Jag afgaf rapport härom lill generalstabens chef, hvil
ken jag meddelade mina misstankar om kommissa
riens oredlighet. Sedan den tiden var jag alltis
närvarande vid ungefär tio sådana besigtningar, hvil
ka tiligingo på samma sätt. Jag afgaf mina berät.
telser om hvar och en. Hr Generallöjtnanten Gal.
bois, som ville med visshet erfara, huruvida kom.
missarien gjorde en sådan vinst, som jag misstänkte
befallde mig att, vid den sista förrättningen jag öf
vervar, medtaga ett viss. antal boskapskreatur, samt
låta slagta och väga dem i min närvaro, för att kun-
na jemföra den verkliga vigten med den, som be-
sigtningsmännen åsatt. Se här det resultat jag er
höll:
En oxe, som upptogs till 95 kilogr., vägde 147!), ;
en, som värderades till 63, vägde 88; en ko, som
uppskattades till 50, vägde 107!;z; en kalf,; beräk-
nad till 33 kilogr., vägde 53, och en annan, värderad
till 20, vägde 48.
Imediertid. hade värderingsmännen denra gång
gjort uppskattningen högre än förut.n
Hr Robert tillade, att fåren vanligen uppskattades
till 5!, å 7!, kilogr., ehuru medelvigten befunnits
vara 13 å 14 kilogrammer.
Efter en lång öfverläggning förklarade krigs-rätten,
att kommissarien Fabus ej kunde öfverbevisas om
försnillning och besigtningsmännens korruption, men
skyldig ett till egen fördel hafva begagnat hvad han
haft om händer, och dömde konom derföre krigs-
rätten till två års fängelse och ovärdig att förvalta
något offentligt embete.
Häröfver anförde Fabus besvär och saken hänsköts
till andra instansens krigs-rätt i Bona.
De nya förhören räckte i åtta dagar och voro a?
mycket intresse. klagaren, kapten de Fouan, vi
sade, efter en kort öfversigt af sakens beskaffenhet,
på hvad sätt besigtningarne tillgått och huru den
anklagade begagnat sig deraf, för att undansnilla
boskapskreatur och isypnerhet att, medelst en falsk
uppgift, tillegna sig en hjord af 4800 får. Han ut-
vecklade vidare de serskilda slag af försnillning, den
ankälagade låtit komma sig till last och tillskref den-
na anledning allena den förmögenhet han samlat i
Konstanotineh på de 2!V, år, han der haft befattning
med proviantförrådet, samt yrkade derföre hans fäl-
lande för sex serskilda slag af förbrytelse.
Krigs-rätten giliade tre af dessa anklagelse -punkter
och dömde Fabus till fem års fängelse i jern, till
ersättning af de undansnillade eller försålda effekter-
na och till degradation.
Under-intendenten Hausmann skulle dessutom, ef-
ter krigs-rättens enhälliga beslut, få en föreställning
för sin underlåtenhet att hålla tillsyn öfver de rin-
gare tjenstemännen.
— I SeLweriner Wochenblatt förekommer
följande annons: En skön god morgon, mina kära
vänner när och fjerran! Lyckligt nytt år och lyck
lig Påsk! I går har min dyraste lilla hustru, enka
orter Hildebusch född Gadebusch, nu mera Kicke-
busch, lyckligen blifvit förlossad med två små, myc
ket små döttrar. Den ena skrek genast I da, den
ndra Ah ne, hvarföre vi läto döpa den förra till Ida
och den sednare till Agnes. Modren är bra, barnen
bra, allt bra. Ean glad pingsthelg! Schwerin nyårs
afton 4831. Gottlob Kickebusch Skribler.
— Uti Borås Tidning läses följande kuriösa
annons:
Då jag förmodar att flere af Stadens innevånare
curna vara hugade ega kunskap om de olika bröd-
slag som begagnas vid Påskhögtidens firamde uti åt-
skillige länder, får jag äran tillkännagifva, att om
beställning gjöres hos mig sednast instundande Fre-
dagsmiddag, kan på följande Lördag, Påskafton, kloc-
kan 4 eftermiddagen erhålla fö!jande olika Påskbröd.
Uppståndels bullar begagnas Påskdagen uti Rom.
Karnevalskringla förtäres i Paris sista veckan ai
Fastlägen och äfven Påskdagen... Hamanskaka ätos
vid Judarnes högtidsmåltid.. Matse nyttjas under
Judarnea bot- och bättrings stunder. Bigtbröd för-
täres urder Katolikernas bigtdagar. Ungersk Sur-
limpa brukas vid Gåsslektningen i Ungern. Bay-
ramsbröd den enda tillåtna brödsort vid Turkarne:
Bayramsfest. Kincsisk P.pparkaka utmärkt hälso-
sam. Beduinskrot mycket födande brödsort, Now.
Simla Simla på Nowasimla. Desse serskilde bröd-
sorter ega alla en olika egendomlig smak, hvaraf flere
ira af den egenskapen, att hvarje tugga, som af sam
ma bröd ätes, smakar olika, men utmärkt godt.s