Samma jordvidd föder nu 8 millioner mer: menniskor, och dessa lefva bättre och öfverfiö digare än under det gamla arfs-systemet, eme dan dess produktion nu användes att underhåll: reproducerande arbetare, hvilka antingen i landt bruket, på deras egna, små egendomar, eller : manufakturer och handel, äro producerande, un der det att de tilhka äro förbrukande; ett för hållande, som således återger antingen en an vändbar produkt eller värdet af hvad de för bruka, i rättan tid. Den produktion, som der emot användes till underhåll af en stor krigs här, eller af arbetare, begagnade vid ett stort ho till praktverk och grannlåtsbyggnader, till på latser eiler till stora allmänna byggnader, hvil ka icke äro af den nytta att de motsvara kost naden, ja, till viss grad äfven den, som använ des på de sköna konsterna, men framför allt p en talrik och jättjeful!l aristokrati, herreklass oc! presterskap, med allt deras nödvändiga anhang är en ödeläggelse af krafter, en förbrukning utan motsvarande ersättning af förbrukbara elle säljbara produkter af förbrukarnes arbete och industri. I detta afseende upplöser sig jemfö relsen emellan den gamla, feodala konstruktio nen af Franska sambället, och den nya, unde närvarande arfs-lagen, i följande resultat: att er tredjedel mera folk uppehålla sig i större tref nad och välstånd, på samma odlingsbara jord emedan arfs-lagena har bortsopat de icke pro duktiva klasserna, tvingat dem tili ett verksam näringslif, och nödgat alla förbrukare, i allmän. het taladt, att tillika blifva produktiva. Kost vaden för underhållet af det gamla hofvet, aristokratien, berreklassen, presterskapet och hel: den gamla regimens system och anordningar Frankrike, har således varit ungefär lika stor som en tredjedel af dess nu ägande invånart behöfva för att lefva, och, nota bene, för at lefva trefligt och väl; och detta är den vinst som Frankrike hemtat af sin revolution, och a förstföds!o-lagens afskafiande, som var revolutio: nens vigtigaste handling. D