(Insändt.)
I en artikel uti Aftonbladet JE 90 har vel
visas, det Rikets Ständers afsigt varit, att det a
slag, som beviljats, för att till 200 Rår öka de län
manslöner, som icke uppgingo till detta belop
skulle komma Länsmännen till gode från 4841 å
början. Detia påkallar den upplysning, att Rike
Ständer uti deras skrifvelse i ämnet af den 23 Se
tember 1840 begärde, att, innan den slutliga regl
singen med länsmans-lönerna verkställdes, samtli
Korgl. Maj:ts Befallningshafvande äfvensom Kan
marKollegium och Stats-kontoret skulle derom h
tas, hvarjemte Rikets Ständer tillkännagåfvo, att
tillika funnit lämpligt förordna, att de besparinga
som å det tillökade anslaget kunna uppkomma, i!
till dess berörde reglering varder tillvägabragt oc
lönetillökningarne till vederbörande anvisade, uta
sammanblandning med Hurfvudtitelns öfriga besp
tin ar böra till Riksgälds-kontoret ingå. Det vis:
sig häraf, dels att Rikets Ständer föreställt sig a
regleringen icke kunde hinna vidtaga med början
år 1841, dels att Kongl. Maj:t varit förhindrad a
före den slutliga regleringen låta löneförhöjning:
utgå i den mån utredning om beloppet af Länsmäi
nens i det ena eller andra länet löneförmåner kul
de tidigare vinnas. Deraf att antalet af Länsmä
uppgår till nära 500, att en större del bland dei
hafva indelda löner och boställen, att indelda löne
na beböft förvandlas efter markegång och boställt
nas afkastning uppskattas, förklaras lätteligen hva:
före KammarKollegium och Stats-kontoret, efter di
alla Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit börd
först i December 1841 kunde hinna afgifva försla
till den slutliga regleringen, och Regeringen kan
skäligen beskyllas för långsamhet med ärendets hand
läggning, då beslutet derom fattades så tidigt, a
lönerna från påföljande månads början kommo a
utgå.
———————LL PW RN NEO