RIKSRÄTTEN.
Adertonde målet.
Om grundlagsstridigt användande af Rike:s me-
del annorlunda än fastställdt blifvit, i fråga
om ett å nionde hufvudtiteln beviljadt lån:
understöd för iståndsättande af ett Härads
höfdinge-boställe å Gottland.
Af Statsråds-protokollen i Kammear-ärenden had
inbemtats. att på ansökning af Häradshöfdingen
Gaottlands Norra Härad, samt efter det Kammerkol.
legium och Statskontoret blifvit hörde, Kongl. Maj:
förklearst: att då enligt de handlingar sökanden före
tedt styrkt blifvit, att i anseende till hans tvänne
närmaste företrädares i tjensten iråkade obestånd
deras stesbhus saknat all tillgång att godtgöra de
betydliga hbusrötebrister, som under deras tjenstetid
tillkommit å bäradshöfdingebostället Aliequia, hvil-
ke: sökanden fått emottaga i, ett högst förfallet till-
ståad, så till åbrggnad som häfd, men enligt författ-
Diogarne varit berättigad att tillträda i fullt lags
stånd, Kong!. Moj:t i öfverensstämmelse red hvad
föredraganden och Statsrådet i underdånighet till.
styrkte, fann godt bifalla att sökanden, ti!l bostäl-
lets iståndsättande, erkölle, af tillgångarne å Riks-
statens nionde hufvudtitel ett räntefritt lån af 5000
Rdr Bko, som på tillika föreskrifvet sätt skulle å-
tergäldas.
Emot den rådgifvareåtgärd, som föregått detta be
slut och bvari deltagit Just. Min, Gr. Rosenblad,
Statsråden Poppius och Frib. v. Schu!zenheim samt
föredraganden t. f. Stats-sekreteraren, Kansli-rådet
Uifsperre, hede blifvit anmärkt, attsåvida uppå nion-
de bufvudtiteln, innefattande anslag för åkerbrukets,
handeins och näringarnes befrämjande, alla utgifter
mise åsyfta företag som äro allmänt nyttiga, samt
följaktligen någon enledning icke förefinnes dertill,
att sådana behof som det ifågavarande, der endast
boställsinnebafyarens enskilda nytta kommit i be-
räkning, blifvit vid samma bufvudtitels reglering sf-
sedda, rådgifvande åtgärden var i strid med 65
Rogerisgsformen, som stadgar, att rikets medel icke
skola användas annorlunda än faststäldt blifvit. För-
klarandena hefvå i anledning härafanfört, att vid in-
nehafvarens tillträde till häradshöfdingetjensten, bo-
ställshuset, som äfven är Häradets tingshus, befun-
nits i det förfallna tillstånd, att det för sitt ända-
måi ver aldeles obrukbart; äfvensom boställets jord
Var i ett nära till ödesmål gränsande skick. På fle-
ra år hade tingen ej kunnat i tingshuset hållas; och
de i erkivet befintliga äldre handlingar voro till stör-
se deien förruttnade eller förstörde. De sednare å-
Jens handlingar, tagne i domhafvandens enskilta för-
var, hade med honom flyttats från det ena stället
till det andra och tingen måst hållas i Wisby stad,
ehuru äfven detta var förenadt med- svårigheter.
Fråga hade uppstått om häradets skyldighet att en-
samt bekosta istindsättandet af det gemensamma
tings- och boställshuset, men genom laga kraftvun-
net uislag var förklaradt, att häradet endast i sin
mån borde dertill bidraga, hvilket bidrag äfven blif-
vit lemnadt. För det öfverskjutande behofvet, äf-
Tensom till boställsjordens uppbjelpanda ifrån dess
Vanhäfd funnos ipga medel, enär uti de begse sista
företrädarnes sterbbus alla tillgångar saknades för
gäldande af dessa kostnader, som enliat af- och till-
trädes-syneförrättningarne uppgingo till 8661 Rdr
Bko. Att emot sitt begifvande ålägga tillträdande
käradshöfdingen af egna medel bestrida dessa kost
nader, var icke förenligt med rättvisa eller billizhet.
Vid sådont förhållande och då Kongl. Maj:t genom
ifrågavarande lån af nionde hufvudtitelns till Kongl.
Mej:ts disposition ställda medel, kunnat befrämja ett
al!mänt nyttigt, för titeln icke främmande ändsmål,
hvarunder iståndsättandet af ett till åbyggnad och
jordens bruk alldeles förstördt häradsböfdingeboställe
skäligen borde begripas, heldst detta kunde ske utsp
att staten derigenom komme att vidkännas någon e-
gentlig utgift, ezär den förskjutna summan skall i
stadgad oråning återbetalas; ansågo de den ifråga-
varande åtgärden icke -bordt lemna grundade anled-
ningar till klsnder, och ännu mindre till anklagelse
inför Riks-rätt.
Emot giltigheten af denna förklaring anmärkte
Just. ombudsmannen, att nionde höfvudtitelns anslag,
med uteslutande af andra ändamål, är endast be-
stämdt för våkerbrukets, handelns och näringarnes
befrämjande, hvarunder ingalunda måtte kunna be-
gripas den eljest obestridliga fördelen för innevånar-
Be i ett härad och för räitsökande i ellmänket, att
tingshus må byggas och häradshöfdingebostäl!e, der
det finnes, iståndsättas, så att det kan bebos af do-
mären, hvilken för öfrigt ensam har nyttan af bostället
och dess brukande. Endast i sistberörde afseende synes
ett bidrag eller lånevunderstöd från nämnde hufvudtitel
wara ett för densamma icke alldeles främmande ända-
mil. Men utom det att, i förevarande fall blett en del
af understödet erfordrados för hoställets jordbruk och
häfd, kan dervid den förut gjorda och i förzlarin-
gen ej bestridda erinran förnyas, att sådana behof,
der endast boställshafvares enskilda nytta kommit
i beräkning, icke blifvit afsedda vid regleringen af
9:de Hufvudtiteln, så vida otvifvelaktigt alla utgifter
å denna titel måste åsyfta företag, som åro allmänt
nyttiga, äfvensom det torde förtjena uppmärksamhet,
att Stats-kontoret, uti dess afgifna utlåtanden, i för-
sta rummet föreslagit lånbeloppets anvisning å de
under 8:de Hufvudtiteln uppförda extra ulgifts-
medel. För öfrigt och då detta lån blifvit lemnadt
utan derför ställd borgen, lärer först i en framtid
upplysas, huruvida sådant kunnat ske utan att Sta-
ten derigenom kommer att någon egentlig utgift vid-
kännas.
SEE ESSER ERE EKEN Sr NR
med underbar trollkraft öfverflyttade Gabriellas