märkta geni och jernvilja tillkämpade den en var-
aktig och aktad plats inom vårt samhälle. Här få
vi icke dröja vid skärskådande af de svårigheter,
motgångar, gäckerier, etc. etc., hvilka han måste
besegra, för att komma dit han kom. Såsom när-
mast hörande till vårt ämne, böra vi dock anmärka,
att läkarne voro i allmänhet bland hans värsta mot-
ståndare. Deröfrer kan väl mången kortsynt, som
nu i all marlighet njuter frukten af Lings gymna:
stik, falla i undran eller göra sig lustig; icke dess
mindre var förloppet så naturligt, att det ej kunde
vara annorlunda. Samma fenomen är så litet ovan-
let, att det från verldens skapelse upprepats och
npprepas nästan vid hvarje ny sannings första upp:
trädande, och desto skarpare, ju större dess anspråk
äro, intill dess uppaifterna hinna att af en allmän erfa-
renhet pröfvas och godkännas. Blott den blindt god-
trogne eller-den preoccuperade fantasten kan fördöma
denna den vetenskapliga utvecklingens betänksamma
gång. Eller går det icko i våra dagar på samma
vis med den kalla vattenbehandlingen, hvilken, ef-
ter att hafva varit af läkare på förhand rent af för-
dömd, nu, efter några års öfvertysad erfarenhet och
stadgade inskränkningar, ibland dem förvärfvar allt
flere anhängare. Månne då denna, aldrig uteblif-
vande r-aktion är blott tillfällig, blott symtom a!
dåligt lynna? månne den är skadlig? Eller behöfs
den icke snarare för att uppehålla eller skärpa pröf-
ningen, för att rena erfarenheten och hejda de orim-
liga öfverdrifterna? Det tyckes verkligen så.
Striden om gymnastikens värde upphörde väl med
Lings död, och hbans efterträdare torde icke hafva
mycket skäl att beklaga sig öfver motstånd från lä-
karnes sida, men om enskilta missförstånd ännu
skulle uppkomma, betyda de intet i sak och föga
för en professor på stat. Det är ock bekant, att
läkare de sednare åren ej blott ofta för egen räk-
ning anlitat den gymnastiska behandlingen vid in-
stitutet, men ock flitigt rekommendera dit sina sjuks
till samma behandling. Ja, flere läkare hafva vid
institutet sökt förvärfva sig insigt i saken. Stridig-
heten synes således hos oss afgjord genom gymna-
stikens seger.
Då det således visat sig, att den medicinska gym-
nastiken eger ett afgjordt och stort värde, så må.
ste vi åter fråga: hvarföre bekymra sig medicinal-
styrelsen, medicinska fakulteterna eller Rikets Sän-
der ej om att för kommande tider vårda denna dyr-
bara acquisition? att sprida dess egande och använd-
ning längre än till institutet? Fåfängt svarar men,
att lärareplatserna för det närvarande äro besatta
med utmärkta lärare, och att ti!ffäl!e således finnes
att få inhemta den, så länge det ej åligger dem som
skyldighet att gifva undervisning i denna special-
gren. Man kan väl icke påstå, att den medicinska
gymnastikens framtid genom en eller tvenne in
nehafvares skicklighet är tryggad, icke heller att
dessa personers välvilja och tid af de kunskapssö-
kande kunna tagas i anspråk såsom ett offentligt
läroverk. Man kan derföre med mera skäl påstå,
att det för det närvarande vid Gymnastiska Central-
institutet är omöjligt att få lära den medicinska gym-
nastiken. Det ligger följaktligen för öppen dag, att
undervisning i medicinsk gymnastik (serdeles för
unge läkare bör etableras vid centralinstitutat.
Detta är egentligen hvad ins. velat visa genom
detta fragment; han inlåter sig derföre icke närmare i
hithörande detaljer, förr än han finner några tecken
af allmännare bifell, då han gerna skall bidraga att
befordra sakens utveckling, om han kan något för-
må; lemnar således nu obestridt, om äfven den
äskade medicinska undervisningen kan bestridas af
de tvenne lärare, som, efter Lings död, besörja un-
dervisningen i likartade ämnen, anatomi, fysiologi
och gymnastikens användning, eller om lärareper-
sonalen behöfver förökas, m. m.
En enda sak vågar ins. behjerta, ehvad hans för-
sleg vinner uppmärksamhet eller icke, nämligen att,
om hvarken medicinalstyreisen eller någon annan
auktoritet blandar sig uti saken, allmänheten åtmin-
stone borde hafva rätt att fordra en årlig redogö-
reise eller öfversigt af resultaterna af den medicinsk-
gymnastiska behandlingen vid institutet, hvarigenom
tillika skulle tillskyndas vetenskapen den största
vinst, då dermed ädagelades hvad som genom så-
dan gymnastik kan eller icke kan åstadkommas, hvad
som är inom celler utom dess gränser. Ty nekas
får icke, att för det närvarande denna gymnastiks
rykte och anseende grundar sig på blott allmänna
och-så ovissa uppgifter, som att institutet är öfrver-
Iopet af bjelpsökande, att den och den personen
lifvit der botad, den och den sjukdomen der häf-
ven, o. dyl. En hvar finner väl, utan att andras
auktoritet häröfver åberopas, att löst rykte kan vara
nog för institutet, men att en vetenskap, för att för-
svara sitt namn, behöfver andra stöd, en samlad,
rik erfarenhet, resultater i stort, med ett ord, en 3.
k. statistisk öfversigt af förhållanderna, så vida nå-
gra allmänna sanningar skola kunna utletas, någon
reel utveckling skall blifva möjlig, och gymnastikens
vetenskaplighet, till följe deraf, också skall kun
na erkännas, samt lyckliga kurer på rationel väg
der kunna åsfadkommas. Alt närvarande förestin-
daren vid institutet icke vill skrinlägga sina fynd,
men önskar göra dem fruktbärande, det bevisas af
detta och flera andra i samma anda af honom håll-
na offentliga tal, och hans beredvillighet, att en-
skilt kommunicera sig i ämnet. Det synes blott
vara utrymme och tillfälle som saknas.
RNE
(Insändt )
För någon tid sedan ämnade vi framkasta nå-