KAN DET FÖRBJUDAS SVENSK MEDBORGA. RE ATT KÖPA SVENSK JORD? eller Om den egentliga betydelsen af hemmansklyfningsoch jordafsöndrings-frågorna. (Slut från gårdagsbl.) Vi fortsätta här nedan det utdrag, som i går. dagsbladet börjades ur den delen af engelsman. nen Laings intressanta arbete, Notes of Q traveller, hvari han på ett upplysande sätt visar de irriga i den föreställningen, att fasta egendomens delning i Frankrike der förorsakat elände och pauperism, eller att denna delning är den egentliga anledningen till fattigdomen i Irland De statistiska fakta och jemförelser Laing härom framlägger, äro så högst upplysande, att de ej lära kunna bestridas. Men ett slående argument är i syngerhet den skarpsinniga jemförelse han anställer emellan Jättheten att få rekryter till soldater i England emot i Frankrike, och hvilket ännu så mycket mera tydligt måste visa massans olika ställning i det dagliga lifvet i dessa båda länder, när man derjemte erinrar sig, att i Enogland prygelsystemet ännu är rådande, hvilket deremot längesedan är afskaffadt i Frankrike: en omständighet, som naturligtvis borde än mera försvåra värfningen af rekryter på förra stället, om icke den vanliga dagsverkarens belägenhet der vere så långt underlägsen den fransyskes, utan att taga i beräkning, att fransmännens vida mera militäriska esprit skulle, uader i öfrigt lika omständigheter, göra det lånzt lättare att få soldater. Det skall derföre också blifva intressant, att se det reaktionära partiets härstädes försök att vederlägga Hr Laing. Vi gå nu till fortsättningen af utdraget: Ett annat axiom, som äfven är antaget såsom ovederläggligt af våra politiska ekonomer, är att små jordlotter äro oförenliga med ett högt uppdrifvet och fullkomligt jordbruk. I samma andedrag rekowimendera de likväl en trädgårdslik odling af jorden. Men hvad är då en trädgård annat än en liten jordiot? Och hvad rekommendera de väl annat, ån att ea stor jordiott mi så mycket som möjligt blifva bringad till samma höjd af odling och produktion, som en trädgård, eller en liten jordloti? Men, säga de, detta kan eadast låta sg göra med stora kapitaler, sådane som de mindre joribrukarne icke guana förskaff. sig! Låtom oss bringa dessa stöora ord till dera: rätta värde. Kapital betyder medel att köpa arbete. Användandet af kapitai till landtbruk, vill säga användande af arbete på jord. Ea mans egna arbete, så vidt det gir, i lika så godt med nigons som han kan köpa, så mycket bittre, som det åtföljes af ena beständig uppsyaingsman — hans egna fördel, hvilken vakar Öfver att det ej bortslösas eller illa auvändes. O.n arbetet sålunda nedlägges på en passande, 1cie för stor eller för liten jordrymd, är det ett kapital användt på io:d, och det bisia slag af kapitaer, samt på bästa sätt bogag