SEORORSTINAR än Dostallen törlora innehalvande ä-
gor emot vederlag i annan jord, tillräckligen styrker,
att den utsträckning, som KonstitutiensUtskottet och
Hr Justitie ombudsmannen velat gifva åt föreskrif-
ten i Regeringsformens 77 , grundar sig på en o-
riktig tydning af orden afrända och bortbyta.
Men ville man ock antaga, att den handling, som
kallas byta, vore enahanda med den, som kallas af-
hända, så är det obestridligt, att med de lägenheter,
som i Regeringsformens 77 omnämnas, ej kunna
förstås sådane, som, till vissa föremål under vissa
hufvudtitlar afsedde, ej vidare tillhöra Kronans ome-
delbara disposition, eller hvaraf räntor, arrenden el-
ler andre inkomster ieke mera omedelbarligen till
Statsverket ingå. — Allraminst kan denna paragraf
lämpas på militieboställen, med hvilkas förvaltning
Rikets Ständer icke hafva ringaste befsttning och
hvarom de icke hafva att något förordna, på sätt
dem likväl är i samma paragraf förbehållet i afsge-
ende å de lägenheter, hvarom den handlar. Ansva-
righetslagen skiljer bestämdt emellan Kronans lägen-
heter i allmänhet och de till militieverket hörande
boställen. — Den omtalar nemligen i ö serskildt
77 i Regeringsformen rörande dispositionen af
Kronans domäner, under hvilken benämning bostäl-
len icke kunna uppfattas, och serskildt 80 om in-
delningsverket, till hvilket militieboställen höra. Häår-
till kommer, att Rikets Ständers skrifvelser vid 12923
och 4834 årens Riksdagar, som innehålla, att mili-
tieboställen ej må till skatte försäljas, icke nämna
något om, än mindre emot utbyten al sådana eller
andra boställen: och en mängd exempel kunde an-
föras derå, att, sedan 4809 års statsskick, utbyten
af alla slags boställen blifvit, ulan Rikets Slängers
samtycke, al Kongl. Mej:t beslutade och till verk-
ställighet i laga ordning anbefallda, utan att sådant
hittills, förklaranderne veterligen, föranledt anmärk-
ning, än mindre laga åtal, emot Konungens rådgif-
vare, ehuru en del af dessa exempel ligga inom det
nuvarande KonstitutionsUtskottets granskningstid.
Kan och får det antagas, att hvad som i 30 års
tid ansetts grundlagsenligt må in casu, af någon
verklig eller tillgjord missbelåtenhet med Konungens
Rådgifvarepersonal, förvandlas till ett brott emot
Grundlagen? — Såsom förut är visadt, tänka för-
klaranderne det icke. Men KonstitutionsUtskottet,
denna väktare öfver Grundlagens belgd, synes hafva
föreställt sig sådant; ty innan anmärkningen i före
varande mål beslöts, hade Utskottet otvifvelaktigt
läst Statsråds-protokollet öfver Krigsärenden för den
14 Maj 1839, deruti förekommer ett i nåder beslu-
tadt utbyte af ett boställe vid Lotsstaten emot en
lägenhet lydande under Follnäs, med fideikommiss-
egenskap behäftade och nuvarande Ordföranden i
KonstitutionsUtskottet tillhöriga, egendom. — Natur-
ligtvis har Utskottet, vid läsningen af detta proto-
koll, funnit nämnde åtgärd, som dock är alldeles
likartad med den nu anmärkta, laglig, ty i annal
fall hade Utskottet ej kunnat underlåta att deremot
göra anmärkning; men de skäl och anledningar, som
hos Utskottet varit gällande, för att i ena fallet
framställa såsom stridande emot Grundlagen och
andra Stadgar hvad som i ett annat, lika beskaffadt,
fall med tystnad förbigåtts, förblifva dock alltid oför-
klarliga för alla andra, än Ledamöterns af närva
rande KonstitutionsUtskott, för hvilket dessa skäl
tjent till ledning och driffjeder ).
Då Regeringsformens 80 8 icke blifvit lagd z
grund för åtalet i denna sak, anse förklaranderne
sig ej tillständigt att borttaga Höglofliga Riksrättens
tid med anförande af hvad de, om sådant skett, ha-
de haft att deremot invända.
Vidkommande sakens ekonomiska sida, så är der-
vid ingen anmärkning framställd, och hade icke bel-
ler kunnat, grundlagsenligt, inför Höglofliga Riks-
rätten framställas. — Förklaranderne vilja alltså icke:
vid denna del af saken uppehålla sig. ehuru de äro
öfvertygade, att en noggrann skärkådning af hand-
lingarne skall ådagalägga, att vid bytet intet blifvit
underlåtet eller förbisedt, som kunnat lända tiil be-!
varande af Kronans rätt och fördel.
) Här har man tillfälle att kasta en klar blick in 1
f. d. rådgifvarnes enskilda karakter och erhålla!
förklaring öfver deras offentliga förhållande. När
de skola försvara, att de afhändt staten en egen-:
dom utan Ständernas tillstånd, så svara de, att!
KonstitutionsUtskottets ordförande, grefve Anckar-
svärd, också varit med om ett dylikt byte, men j
att både han och Utskottet tegat dermed. Det är
svårt att finna ett epitet för ett dylikt försvars-
sätt; ty hvad tänker man om dem, som inför dom -
stolarne bemöta en anklagelse med den invänd-
ningen: det är alldeles icke värdt att du btalar
på det; ty du var med när vi gjorde det och det,
som icke var en smul bättre. men si det tiger du
med,? Det är här herrar Rosenblad, Stjerneld,
Åkerbjelm, Hård, Ihre, Grip, bögvälborna och
välborna män och en gång Konungens rådgifvare,
som i dylik ton förebrå KonstituttonsUtskottet
att det skulle velat förtiga ett Konungens beslut, som
skall befunnit sig bland de till Utskottet lemna-
de protokoller, och hvilket Utskottet otvifvelak-
tigt lästp.
Men är det verkligen säkert att ifrågavarande
beslut fanns bland statsråds-protokollen och otvif-
velaktigt att det af Utskottet blifvit bemärkt?
F. d. rådgifvarne veta bäst huru dermed kan för-
hålla sig.
De veta att KonstitutionsUtskottet vid flera riks.
dagar klagat öfver oredan i statsråds-protokoller-
na, och att man till och med nödgats yrka att få
rubriker utsatta å dem, på det man åtminstone
kunde få reda på hvilka frågor som föredragits.
De veta bäst af alla, att om ärendet ej på ett el-
ler annat sätt blifvit förut kändt, så är det i de
flesta fall omöjligt att af statsråds-protokollerna
utleta någon säker anledning till anmärkning, i
synnerhet då expeditionerna, som merendels äro
mest upplysande, ej biläggas — har icke aillmän-
eten haft tillfälle att se detta i de profbitar af
statsråds-protokoll, som åtföljt Regeringens propa-
sitioner till Ständerna? Slutligen veta dessa her-
rar så väl som någon att statsråds-protokollen
läsas af Utsk:s afdelningar, och att hvad dessa, i
anseende till protokollens ofullständigbet eller af
annan orsak, lemaat ocnmärkt, ej kan förekomma
i plenum, derest ej någon person, såsom Dyss
nämndes, på annan väg fått hum om en sak och
kan draga fram den
2 oo Kra KR PT AU a