) Man märker tre omständigheter, som göra alls de emot Det går ar utkomna noveller så besynnerlist svsga. 1:0 Hafva författarne icke insett, at då de gifvit de i den urspruvgliga pjesen handlände hufvudpersonerne, Sara och Albert, helt andra lynnen och karakterer, än deras egna, så kunna dessa naturligtvis uppföra sig på ett ganska olyckligt och befängdt sätt, utan att det bevisar mera emot Det-går-an-theorien, än det t. ex. skulle bevisa emot Lutherdomen, om man skref en roman, hvaruti man läte Luther och Melanchthon tänka och handla som papister. 2:o Hafva dessa författare lika litet varseblifvit, att de bedröfliga bändelser de komponerat i akt och mening, att visa de svåra följderna af den s. k. Detgår-an-theorien, dock alla äro sådana, att aldeles dylika skulle kunna inträffa under den gängse institutionens auspicier, såsom dagliga erfarenheten vid handen gifver. Men skillnaden är likväl den, att om sådant (som otro, öfvergifvande, kärlekslöshet m. m.) inträffar med personer, hvilka tänkas hafva bekänt sig till Det-går-an theorien, så bandla de i dessa omoraliska fall såsom apostater från läran, d. v. s. den ifrågavarande theorien erkänner dem icke då vidare tillhöra sig; hvaremot, när dylikt händer under den nuvarande äktenskapsinstitutionen, påstår samma institution äktenskapet fortfara det oaktadt, hvilket ådagalägges igenom dagligen förekommande juridiska fall, der äktenskapet förblifver oupplöst, eburu kärlekslöshet, öfvergifvande, elakhet, o. d. ganska mycket förefinnes mellan makarne. 3:0 Förfettarne hafva slutligen icke märkt, att största delen af de inkonvenienser, svårigheter, nöd och obebagligheter, som de låta historiens hufvudpersöner utstå, härleda sig allenast deraf, att de berättas lefva i ett samhälle och en omgifning, der Det-går-an-tbeorien icke är antagen; men hvilka svårigheter i annat fall ej alls skulle vära till. Och dessa svårigheter bevisa då lika litet emot den ifrågavarande theorien, som det skulle utgöra något argument emot t. ex. christendomen, om man skref en framställning om alla inkonvenienser, de christne utstå i China eller andra ochristna länder, der de lefva omgifna af hedninger. Säkert är, stt man som christen ej kan lefva rätt trefligt derborta, utan tvertom har både skam, hat, missförstånd och förföljelse att utstå; men ingen christen skall finna christendomens sanning ens vidrörd, mycket mindre vederlsgd deraf, att dess bekännare lida genom omkringfarande otrognesanfall på dem;