DE BEGGE RINGARNA. ?) (Miniatyr af Alexis). Vv. I en julle, som med en länk var förtöjd wid en klippa nära på redden af Port Louis på St Mauritius, låg ett par år derefter en gosse, ut sträckt så Jång han var under tofterna; gosser var klädd ien lätt sjömansdrägt af hvitt pecka och den hvita halmhatten låg bredvid honom Ett väldigt kokosträd, som reste sig från der sandiga stranden, utbredde sin löfkrona öfve; jullen och den sofvande gossen. På strander åter satt en matros och rökte i allt lugn sir cigarr, betraktande den sköna taflan, som utbredde sig för hans blickar. Mitt framför sig såg han den vackra skonaren Vistoria från Malmö resa sina master öfver den blanka vattenspeglen och der längre bort skymtade han de hvita och mångfärgade husraderne i Port Louis, liksom ge nom en jalousie af mastspirer och vimplar; dej ofvanför utbredde sig på en sagta sluttning ljus: gröna löfmassor, och längre bort der landet ha stigt höjde upp sig mot skyn, der det ena ber get lyftade sig på det andras jätteskullror, ble grönskan mörkare, här och der afbruten af gri bergväggar, ända till dess den höga spetsen a Pauceberget, till formen likt en uppsträckt tumme med sina nakna väggar sköt upp mot den klar: bimlen. Här och der. i vinklarne af de upp staplade bergen flägtade det något hvitt, hvilke såg ut som en väl på bleket vid någon fredli prestgård i Sverige, det var ett vattenfall, son rusade ner från klippan för att sedan, liksom e i grönt slingrande orm af silfver, söka sig e) väg till stranden. Gossen vaknade och gnuggade sig i ögonen — nu slog han upp dem, och kastade en glad blic! på matrosen ; -jaså Troberg, bar jag sofvit länge ) 82 Aftonbl. Nr 123, 424, 495 och 197.