(Insändt.) I en artikel uti Aftonbladet JE 90 har vel visas, det Rikets Ständers afsigt varit, att det a slag, som beviljats, för att till 200 Rår öka de län manslöner, som icke uppgingo till detta belop skulle komma Länsmännen till gode från 4841 å början. Detia påkallar den upplysning, att Rike Ständer uti deras skrifvelse i ämnet af den 23 Se tember 1840 begärde, att, innan den slutliga regl singen med länsmans-lönerna verkställdes, samtli Korgl. Maj:ts Befallningshafvande äfvensom Kan marKollegium och Stats-kontoret skulle derom h tas, hvarjemte Rikets Ständer tillkännagåfvo, att tillika funnit lämpligt förordna, att de besparinga som å det tillökade anslaget kunna uppkomma, i! till dess berörde reglering varder tillvägabragt oc lönetillökningarne till vederbörande anvisade, uta sammanblandning med Hurfvudtitelns öfriga besp tin ar böra till Riksgälds-kontoret ingå. Det vis: sig häraf, dels att Rikets Ständer föreställt sig a regleringen icke kunde hinna vidtaga med början år 1841, dels att Kongl. Maj:t varit förhindrad a före den slutliga regleringen låta löneförhöjning: utgå i den mån utredning om beloppet af Länsmäi nens i det ena eller andra länet löneförmåner kul de tidigare vinnas. Deraf att antalet af Länsmä uppgår till nära 500, att en större del bland dei hafva indelda löner och boställen, att indelda löne na beböft förvandlas efter markegång och boställt nas afkastning uppskattas, förklaras lätteligen hva: före KammarKollegium och Stats-kontoret, efter di alla Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit börd först i December 1841 kunde hinna afgifva försla till den slutliga regleringen, och Regeringen kan skäligen beskyllas för långsamhet med ärendets hand läggning, då beslutet derom fattades så tidigt, a lönerna från påföljande månads början kommo a utgå. ———————LL PW RN NEO