sAnländer en emigrant til Amerika lör att Diiva kolonist i vestern, så är det honom af inger nytta, att uppehålla sig I NewYork eiler någon af de östra staternas hamnar, för att inhemta underrättelser om vestern. Förf. till Teckningarne har rätt uti, att länderi-köps-kompagnierna derstädes skola lura honom. Bäst gör han i att direkte begifva sig till Chicago i Illinois. eller Milwaukee i Wisconsin, från hviika bida orter han med lätihet kan begifva sig till alla de trakter, der jorden för det närvarande är mest fördelaktig att ockupera. Å båda dessa ställen äro Landoffices, hvilka lemna honom sä kra och tillförlitliga upplysningar jemte kartor. Icke dess mindre bör ban, med ledning af dessa, sjelf vandra ut och bese de länderier, hvilka ännu ej hafva någon bebyggare. 12) Sedan hav sålunda bestämt sitt val, afsluter han köpet i Landofficen; då aldrig något krångel eller bedrägeri kan komma i fråga. Finner han trakter, hvilka ännu ej blifvit uppmätta eller utbjudna till salu, så kan han sätta sig i besittning deraf och taga så kallad elaim, samt eger sedermera, till följe deraf, preemptions-rights, eller rättighet, att, när jorden framdeles bortauktioneras, inropa den för det af staten fastställda minimipriset. När han tagit jorden i besittning, blifver naturligtvis hans första omsorg, att få sig derstådes uppbyggd en bostad. Han kan få dena bättre eller sämre, allt efter råd och lägenhe:. Vi åtnöja oss till en början med ett så kalladt Logghouse, 142 fot högt, 48 bredt och 22 långt, hvilket vi framdeles ämna utvidga och förbätta. I början bodde vi uti en för tillfållet uppbygd koja i skogen; men sedan ett tillräckligt antal träd blifvit fållda och framförda till det ställe vi utsett för byggniogen, kallade vi aila grannarne på några mils afstånd till hjelp, bestodo dem en ringa traktering, — och huset restes på några timmar. Byggnaden är den enklaste, man kan tänka sig. Da afhuggna och afqvistade trädstammarne läggas i fyrkant på hvarandra. En man står vid hvarje hörn och afjemnar derstädes träden med sin yxa, så att de passa ihop och komma att ligga någorlunda stadigt; de öfriga arbetarne lyfta upp till dem de tunga ekstockarna. När huset nått sin erforderliga höjd, hugges en öppning i väggen för dörr och likaså för fenster. Det öfriga arbetet fingo vi förrätta sjelfve. Golf och tak lades af bräder; i väggspringorna kilades inifrån ek eller aspträd cch från yttre sidan instoppades ett i hast fabriceradt murbruk af på stället uppgräfd jord, blan dad med litet vatten och fint sönderhackadt hö. Sådana äro i allmänhet kolonisternas första bostäder härstädes. Izagenstädes har jag dock sett papper i stället för fensterrutor. När en sådan byggnad är väl xmoddad ech kinkad), så är den tillräckligt varm, ehuru den kunde vara elegantare. De flere eller färra behof menniskan känner sig ega, göra denna bostad, liksom allt annat i verlden, god eller dålig. Vi äro tills vidare nöjda med den vi hafve. Afven i den påträffas personer, som väl icke bott i palatser (se ofvannämnde kap. af Teckningarne), uti sin hemort, men som dock der haft många ting annorlunda och bättre. Äfven här ses några få lemningar af en försvunnen lyx; men hvilka, åtmMinstone för våra ögon, ej presentera sig i någon sorgdrägt. Jag kan således icke benämna vår låga boning ett otrefligt eremitage.s — Någon Siberisk vinterköld öfver hela lande hafva vi ej heller erfarit. Tvertom har vintern ehuru ofta sträng nog, på det hela taget varit mild. Jag minnes, att vi ännu den 4:de December kunde hafva dörrn till vår stuga öppen, och ännu i Januarii månad hafva vi haft några högst milda och herrliga vinterdagar. Februari lär här vara den kailaste månaden af året; efter hvars slut våren kan sägas vara i antigande. Den beskrifning, som förf. åberopar, att Cooper i dess ,Susquehannas källor, gifvit öfver ett sådant nybygge, passar åtminstone ej hit, och det anförda mottot skulle förändras till ett annat: I am my King. — För den sålunda etablerade nybyggaren är det en ovillkorlig nödvändighet, att ega så mycket i behåll af sin kassa, att han kan förse sig med lifsförnödenheter för 4:sta året. Han får arbeta med ansträngning, men för sitt arbete välsignas han också snart med ett sorgfritt och oberoende lif. Han lefver icke så isolerad som förf. till Teckn. utmålar. Vi göra det åtminstone ieke: på 4, 2 å 3 mils afstånd hafva vi många grannar, bland hvilka jag lärt känna flera aktningsvärda familjer, som, så snart vi hunnit göra oss Mera hemmeastadda, försäkra oss om ett ingalunda otrefligt umgängeslif. Detta är min erfarenhet, och jag prisar mig lycklig, att den i de flesta fall icke öfverensstämmer med förf:s. — Jag har starka skäl att tro, det en ny stad snart uppväxer i vårt grannskap: så att jag föga befarar att dö af ensamhetens tvinsot. Mången gång sakne vi hemmet, det är sannt, och de många vänner och anhöriga, hvilkas hogkomst dermed är förenad; mången gång skulle äfven vi gerna vilja lyssna tillotempelklockans festliga ljud från vår barndoms vördade Gudahus: men det är en saknad, sådan hvarje menniska någongång i lifvet känner, då hon tänker tillbaka på det förflutna. — Ty hvem är den, som gått några steg fram Pi årens kyliga dalar,, och icke har ett förflutet att sörja, ett fordom att sakna? Det är en känsla utan all bitterhet, och som med den Högste: nåd, ej skall urarta hvarken ill förvildning eller sinnesuselhet. Himlen öfverallt oss famnar, öfveralit bor samma Gud,