drade till Marockanska kusten, skola hafva ombord S
förseglade order, som de icke få öppna, förr än på ;
ett visst afstånd och att dessa skepps afsändning,
väckt bekymmer hos England, hvars sändebud i Pa- lj
ris lifligt protesterat deremot. Andra blad försäkra ,
åter, att detta sistnämnda påstående är aldeles falskt.
Deputerade kammarens sessioner hafva under del,
sednare dagarna varit utan allt intresse. Ett till-!,
fälligt sådant e-höll likväl den af den 24 April, ge-lj
nom ett besynnerligt, och tämmelisen oförlåtligt,
slarf af en regeringens embetsman. Marin-ministern
hade nemligen i början af Mars månad begärt flera
suplementarkrediter för sitt departewent. Den kom-
mission, till hvilken lagförslaget härom hänvistes, an-
märkte likväl genast, att dessa poster redan en gång
förut varit besärda, och dess rapportör skulle just
börja sin berättelse, bvari detta misstag anfördes, då
marinministern uppsteg i tribunen och föredrog en
Kongl. ordonans, som återkallade den gjorda begä-
ran. Ett litet leende hos församlingen blef således
enda följden af alltsammans.
Då förslaget att bevilja 200,009 francs till Julii-
festens firande detta år skulle diskuteras i Kamma-
ren, gjorde flera deputerade den besynnerliga propo-
sitionen, att denna summa borde bestridas af staden
Paris. icke af stars-kassan, d. v. s. att behandla Ju-
lNii-revolutionen såsom ett hufvudstadens municipal-
ärende. Ministrarne satte sig likväl häremot och
propositionen förkastades.
Kassations-domstolen har, i anseende till några
formfel vid vittnesedens afläzgande, upphäft assis-
rättens i Puy de Dome utslag, rörande oroligbeterna
i Clermont och hänvist målet till Assisrätten i Allier.
Den aflidna Marskalk Clauzel var född i Mire-
poix den 42 December 4772. Genom hans död har
marskalkzernpes antal reducerats till det för fredstider
bestämda, eller sju. Af dessa lefva två från Kejsar-
riket: Soult och Oudinot, en från de hundrade do-
garna: Grouchy, en från restaurationen: Molitor, och
tre utnämnde af Julii-regeringen: Gerard, Valte och
Sebastiani.
Ett enskildt bref från Montpellier berättar, att Ma-
rie Capelles tillstånd under de sednare dagarna gjort
en tvångtröjas påliggande nödvändigt, och att hen-
nes hälsa icke synes tillåta en resa till Paris. An
dra äro likväl af den tanka, att hennes vansinne en-
dast är förställning.
SPANIEN.
Det olyckliga probibitivsystemets anda gör sig äf-
ven gällande här i landet och hotar att bereda re-
geringen åtskilliga förlägenheter. Bomullsfabrikan-
ternas och kattunstryckarnas kommitte har nämligen
aflåtit en petition till regenten, hvari de omnämna
de bekymmer, som ett yttrande af Sir Robert Pee:
i Underhuset, om en handelstraktat emellan Stor-
brittanien och Spanien, der väckt i sinnena. Hela
provinsen försäkras vara i den största jäsning, och
blotta tankan på en bandelstraktat upprör hvarje
Spanjor, som älskar sitt land! Så står det till med
den statsekonomiska upplysningen i Spanien.
Hr Heros har, som intendent för det kongliga
huset, afgifvit till herr Arguelleg, såsom drottnin-
gens och hennes systers förmyndare, en berättelse,
som kastar en temligen tvetydig dager öfver drott-
ning Maria Christinas förvaltning, och tyckes visa,
att oegennytta just icke varit något utmärkande drag
deri. Oaktadt alla efterspaningar, har det icke lyc-
kats att upptäcka de dokumenter, hvarigenom för-
delningen af Ferdinand VII:s qvarlåtenskap bestäm-
mes. Att sådana dokumenter verkligen existerat,
synes deraf, att man upptäckt andra, som bafva af-
seende derpå. Äfven så litet vet man rörande drott-
ningens juveler, krondiamanterna, åt hvem de af-
gifvits, buru de blifvit fördeita, 0. s. V. Man vet
att Ferdinand VII, under det hans folk försmäktade
i fattigdom, och statens skattkammare var tom, sam-
Jade enskild förmögenhet och egde en mängd aktier
i San Fernandos bank, Men hvart de tagit vägen,
kan ingen upplysa. Genom ett kongligt dekret af
den 10 December 1833 hade enkedrottningen stiftat
en serskild kassa för drottning Isabella, hvars be-
lopp den 29 Augusti 2840 utgjorde 37 millioner rea-
ler. Då kongliga husets skattmästare, herr Gaviria,
afreste med drottningen till Frankrike, och denna
kassa öfveriemnades till den ruvarande skattmästa-
ren, Fagoaga, emottog densamme icke mer än
A447,073 realer. Hvem som stannat vid det öfriga,
har man ej kunnat utröna. Den summa, som fanns
i kongliga busets generalskattkammare den 34 De-
cember 1841, utgjorde 51,2419,233 realer, bvarmed
icke blott da betydliga kostnaderna för de Kongliga
palatsens, slottens, parkernas och trädgårdarnas re-
parerande och förbättrande blifvit bekostade, utan
äfven så väl de löpande utgifterna som de ouppfyilda
förbindelserna af förra året blifvit bestridda, något,
som intendenten icke underlåter att anföra, såsom !
bevis på den ordning och reda, hvilken nu råder i
finansförvaltningen.
LA JR mot rd
a mm mm åa ( fc Mm Pm
OR ker — VR - AA RA TR AK
ITALIEN.
Konungen i Bäjern, som vanligen hvarje år gör
en resa till! Italien, her, i medlet af förra månaden,
inträffat i Neapel, hvarifrån han, efter ett par tim-
mars uppehåll. inskeppat sig på ett ångfartyg till
Palermo. I Capua, der ett stort läger hölls, hade
konungen af Neapel, i spetsen för hela sin general-
stab, emottagit konung Ludvig.
STORBRITANNIEN.
Peelska beskattningsbillen går sin gång i Under-
huset och har der erhållit andra läsningen. Hr
Buller föreslog, att den skulle läsas om 6 månader,
men detta förkastades med 4355 röster emot 76.
Regeringen i Texas har biträdt traktaten emellan
de stora makterna om den ömsesidiga vwvisitations-
rätten.
Det säges, att engelske ministern i Mexico, her:
Pakenham, protesterat emot Mexikanernes infall
Texas. och begärt sina pass af mexikanska regerin.
gen, då den icke ville lyssna ill bans förtställningar
. TYSKLAND.
Såsom bevis på huru diskussionens frihet aktos i
Preussen, kan anföras, at: ecklesiestikministern, Eich.
born, skickat befallning till presterne i Berlin, at
afhålla sig från alla diskussioner, rörande det a
England och Preussen gemensamt inrättade biskops
dömet i Jerusalem, emedan denna angelägenhet ickt
det ringaste anginge dem.
Förre konungen i Nederländerne år åter så be-
tydligt på bättringsvägep, att läkarne heppas hans