uniformens ständiga bärande skulle vara en stor
besparing. emedan de så ofta visa sig i sällskapslif-
vet. Påstås det, att vid en dyrare uniform, som
mycket nyttjas, t. ex. gardesregementernes, civila
kläders bruk icke är någon misshbushållning, så vill
jog medgifva att så är för elt högst ringa antal.
men desse äro så få (om de finnas), att deras ringa
antal snarare bestyrker regeln.
Skulle någon påstå, att som ett plagg slites lika
mycket, antingen det tillhörer uniform eller civil
drägt; att följaktligen slitningskostnaden blefve den-
samma, huru den ock fördelades mellan uniform och
civila kläder, så att man, genom ständigt bärande
af uniform, skulle slita alldeles lika mycket kläder,
som genom att stundom bära uniform, stundom ci-
vila kläder, och att således ingen besparing skulle
uppkomma; så förtjenar väl detta påstående knap-
past någon vederläggning. Ty, att börja med, måste
ju ett långt större antal plagg anskaffas vid två dräg-
drägter än vid en, och dessutom hvet en hvar att
kläder kosta mindre, ju mindre ombyte man af dem
eger. Men besparingen af uniforms bärande består
icke blott deruti, att man är befriad från att ega
mer än en drä.t: den består äfven deruti, att aj
alla drägter är (med undantag af några få dyrare
uniformer) militära uniformen den minst kostsam-
moa; icke blott emedan åtskilliga grannlåtsplagg bort-
falla, utan äfven emedan uniformskläder kunna myc:
ket lärgre slitas, än andra. En mycket sliten civil
rock ser alltid ruskig ut: en luggsliten uniformsrock,
blott den är väl borstad, kan alltid bäras med be-
der, dels emedan de föga kostsamma prydnaderna,
knappar, krage, epauletter, m. m., afvända ögat från
trådarnes beskådande; dels emedan man i sällskaps-
lifvet, i allmänhet, bar anspråk på mycket mera
elegans af den borgerliga drägten, än af militära
uniformen : den förras elegans består uti dess finhit
och nyhet, den sednare anses elegant blott derföre
att den är uniform. Denna åsigt är visserligen en
smekfråga, det medgifves, men de fleste torde dela
den med mig. Finnes denna åsigt — denna fördom,
om man så vill — så borde vi vända den till vår
fördel, genom uniforms allmänna anläggarde; icke,
såsom nu, vända den till vår skada, genom uniforms
allmänna afläggande för sällskapslifvet. Åsigten om
uniforrsens tillräckliga elegans, så snart den är hel
-och ren, är antagen uti det öfriga Europa till änna
högre grad, än hos oss. Den, som besöker andra
länder, får se uti Berlin, Wien och Paris, uti all
tjenstgöring, och uti hela hvardagslifvet, de fleste
officerare hära de tarfligaste uniformer, mycket mera
slitna, än i allmänhet hos oss. Och dock äro öfver-
allt lönerna större. Danskar och Tyskar, som be-
sökt svenska militir-soirer, förvånas öfver våra uni-
Tormers elegans. I
Skulle besparingen af uniforms ständiga bärande !
också blott med ett erxda qvartal öka våra ringa lö-
ner, och olägenheterna vara inga, så vore denna Jö-!
netillökning ju ingalunda att försmå? Hvilken om
sina underhafvandes sanna väl öm regementschef
skulle dröja att med uppräckta händar emottaga ett.
qvartals löneförhöjning? — dröja att använda allsin!
ioflytelse att påyrka den? Hvilken upplyst krigs-
styrelse borde försmå att förskaffa armåens, i all-
mänhet medellösa officerskorpser en så väsendilig
fördel, då det blott med ett enda penndrag kan an-
skaffas? — Men hvar och en lärer inse, att den :
ifrågavarande besparingen skulle blifva långt större, !
än ell qvartal.
Jag har hittills blott talat om den besparing, som
skulle uppkomma för de sparsamme, derigenom att,
de befriades från underhållandet af en sparsam civil!
drägt. Men hvem förmår beräkna de kostnader, som
skulle und:ikas för dem, som icke äro sparsamme?
För dem, som just genom civila kläders anläggande
först inledas på skuldsättningens olycksdigra bana?
— Huru mången lycka, som den civila drägten för-
stört, skulle icke hafva räddats under uniformen?:
Om detta icke kan örnekas, om det innehåller den
påtagligaste sanning, som alla dagar ligger inför våra
ögon, förtjenar det då icke att af regementschefer
på det bögsta bebjertas? — )
Fördelarne af en besparing, genom ständigt bär)
Tande af uniform, äro så stora, så afgjorda, så ove-
derläggliga, att de ensamt synas mig nog kraftiga,
för att påkalla åtgärdens vidtagande. Inga andra
skäl än hushållnsngens behöfdes således, då dessa!
äro så betydliga.
Men en annan vigtig fördel, om tillkommer af
uniforms bärande, är det bidrag, som deraf hemtas
till
en god militärandas upprätthållande.
Denna fördel vore väl värd att köpas med någon
uppoffring: huru mycket mindre bör den förbises,
då den här erhålles till skänks, liksom till ytterli-
gare belöning för en förnuftig åtgärd i hbusbållsväg.
— Den, som icke eger menpniskokännedom, eller icke
förmår inse det sammanbang, som är emellan ideer
och former, . skall icke förstå hvad lynnet har att,
med klädedrägten beställa. Men för hvar och en,
som vill se hvad som alla dagar visar sig våra ögon
är saken intet tvifvel underkastad. Jag vågar: vis-
serligen icke påstå, att den, som är utan allt mili-
täriskt sinnelag, erhåller detta genom kläderna, —
ehuru jag hört flera pistå äfven detta — men finnes
något frö till denna planta i ett ungt sinne, så blir
det hägnadt, odladt och vårdadt genom uniformen.
Kan någon tviflta bärpå? Hvarje officer vet hvadin-.
flytelse endast några dagars bärande af uniform har
på rekryten; den hållning i skick och åtbörder, den :
erinran om militäriska pligter, som drägten lemnar ,
honom. Och vill man neka kraften af den ständig- ,
varande inflytelse, som drägten, ända från unga år i
anlagd, skulie på sinnet utöfva? Tror man sig vara l,
J
j
så upplyst och förståndig, att drägten icke utöfvar.
på oss någon inflytelse; att man icke genom denl
behöfver påminnelse om militäriska pligter, m. m.?
Bedrägliga villfarelse! Vår upplysning och vårt för-
stånd (hvilket vi i synnerbet sjelfve så ädelmodigt
tilldela 088) verka ofta mycket mindre, än de ix-l.
tryck, som vi erhålla genom småsaker, dem vi i vår
sjelfkära vishet förakta. Intrycken verka så djupt
på oss, ofta just emedan det sker oss ovetande. !
Ingen klok man, som ser längre än till morgonda-
gen, föraktar intrycken, hvilka ingenstädes hafva den
vigt, som i vårt stånd, der allt, som är militäriskt,
aldrig kan nog djupt inpräglas; der allt, som, utan
att förnärma andra medborgareklasser, underbåller
militärisk anda, förtjenar att hägnas, så länge fol-
kens tvister skola slitas med svärdet.
De som styra oss inse derföre hvarken sin egen
eller vår fördel, om de försumma ett så enkelt och
lätt verkställbart medel till ett så vigtigt ändamål,
som den militäriska andans underhållande.
Jag går nu att möta några af de invändningar,
som mol saken plöga anföras.
Besvärlioheten af uniforms bära de.