klarare åskådning afsamhället. För henn måste de onda genier fly, som i okunnighetens mör ker dväljas. Sverige har ej kunnat blifva fremman de för dessa tidens sträfvanden. Det kan så mycke mindre undgå att deltaga i rörelsen, som dess folk käraste minnen innerligt förena det med den tanke och samvetsfrihet, som utgör vehiklet för Europa nuvarande bildning och frihets-anda. Om det stå betänkligt blickande på striden emelian en föregån gen tidsandas nedfalianda former, och de, mer elle mindre djerfva, mer eller mindre välbetänkta, be mödanden att uppresa nya, står det likväl färdig att tillegna sig erfarenheten och skänka kunskapen goda åt sina söner. Det intresse som alltmer ut breder sig för ståndsrepresentationens ändamålsen liga ombildning till en fullkomligare national-repre sentation, lofvar att fosterlandets angelägenheter skol: komma att i framtiden bero af organer, som san nare uttrycka folkets behof, och derföre grundligar kuana beiömma medlen att dem afbjelpa. Der Svenska jordbrukaren motser i detta afseende denn: stora reform, sågom det vigtigaste steget för sin oci sina efterkommandes närmaste framtid. Äfven i en del! andra beredda lag-förslag och reformer inom administrationen och beskattningen fin ner jordbrukaren anledning att hoppas på framti den. Det nya civil-lagförsleget har till rättelse upptagit flera af de lagstadganden jag här antydt såsom hinderliga för jordbrukets utveckling. Regering och Ständer hafva visat sig gemensamt inse behofvet al skattevåsendets förenkling, och en reglering af de dermåd gemenskap egande förhållanden. Det är at! hoppas, attde olika åsigterna om sättet för ändamålens vinnande snart kunna sammanjemkas. De begge Statsmakterna hafva äfven gemensamt genom befordrandet af lendtbruks-instituterna, sökt uppmuntra ungdomens håg för agronomiska studier och vinnande af praktisk skicklighet. Då efter Rikets Ständers afgifna förklaring, de nu af Konungen allena beror, att låta utföra der nödvändiga reform i stadsoch landtmanna-närin:garnes ömsesidiga ställning, hvilken så länge vari af allmänna rösten yrkad, och som är det kraftigaste steget till vår national-industris upphjelpande bör jordbrukaren kunna hoppas, att i detta fall sc ett slut på underhandlingarna med de ensidiga privilegii-intressena. Skulle jag väl behöfva erinra om de förhoppningar, som Svenska jordbrukaren äger, att äfven finna dess ställning och dess behof blifva föremål för hanslärde medborgares forskningar, och för vetenskapsmännens upplysande omdömen och råd? Alltsedan denna Akademis upptomst, har den egnat en stor, och i många fall inuytelserik uppmärksamhet åt befordrandet af de hjelpvetenskaper, hvarifrån äfven landtbrukaren hämtar ledning och upplysning i sina företag. Skulle han icke äfven få hoppas, att se den vetenskapliga forskningen utsträckt till de förhållanden, som sätta den individuella förmågan i beroende af samhällets former, af lagarna och institutionerna? Det är samverkan af alia samhällets krafter, som utgör staternas styrka. Denna sanning, må den bos oss alltid lefva, i det offentliga, liksom i det enskilta bemödandet för alia goda möedborgares mål: Fosterlandets lycka och sjelfständighet.