ätt mot Riksstyrelsens ansvarige Rådgifvare grund lagsenligen kunna anställas och utföras. För att så ledes göra svar vande parten vid detta tillfälle sake till öfverträdelse af 76 Regeringsformen, som för bjuder Rikets skuldsättning utan Rikets Ständer: semtycke, måste Justitie-ombudsmannen bevisa, at något af de här ofvan upprepade felstegen vid råd. slagen biifvit begånget. Detta har han dock icke eittat göra och lärer derföre ej böra förvänta någon sidan påföljd, som hans här ofvan citerade påståen. da utmärker. Beträffande sjelfva saken förekommer dervid, att någon upplåning af Stiaton eller för dess räkning till betäckande af Kongl. Theaterns skulder ingalunda egt rum. Den reglering om dessa skulder, som Theaterforvaltningern ensamt besörjt, var icke heller någon Dy skuld för detta verk, utan en omsättning af dess varande skulder, och åtgärden, att ef Statsmedel, som i Riksstaten till extra utgiltor i allmänhet och utan bestämmande a? föremål äre anslagne, lemna Theatern ett temporärt understöd, var blott ett underiättande al denna omsättning och alldeles icka något öfvertagande af Theaterns skuld. Skilnaden emellan dessa tillgöranden och dem, byarigenom Siaten åbringas skuldförbindelser, är derföre så uppenbar, att begreppen derom ej lära förvillas hos någor, som vill och kan derå fåsts uppmärksamhet ). För den händelse, att bristande tillgång för detta ändamål å exira utgiftsmedien uppstode, lärer Regeringen imediertid ej underlåta, att, i hvad på henne kan ankomma, af andra tillgångar än Statsmedel ) understödja regleringen af Kongl. Theaterns skuld, för hvars betäckande långifvaren i öfrigt kan påräkna säkerhet i Theaterns materiel och afkastning för dess lokal. Hvad serskildt beträffar frågan, huruvida Regeringen varit berättigad att å extra utgiftsmedlen anvisa ifrågavarande bidrag, så lärer bedömandet häraf ingalunda bero af den serskilda förklaring, Justitieombudsmannen ansett sig befogad gilva öfver ändamålet med dessa medel. Lagligen meddelade föregkrifter tjena i detta fall ensamt till rät!esnöre, och då dessa icke förbjuda anvisningar för Theatern, hvilken dessutom vid der tid, då omförmälda bidrag beviljades, ägde serskildt anslag på Stat och således icke var främmande för dispositioner å en för extra Statsuigifter bestämd tillgång. så lärer rådgifvande åtgärden i donna del så mycket mindre kunna anses hafva utgjort ett uppsåtligt afvikande från tydlig lag, som, utom att någon sådan i detta hänseende ej finnes, har härigenom intet annat skett, än hvad föregående Siänder godkänt. I afseende på Justitie-ombudsmannens yrkando af ansvar för öfverträdelse af 64 Regeringsformen, åberopa svaranderne hvad de förut om slikt yrkande anfört. ) Men I må vända denna sak bur som helst, så kommer man aldrig ifrån den sanningen, att Regeringen gjort lån eller belastat riket med gäld,, ehvad hon lånar direkte på riksstaten eller någon dess hafvudtitels reverser, eller anbefaller något af hanne beroerde verk att upptaga lån mot riksstatens eiler dess hufvudtitels borgen eller underborgen. Grundlagens ord äro lyckligtvis så ställda, 2tt de, äfven bokstafligen tagna, icke lemna rum för den advokatyr, f. d. rådgifrarne här försökt. Faran att Regeringen skulle göra lån, i rikets namn nemligen, är rätt väl förebygd, just derigenom att Grundlagen förbjudit att göra lån i rikets namn, hvilket gör det nästan omöjligt ait finna kontrabenter; deremot kundo det lättare gå för sig, att genom invisniagar på hulvudtitlarne låcka spekulanter och ostraffadt ådraga staten betydlig gäld, om 4ckt lyckligtvis Grundiägen ä ven förbudit att vriket med gäld belastar. Red. anm. ) Af andra tillgångar än statsmedol? Hvad vill väl detta säga? Äger Svenska Regeringen andra medel, än de som tillhöra Nationen, Staten? — Hvar finnas fonder, som tillhöra henne i annan egenskap än såsom representant af Staten? Red anm