Ningarne, och dels uppgifven såsom enaast öfverseda
af Laurell, dels såsom öfversatt af Laurell. Någon
utgi:vare har icke visat sig, hvilket från början gif
vit anledning till tvifvel om bokens värde ; och detta
tvifvel har sedermera alltför mycket vunnit bekräf-
telse.
Det är måhända det kloksste, som framskymtar i
hela företaget, att ingen derföre svarande författare
framträdt i dagen. Imedlertid har detta arbete blif-
vit af Bokhandlaren Hr Magister Lundeqvist i tid-
ningarna utpuffadt såsom ett utmärkt arbete. och e
huru han genom en sakkunnig person enskildt blir
vit långt för detta upplyst om bokens många och
stora fel, har han likväl! envist fortfarit att rekom-
mendera densamma. Derföre tvingas man af akt
ning för publikens rätt, att offentligt framställa bo-
kens rätta halt.
rtegårdsmästaren Lars Jacob Laurell vid akade-
miska trädgården i Upsala borde visserligen äga en
mångårig vana, till och med någon insigt att sköta
sådana växter, som fianas der; men måhanda består
detta mest i vården af kalljords-växter, och dessa
bestå till den största delen af sådana alster. som den
egentliga trädgärdsodlaren kallar ogrås. Man nekar
för öfrigt icke deras nytta för den Botaniska veten-
skapen; deras skötsel är likväl någonting helt annat
än trädgårdsskötseln i allmänhet. Hvad som egen
teligen tilhör en väl ordnad hushålls eller frukt
trädgård, är icke kändt, att Laurell någonsin haft
under sin vård. Likväl har till och med Ins, ansett
honom äga mera förstånd än ifrågsvarande bok ut-
visar, och Ins. antager derföre till hans försvar, att
han, i anseende till sina många göromål endast lös-
ligen bläddrat i manuskriptet, elier kanske till och
med blott förlitat sig på författarens nogaranbet i
afskrifningen från andra böcker, och tillitit, ait man
anförde honom — Laurell — såsom granskare af
arbetet.
Att Laurell deremot skulle hafva öfversedt, d.
Vv. sS. genomläst boken såsom dess titelblad vill visa,
är knappast tänkbart, ty då skulle detta bevisa den
högsta grad af okunnighet, för att icke rent ut säga
total brist på all grannlagenhet och aktning för sin
egen namnteckning. Man kan ej heller antaga, att
Laurell så litet följt med sin tid, att han icke vid
första anblicken af detta sammelsurium skulle fiana,
att det blott utgjorde lösryckta delar ifrån andra för-
fattare, hvilka blifvit stympade, skeft och oriktigt
sammanfogade, så att det, som på sitt ställe var rätt
tänkt och afhandladt, här blifvit missiedande och o-
dugligt.
Den som äger den minsta kunskap i växt-odling,
skall lätt finna, att detta arbete, från dess början till
dess slut, är en misslyckad kompilation från goda
och dåliga böcker, utan urskillning sammanrafsad
så att kännaren, som möjligen skulle förmå att fram-
leta något dugligt, åtminstone icke fioner något nytt.
För dilettanten är boken deremot i högsta grad miss
ledande; den, som följer bokens anvisning, får för
det mesta af sin möda endast skörda besvär utan
förkofran.
Se här några utdrag af boken för att visa dess
beskaffenhet.
Det bästa har författaren sökt att uppduka i första
delen om hushålls-växter; men det lilla dugliga, som
der finnes, har åtminstone icke vaknat i författarens ,
fatebur.
Pag. 66 122. Sättet att drifva Sparris — — —
på sängen sättes en varmbänks- låda med fönster,
och i de uppgräfda gångsrne packas häst-gödsel.
(märk packas; till lika höjd med lådans öfre kant.
Vid stark kyla måste man betäcka fönstren med
balmmattor, och alltid tillse, att lådan är så bova-
rad, att ingen köld kan intränga; aftsger värmen,
måste det kallnade ströet i de uppgräfda gångarne
utbytas mot varmt. När sparrisen börjar drifva, kan
man vid solsken, mot middagstiden, aftaga yttre be
täckningen, men icke fönsterna. Efter 3 vVeckors
förlopp får man börja att skörda sparrisen.
Hår kan man med skäl fråga: fönster, hvad gören
j der? eller är det författarens mening att drifva
sparrisen med solvärma midt i viatern, då solen ofts
icke visar sig på 3 veckor? väntar han patt skörda
sparrisea,, då likväl, om man till och med kunde
påräkna, att himlen vore klar hvarje dag, solvärman !
vid den tiden icke förmår att det ringaste drifva
sparrisroten, hvilken äger sitt läge 8 till 42 tum un-
der jordytan. Med en sådan drifning, som den,
hvilken författaren föreslår, får man måhända vänta i
3 månader, i stället för 3 veckor, innan man får
skörda sparrisen.. Den som uppgifver detta drif
ningssätt, visar tydligt, att han aldrig satt huru spar-
ris drifrves i våra dagar.
Pag. 79. Författaren säger här om meloner: I
början måste man akta på det största solsken, som
fås kan, blott litet öppna och snart äter tillstluta,
Y, tums öppning är fullt tillräcklig. Sedan kan men
under någon tid lufta mindre, men då plantorna
bli större, måste man åter lufta mera och oftare.
Detta kan man med skäl kallas ljusa ider!!!
Ibland Tyska böcker har Förf. bogagnat Wreclow:
Garten-fr und, en god bok för en dilettant, samt
Walters Trädgårdsbok, den sistnämuda bar insän-
daren icke haft tillfälle att läsa; men för att döma
efter det, som derutur blifvit anföråt, måste den vara !
en dålig produkt, eller måhända att Förf, icke för-
mått att fatta annat än det förvridna; så visar det
sig åtminstone, då man kastar blicken på noten,
pag. 476. Waller väntar sig der, att konsten att
fortplanta Pomerans- och Citron-träd, medelst drif-
qvistar, är föga känd; han vill äfven, att dylika
exemplar påföljande år skola äktas.
Att det lyckas få rot på dylika qvistar, känner
hvar trädgårdsmästare; men ins. kan upplysa Förf.,
att deita sätt att fortplanta Pomerans- och Citron-
träd alldeles icke duger, af orsak att det aldrig blir så
stärka och varaktiga träd af drifqvistar, som af kärn-
stammar; men att drifqvistar, bvilka naturligtvis ta-
gas af äkta träd, sedan åter det andra året skola ci
beböfva att äktas, detta torde svårlige en någon an-li
nan, än den i all trädgårdsskötsel så okunnige För-h
fattaren, ana nödigt. s
Att Förf., i afnandlingep om fruktträden, förän-
drat fruktträdens namn, eller sökt att gifva dem en
Svensk drägt, är icke blott öfverflödigt, utan äfrea a
missledande och i högsta grad löjligt. D3 namn, d
som äro antagna i alla länder, torde med skäl böra I
bibehållas hos 0858, eller skola vi återgå till den råa; dn
tiden, då allt i denna väg nämndes nParfars; päron st
APMh of ass Aes Unnlan.ö Aa
-— ww - JM Sr ms
Lo me -
ÅÖÅ -— DM —-m om AMA -
nm a mt VR hh mA vf
te 3