DISKUSSION I ENGELSKA UNDERHUSET, RÖ-
RANDE UTVIDGNING AF: VALRÄTTEN,
SLUTEN OMRÖSTNING, M. M.
Under nu började diskussioner. om en repre-
sentationsreform hos oss, har det synts oss ej
vara ut vägen att meddela en debatt, som i
slutet af förra månaden föreföll i engelska Un-
derhuset, rörande vissa förbättringars vidtagande
i det nuvarande representationssättet der i lan-
det, syftande på utsträckning af valrätten, slu-
ten omröstning vid parlamentsval, mm. m. Myc-
ket af hvad som yttrades under denna diskus-
sion, eger, mutatis mulandis, tillämpning äfven
hos oss, och det kan vara af vigt att höra hvad
mognade män, som ingalunda kunna anses re-
presentera någon sanscullotism, då de blifvit ut-
sedda af valmän, för hvilka fordras ej så ringa
förmögenhetscensus, hafva att säga om t. ex.
den så mycket anfäktade personlighetsprincipen.
Anledningen till debatten var ett par petitio-
ner om utvidgning af valrätten, hvilka pre-
senterades af herr Sharman Crawford, som der-
vid yttrade sig ungefär på följande sätt. Han
började med att beklaga det inflytande, som
aristokratien och jordegarne utöfvade vid par-
lamentsvalen, och sade, att folket med rätta kla-
gade, att det icke var dess röst, som bördes i
Underhuset. Han påstod, att de verkningar,
man Jofvat:sig af reformbillen, icke blifvit rea-
liserade. Man hade sagt, att ytterligare reform
skulle följa på den åtgärden; men folkets förvän-
tan hade icke blifvit uppfylld. Sluten votering
bade blifvit förkastad, utvidgning af valrätten
vägrad, ech Jika valrätt för Irländ med det öf-
riga af riket nekad. Folket klagåde, att det ännu
var vissa klasser, som stiftade lag, och att mo-
nopolier skyddades. På samma gång som tala-
ren ansåg valrätten böra utsträckas till hvarje
fullmyndig man, kände han ganska väl, att vissa
inskränkningar måste fastställas. T. ex. alla,
som stodo under förmyndare, svagsinta, utan
bestämd vistelseort, och fattigbjon, måste ute-
slutas från rösträttighet; och talaren trodd: vi-
dare, att hvar och en, som gjorde anspråk på
rösträttighet, borde någon bestämd tid hafva vi-
stats i det distrikt eller på det ställe, der han
skulle rösta. Talarens afsigt vore icke, att utan
uddantag lemna valrätt i hvars och ens händer,
utan att anförtro den åt ländets förmögenhet
och industri. I hans tanka var det ieke nöd-
vändigt, att en valman förstode alla de frågor,
som kunde förekomma inom en lagstiftande för-
samling. Det vore tillräckligt, om ban kände
och förstod att bedömma karakteren hos den
kandidat, som sökte hans röst. Man invände
emot en sådan utvidgning af valrätten, som ta-
laren föreslog, att den skulle sätta eganderätten
i fara. Til svar på detta inkast wille han en-
dast framställa den frågan, om ännu någonsin
engelska foiket visat någon benägenhet att kränka
ezanderätten? Talaren nekade icke, att folket
skulle kunna blifva så tryckt af orättvisa lagar,
att det vore fördigt att hota egarderätten ; men
en sådan sinnesstämning vore icke folke:s åll-
männa. Ezanderätten vore icke i någon fara
från fölkets sida, såvida icke de rike satte sig
upp emot folkets rättigheter. Det bästa beskydd
för eganderätten vore, att göra folket rättvisa
öck erkänna dess rättigheter. Den andra punk-
ten, på hvilken talaren ville fästa husets upp-
märksamhbet, var valrättens jemnare fördening,
så att den rättade sig efter befolkningens nume-
rär. Ingenting kunde vara mera osammanhbän-
gande, än den nu gällande lagen i detta afsen-
de. Städer och distrikter, som innehöllo en
folkmängd af många hundratusen, hade endast
samma antal representanter, och, i somliga fall,
icke så mångåä, som de minste och obetydligaste
köpingar, der valmännen icke utcjorde mer än
2 å 300 persouer. För att afbjelpa denna brist
i den nu gällande lagen, ville talaren föreslå
landets ihdelande i valdistrikter. Den tredje-
punkten, på hvilken han ville fästa uppmärk-
samheten, var den slutna omröstningen (ballot).
Han medgaf, att den icke kunde ans-s såsom
ett säkert botemedel emot mutor, men han vore
öfvertygad, att den skulle betydligt minska dem,
Ett af de stora föremål, som lagen borde bafva
i sigte, vore skydd för den valman, som band-
iade redligt och samyvetssrannt. Han trodde,
att sluten omröstning skulle åstadkomma detta.
Ensam vore den måhända ej tillräcklig att före-
komma mutor; men om man utvidgade valrät-
ten, förkortade den tid, för hvilken parlamen-
tet valdes, och dertill lade sluten Omröstning,
så trodde talaren att mutor sku!le upphöra. —
Den fjerde punkten, som innefattades i talarens
förslag, var afskaffandet af förmögenbetscensus,
såsom vilkor för valbarhet till parlamentöt. I
Ciattland våtdes Darlamentsledamätarna nian af-