erhållit det förständigande, att godtgörelse för om-
förmäldte vara icke annorledes komme att ega rum
än medelst qvittning af Björcks skuld till en tredje
person, af hvilken bolsget bade att fordra; förme-
nande, Björck att hans förföganden om ifrågavarande
två läster sill icke, efter hvad nu upplyst blifvit,
rimligtvis kunde hänföras under benämning egent-
lig handel eller såsom sådan anses, hvadan någor
ansvar derför, på sätt Hr Fäåltsekreteraren Thayve-
nius yrkat, fcke eller borde Björck ådömmas.
Tyden förklarade detta så, att fråga väl blifvit, nå-
gra dagar efter bandelov, väckt om qvittning äfven
för värdet af omförmälde två läster sill, emedan en
person vid namn Tide, som uppgifvit sig hafva for
dran af Björck, sådant begärt. men att Tydn sva-
rat att det icke lät sig göra. Tyden ville ock bafva
anmärkt, att då han armodade stadsmäklaren Nor-
bin att för bolagets räkning anskaffs sill, Tyden icke
föreskrifvit att handel derom skuile med Björck ute-
slutande uppgöras, utan öfverlemnat till Norbins e
get skön att i berörde hänseende träffa aftal.
Härefter yttrade Hr Auditören LOrange, att enär
grosshandelsbolaget Tydn Kempes förfarande i
denna sak, nemligen att, ehuru förenämnde hange:
hufvudsakligen innefattat en qvittning, bolaget likväl
förskaffat sig ordentlig slutsedel, deri blifvit iprjcit
att varan skulle betalas kontant, hvilken sedermera
blifvit åberopad såsom bevis emot Björck derom ant
han skall hafya drifvit olaga händel, togesinärmare
skärskådan, så måste man ovilkorligen komma til:
den öfvertygelse, att bolaget med samma slutsedel
ieke afsett annat ändamål, än att derigenom ska-
da Björck och, om möjligt vere, öfvertyga honom
om den åtalade olagligketen, samt att således hels
köpeaftalet varit ett försåt för att, såsom Hr Audi
tören uttryckte sig, störta Björck, hvadan Hr Audi
tören ansåg sig böra åt detta anmärkningsvärda för-
hållande fästa domstolens synnerliga uppmärksamhet.
Grosshbandlarne Wennberg och Tydån fingo nu bortgå.
Uppå Hr Fältsekretcraren Thavenii framställniog
det Viktualiehandl. Björck måtte tillfrågas, huruvida
han medgaf, att han af ifrågavarande sill-last sålt
till andre personer än dem, Hr Faltsekreteraren
förut uppgifvit, genmälte Björck, att han väl afyttra:
en och annan tunna eller fjerding, men bestridde
att han sålt i parti eller efter slutsedel; med an
ledning hvaraf Hr Fältsekreteraren förbehöll sig at:
en annan dag få styrka att Björck om så beskaffac
vara i parti träffat köpslut med Grosshandlarne Siåhbi,
Billing och Söderström samt Viktualiehandl. Hell
sten:
Hr Auditören LOrange inlemnade nu å sin huf-
vudmans vägnar en så lydande löftesskriit: Emut
det Viktualiehendlanden Hr Nils Isrsel Björck er-
båller fri disposition öfver det parti sill, u:görande
sextundrade fyrationie norrska tunnor, som, inlastad
uti galeasen Vigilans, blifvit under konfiskationsan-
språk anhiållet af Fåltsekreteraren Hr Stad:fiskalen
Thavenius, så gå undertecknade, en för begge och
begge för en i full och laga borgen derföre, att i
häncelse samma parti sill eller någon del deraf skuhe
genom laga kraftvunnet utslag, blifva förbrutet dömdt
detsammas värde då skall å 42 Rdr Bkö för hvärje
packad tunna, räknadt efter 14 nu befintliga tunnor i
stället för 192 per läst, oafkortadt till vederbörande
erläggas; hvilket härmed försäkras af Stockholm
den 21 April 1842. Olof Ema. Dahlin, Liderband-
lare. (sigill.) Nils Oskar Dahlin, Läderhand!are.x
(sigill.) som upplästes, och anhöll HrAuditören, att
sedan Björck genom ofvanintagne löftesbindelse,
ställt säkerhet för värdet af de uti galeasen Vigilance
inlastad sexhbundrades fyrationio tunnor silf; det
måtte tillåtas skepparen Hellsten att med fartyget
från staden afsegla, isynnerhet som i annat fall det
kunde inträffa, att berörde last, om den en längre
tid blefve å fartyget qvarliggande, kunde taga skö-
da; i anledning hvaraf, och sedan läserhandlanderne
Olof Emanuel Dsablin och Nils Oskar Dahlin, hvilka
anmäldes vara i Kollegii förmak tillstädes, fitt fö-
rekomma och desse till riktigheten erkänt deras för
berörde borgensförbindelse, samt, på Hr Fåltsekre-
teraren Thavenii derom serskildt gjorde framstätl-
ning, förklarat att deras löftesmanna ansvarighet äf-
ven i bändelse af dödsfall å någondera sidan skulle
vara bindande, Hr Fåltsekreteraren, jemte det hn
medgaf Björck rättighet att emot den ställda borgen
härifrån afföra omförmälte sill, åtog sig att denna
dag föranstalta derom, att allt vidare hinder för skep
paren Hellstens afseglande härifrån staden blefve
undsnröjdt; dock ville Hr Fältsekreteraren af Hell-
stån hafva upplyst bvarest eller till hvilken person i
Westerås HellstÅn skulle vid ankomsten dit eflemna
lasten, men hvartill HellstÅn på fråga genmälte, att
han vore derom okunnig, emedan först efter det far-
tyget blefve segelfärdigt, underrättelse i berörde hän-
seende skul!e honom lemnas; hvarförutan Hellstn,
som ru uppdrog åt Hr Auditören LOrange att vi-
dare bevaka och utföra hans rätt och talan i denna
sak, anhöll att, såsom ersättning för de fyra dagar
han härstädes genom denna rättegång blifvit uppe-
hållen, honom måtte tillerkännes ett belopp af Tre-
tiotre riksdaler sexton skillipgar banko för hvardera
af nämnde degar, hvilken summa He:lstÅn förmena-
de icke vara för högt beräknad, emedan, i händelse
fartyget härstädes icke blifvit stospadt, Hellsten tro
ligen redan befunnit sig i Westerås, hvarifrån fer-
tyget, efier hvad Helisten bade sig bekant, gensst
blifvit befraktadt; semt dessutom tre riksdaler banko
för hvar och en af de Jastpråmar ban begagnat.
Hr Fältsekreteraren Thayenius bestred denna er-
sättning, samt begärde del af genståmningen, som
ock med Björcks begifveande honom tillställdes.
Kollegium uppskjöt målets fortsättniog till Tisda
gen den 26 Maj, då Fältsekreteraren Thavenius bor
de styrka sin uppgift derom, att Viktua!iehandlanden
Björck af ifrågavarande sill-last. försålt i parti till
andre personer än grosshandelsbolaget J. C. Schmidt
komp. och TydÅn Kempe.
Den 26 April.
Sedan: parterne tillstädeskommit och fältsekrete-
teraren Tbavenius återstält den af honom vid sista
förhöret emottagna skrift. förklatade han att han.