Senolterna, MUSIKEN ar ch viSS HICYCTDECT. sMet har hållit på med dess inöfvande och uppsättan. de hela detta året och allting har: derföre mås stå tillbaka, således kan ni lätt förstå att Uet ä en opera, som är litet stor med besked. Vissa olyckskråkor spå väl ännu i sista ögovblicke: att den aldrig skall: göra någon lycka härstädes. och de stödja sin förmodan på den kända omständigheten att pjesen icke hittills tagit fart på något enda af de ställen der-denförut blifvit uppsatt, hvarken i Paris, Dresden, Leipzig, Mänchen, Wien. Man vet att den aldrig ens kommit i fråga i Berlin, ehuru komponistenx sjell legat der flera månader och sökt att tamma vederböraade. Man vet att dess uppsättande i Paris skett så godt som på Meyerbeers . egen. bekostnad, och att den sedan endast kunnat gilvas några få gånger på säsongen. Man påstår vidare, och detta utan tvifvel fasligt ogrundadt, att Hugenotterna aldrig ens skulle öfverlefvat sin debut på: franska operan så vida der icke funnits en viss Heine, en landsman och god vän till Meyerbeer, som, för det han lefver och mår väl iden rika komponistens hus i Paris, ansett sig pligtskyldigast böra skrifva en högst pompös och berömmande artikel om sin väns nya opus, hvilken artikel sedan blifvit läst i Tyskland, emedan besagda Heine eger en pikant och qvick penna, som aldrig förnekar sig. . Nåväl, medzallt detta skulle jag. likväl få önska fråga hvad det är som hindrar operan att bli en ordentiig kassapjes hos oss Alla komma öfverens om att musiken är ofantligt långtrådig och i sin helhet en smula hvad man kallar tråkig, men alla erkännaså andra sidan att den eger många vackra enskildheter. Det hjelpes ju då dermed; ätt den som ic ke står ut med att höra operan i,ända, den går och hör en akt, ett par: scener, en: kör, Man har likaledes klandrat direktionen; derför att den till ifrågavarande pjes ökat priserna. Man har resonnerat på följande -vis: direktionen säger sig på denna operas uppsättning ha nerlagt en summa af 40,000 Rdr Bko och dagkostnaden går till 700 Rdr, den höjer derför inträdesafgiften; men den har hela tidensförut gifvit oss-spektakler, som kostat endast några riksdaler i uppsättning och endast mimimisumman af dagkostnader, har den derför nersatt priserna på dessa spektakel? Nejl.... De redan i sig sjelfva temligen dryga priserna. få qvarstå för sådana bagateller, som Carolus Magnus, Hvem var den brottslige? och Alphyddan, och ;sedan allmänheten blifvit i flera månaders: tid satt på en: estetisk svältkur med dylika stycken, nöds gas den slutligen betala femtio procent mer, när ett litet grundligare mål sent omsider: erbjudes dess hungrande själ! Men det goda folket har mycket orätt i att finna sådant klandervärdt. Teaterdirektionen handlar här icke annorlunda; än en stor grossör, som stundom nerlägger sina kapitaler i uppödandet af all säd för en hel provins och sedan håller derpå för att reta. hungern och kunna: taga dubbelt för sin vara när han ändtligen släpper ut den. Sådant kallas i handelsstil att spekulera i stort, och en dylik spekulant slutar med rätta med att bli titulerad kommerseråd och att få gröna bandet. Det är sant;-att en dylik prisförhöjning misslyekades med en annan opera för ett år och mer sedan, men man måste observera, att säsongen var helt olika, det var då i sjelfva hetaste -baltiden, då ingen hade tid att gå på eperan, nu äro vi redan ett godt stycke längre fram på året, och hvad den lockande våren ute på landet be-: träffar, hvem försakar icke gerna, om äfven den : vackraste qväll i denna grönskande naturen, som ! man sedan har för sig hela sommaren, för attj! afhöra en ny opera, om man också skulle svettas litet deråt i en fyra, fem timmars tid? Se här en lärd fråga, som jag underställer er; mångkunnighet! Månne det icke verkligen är någon liten åtskilnad mellan: uttalet. af engelska och fransyska ord? jag vill nästan påminna mig att de bättre grammatikorna innehålla diverse reglor i detta afseende, som icke äro att förkasta. Saken är den att jag var häromdagen på spektaklet och såg en ny dram af Victor Hugo, som spelas i England, men deri de flesta förekommande namn här uttalades på fullkomligt fransyskt vis, till exempel det engelska Jane ulldeles som det franska Jeanne o. s.: v. Det är bårdt att nödgas säga, det sådana artister, som vår dramatiska scens, kunna misstaga sig i en lylik sak, men måhända fordrar sanningen att man icke härutinnan ser genom fingret med vare sig hvilka storheter som heldst. I händelse en viss tysk fiolspelare, vid namn sriebel, kommer till edra bygder, så var god rösta honom dermed, att kungliga teater-direkionen, när den nu får: sina millioner för Husenotterna,. nog skall komma ihåg honom och sodtgöra sin lilla skuld till honom, för den der tonen han spelade på teatern mellan akterna. Jet kan naturligtvis icke anstå en kunglig intitution att taga presenter af enskild: man, 1eldst. en utländsk artist; också, i fall han ieke vaft så fasligt brådtom att, liksom i ett slags vrredesmoöde, resa frår staden, utan väntat öfver tär ett par månader till; är det väl ingen tvifrel, att man icke skulle arrangerat saken med ionom personligen ..:... Mera med det första! ET -mm tt i MM NN Er ödmjukaste klient, 0. 0. ——r— RR OO BORN ee mm nm