— Uti den i gårdagens M af Sv. Biet före-
kommande s. k. öfversigten af Aftonbladet för
i Lördags, hvilken denna gång (af skäl, som län-
gre ned skola finnas begripliga) blifvit lång-
trådigare än vanligt, förekomma dock tvenne gan-
ska anmärkningsvärda roligbeter. Biets bekanta
lakejo har till en början gifvit prof på, att han
antingen icke kan eller icke vill-läsa rätt innan-
till, då han, såsom As: B:s tanke; anför, det per-
soner inom katholieismen; till följe af sin enskil-
da karakter, plundråt, kringskurit, kränkt, 0. S.
v. folket, och lakejen på denna grund frågar, om
väl Brask och Johannes Magnus varit dylika per-
soser? Hvar och en vet likväl, att det är på
instilutionen, dess lagar och författningar, som
skuggan kastas (se: det föregående i A. B.), och
bör kastas; för det egentliga onda; samt att det
endast berott på enskilda händelser, då institutio-
nens utförare och utöfvare äfven för sina personer
kunna anses hafva varit lika felaktige som institu-
tionen sjelf (sådana exempel finnas visst också ym-
nigt nog, t. ex. Jerechini 0. a.). Hvad förnuftig
mening ligger då i Biets fråga till A. B., om
det varit Brask och Johannes Magnus, som kränkt,