Ningarne, och dels uppgifven såsom enaast öfverseda af Laurell, dels såsom öfversatt af Laurell. Någon utgi:vare har icke visat sig, hvilket från början gif vit anledning till tvifvel om bokens värde ; och detta tvifvel har sedermera alltför mycket vunnit bekräftelse. Det är måhända det kloksste, som framskymtar i hela företaget, att ingen derföre svarande författare framträdt i dagen. Imedlertid har detta arbete blifvit af Bokhandlaren Hr Magister Lundeqvist i tidningarna utpuffadt såsom ett utmärkt arbete. och e huru han genom en sakkunnig person enskildt blir vit långt för detta upplyst om bokens många och stora fel, har han likväl! envist fortfarit att rekommendera densamma. Derföre tvingas man af akt ning för publikens rätt, att offentligt framställa bokens rätta halt. rtegårdsmästaren Lars Jacob Laurell vid akademiska trädgården i Upsala borde visserligen äga en mångårig vana, till och med någon insigt att sköta sådana växter, som fianas der; men måhanda består detta mest i vården af kalljords-växter, och dessa bestå till den största delen af sådana alster. som den egentliga trädgärdsodlaren kallar ogrås. Man nekar för öfrigt icke deras nytta för den Botaniska vetenskapen; deras skötsel är likväl någonting helt annat än trädgårdsskötseln i allmänhet. Hvad som egen teligen tilhör en väl ordnad hushålls eller frukt trädgård, är icke kändt, att Laurell någonsin haft under sin vård. Likväl har till och med Ins, ansett honom äga mera förstånd än ifrågsvarande bok utvisar, och Ins. antager derföre till hans försvar, att han, i anseende till sina många göromål endast lösligen bläddrat i manuskriptet, elier kanske till och med blott förlitat sig på författarens nogaranbet i afskrifningen från andra böcker, och tillitit, ait man anförde honom — Laurell — såsom granskare af arbetet. Att Laurell deremot skulle hafva öfversedt, d. Vv. sS. genomläst boken såsom dess titelblad vill visa, är knappast tänkbart, ty då skulle detta bevisa den högsta grad af okunnighet, för att icke rent ut säga total brist på all grannlagenhet och aktning för sin egen namnteckning. Man kan ej heller antaga, att Laurell så litet följt med sin tid, att han icke vid första anblicken af detta sammelsurium skulle fiana, att det blott utgjorde lösryckta delar ifrån andra författare, hvilka blifvit stympade, skeft och oriktigt sammanfogade, så att det, som på sitt ställe var rätt tänkt och afhandladt, här blifvit missiedande och odugligt. Den som äger den minsta kunskap i växt-odling, skall lätt finna, att detta arbete, från dess början till dess slut, är en misslyckad kompilation från goda och dåliga böcker, utan urskillning sammanrafsad så att kännaren, som möjligen skulle förmå att framleta något dugligt, åtminstone icke fioner något nytt. För dilettanten är boken deremot i högsta grad miss ledande; den, som följer bokens anvisning, får för det mesta af sin möda endast skörda besvär utan förkofran. Se här några utdrag af boken för att visa dess beskaffenhet. Det bästa har författaren sökt att uppduka i första delen om hushålls-växter; men det lilla dugliga, som der finnes, har åtminstone icke vaknat i författarens , fatebur. Pag. 66 122. Sättet att drifva Sparris — — — på sängen sättes en varmbänkslåda med fönster, och i de uppgräfda gångsrne packas häst-gödsel. (märk packas; till lika höjd med lådans öfre kant. Vid stark kyla måste man betäcka fönstren med balmmattor, och alltid tillse, att lådan är så bovarad, att ingen köld kan intränga; aftsger värmen, måste det kallnade ströet i de uppgräfda gångarne utbytas mot varmt. När sparrisen börjar drifva, kan man vid solsken, mot middagstiden, aftaga yttre be täckningen, men icke fönsterna. Efter 3 vVeckors förlopp får man börja att skörda sparrisen. Hår kan man med skäl fråga: fönster, hvad gören j der? eller är det författarens mening att drifva sparrisen med solvärma midt i viatern, då solen ofts icke visar sig på 3 veckor? väntar han patt skörda sparrisea,, då likväl, om man till och med kunde påräkna, att himlen vore klar hvarje dag, solvärman ! vid den tiden icke förmår att det ringaste drifva sparrisroten, hvilken äger sitt läge 8 till 42 tum under jordytan. Med en sådan drifning, som den, hvilken författaren föreslår, får man måhända vänta i 3 månader, i stället för 3 veckor, innan man får skörda sparrisen.. Den som uppgifver detta drif ningssätt, visar tydligt, att han aldrig satt huru sparris drifrves i våra dagar. Pag. 79. Författaren säger här om meloner: I början måste man akta på det största solsken, som fås kan, blott litet öppna och snart äter tillstluta, Y, tums öppning är fullt tillräcklig. Sedan kan men under någon tid lufta mindre, men då plantorna bli större, måste man åter lufta mera och oftare. Detta kan man med skäl kallas ljusa ider!!! Ibland Tyska böcker har Förf. bogagnat Wreclow: Garten-fr und, en god bok för en dilettant, samt Walters Trädgårdsbok, den sistnämuda bar insändaren icke haft tillfälle att läsa; men för att döma efter det, som derutur blifvit anföråt, måste den vara ! en dålig produkt, eller måhända att Förf, icke förmått att fatta annat än det förvridna; så visar det sig åtminstone, då man kastar blicken på noten, pag. 476. Waller väntar sig der, att konsten att fortplanta Pomeransoch Citron-träd, medelst drifqvistar, är föga känd; han vill äfven, att dylika exemplar påföljande år skola äktas. Att det lyckas få rot på dylika qvistar, känner hvar trädgårdsmästare; men ins. kan upplysa Förf., att deita sätt att fortplanta Pomeransoch Citronträd alldeles icke duger, af orsak att det aldrig blir så stärka och varaktiga träd af drifqvistar, som af kärnstammar; men att drifqvistar, bvilka naturligtvis tagas af äkta träd, sedan åter det andra året skola ci beböfva att äktas, detta torde svårlige en någon an-li nan, än den i all trädgårdsskötsel så okunnige För-h fattaren, ana nödigt. s Att Förf., i afnandlingep om fruktträden, förändrat fruktträdens namn, eller sökt att gifva dem en Svensk drägt, är icke blott öfverflödigt, utan äfrea a missledande och i högsta grad löjligt. D3 namn, d som äro antagna i alla länder, torde med skäl böra I bibehållas hos 0858, eller skola vi återgå till den råa; dn tiden, då allt i denna väg nämndes nParfars; päron st APMh of ass Aes Unnlan.ö Aa -— ww JM Sr ms Lo me ÅÖÅ -— DM —-m om AMA nm a mt VR hh mA vf te 3