ätt mot Riksstyrelsens ansvarige Rådgifvare grund
lagsenligen kunna anställas och utföras. För att så
ledes göra svar vande parten vid detta tillfälle sake
till öfverträdelse af 76 Regeringsformen, som för
bjuder Rikets skuldsättning utan Rikets Ständer:
semtycke, måste Justitie-ombudsmannen bevisa, at
något af de här ofvan upprepade felstegen vid råd.
slagen biifvit begånget. Detta har han dock icke
eittat göra och lärer derföre ej böra förvänta någon
sidan påföljd, som hans här ofvan citerade påståen.
da utmärker.
Beträffande sjelfva saken förekommer dervid, att
någon upplåning af Stiaton eller för dess räkning
till betäckande af Kongl. Theaterns skulder inga-
lunda egt rum. Den reglering om dessa skulder,
som Theaterforvaltningern ensamt besörjt, var icke
heller någon Dy skuld för detta verk, utan en om-
sättning af dess varande skulder, och åtgärden, att
ef Statsmedel, som i Riksstaten till extra utgiltor i
allmänhet och utan bestämmande a? föremål äre an-
slagne, lemna Theatern ett temporärt understöd, var
blott ett underiättande al denna omsättning och all-
deles icka något öfvertagande af Theaterns skuld.
Skilnaden emellan dessa tillgöranden och dem,
byarigenom Siaten åbringas skuldförbindelser, är
derföre så uppenbar, att begreppen derom ej lära
förvillas hos någor, som vill och kan derå fåsts
uppmärksamhet ).
För den händelse, att bristande tillgång för detta
ändamål å exira utgiftsmedien uppstode, lärer Re-
geringen imediertid ej underlåta, att, i hvad på hen-
ne kan ankomma, af andra tillgångar än Statsme-
del ) understödja regleringen af Kongl. Theaterns
skuld, för hvars betäckande långifvaren i öfrigt kan
påräkna säkerhet i Theaterns materiel och afkast-
ning för dess lokal.
Hvad serskildt beträffar frågan, huruvida Regerin-
gen varit berättigad att å extra utgiftsmedlen anvisa
ifrågavarande bidrag, så lärer bedömandet häraf in-
galunda bero af den serskilda förklaring, Justitie-
ombudsmannen ansett sig befogad gilva öfver ända-
målet med dessa medel. Lagligen meddelade före-
gkrifter tjena i detta fall ensamt till rät!esnöre, och
då dessa icke förbjuda anvisningar för Theatern,
hvilken dessutom vid der tid, då omförmälda bidrag
beviljades, ägde serskildt anslag på Stat och således
icke var främmande för dispositioner å en för extra
Statsuigifter bestämd tillgång. så lärer rådgifvande
åtgärden i donna del så mycket mindre kunna an-
ses hafva utgjort ett uppsåtligt afvikande från tydlig
lag, som, utom att någon sådan i detta hänseende
ej finnes, har härigenom intet annat skett, än hvad
föregående Siänder godkänt.
I afseende på Justitie-ombudsmannens yrkando af
ansvar för öfverträdelse af 64 Regeringsformen,
åberopa svaranderne hvad de förut om slikt yrkan-
de anfört.
) Men I må vända denna sak bur som helst, så kom-
mer man aldrig ifrån den sanningen, att Regerin-
gen gjort lån eller belastat riket med gäld,,
ehvad hon lånar direkte på riksstaten eller någon
dess hafvudtitels reverser, eller anbefaller något af
hanne beroerde verk att upptaga lån mot rikssta-
tens eiler dess hufvudtitels borgen eller under-
borgen. Grundlagens ord äro lyckligtvis så ställ-
da, 2tt de, äfven bokstafligen tagna, icke lem-
na rum för den advokatyr, f. d. rådgifrarne
här försökt. Faran att Regeringen skulle göra
lån, i rikets namn nemligen, är rätt väl förebygd,
just derigenom att Grundlagen förbjudit att göra
lån i rikets namn, hvilket gör det nästan omöjligt
ait finna kontrabenter; deremot kundo det lättare
gå för sig, att genom invisniagar på hulvudtitlar-
ne låcka spekulanter och ostraffadt ådraga staten
betydlig gäld, om 4ckt lyckligtvis Grundiägen ä
ven förbudit att vriket med gäld belastar.
Red. anm.
) Af andra tillgångar än statsmedol? Hvad vill väl
detta säga? Äger Svenska Regeringen andra me-
del, än de som tillhöra Nationen, Staten? — Hvar
finnas fonder, som tillhöra henne i annan egen-
skap än såsom representant af Staten?
Red anm