saken eger, samt hedrar de lärare, som genom sitt nit bidragit till detta, i fysiskt afseende så vigtiga bildningsämnes utspridande. — Vid examen i de theoretiska läroämnena anmärkte vi isynnerhet med fägnad den kunskap, som största delen af eleverna ådagalade i anatomi och fysiologi, hvilka vetenskaper naturligtvis utgöra vilkoret för all grundlig gymnastisk bildning, och hvilkas kännedom derföre är af så mycket större vigt. Äfven i de praktiska öfningarna visades berömvärd skicklighet. — Examen slöts med ett tal af professor Branting, om det ljus de nyare fysiologiska åsigterna gifvit åt gymnastiken, och om åtskilliga framsteg densamma gjort, isynnerhet vid dess medicinska användande, under loppet af sist förflutna år; hvarjemte han med mnigra varma ord helsade de afgående eleverna. — Hr major Berghnr, husegare här i hufvudstaden, har oförmodadt gått in vid tullstaten och erhållit en kustchefs-befattning inom Skånes distrikt. Skånska Correspondenten innehåller, med anledning af denna utnämning åtskilliga anmärkningar, tillika med den uppgiften, att en vid tutlverket anställd tjensteman, som af distriktchefen varit synnerligen förordad, dervid blifvit förbigången. ÅAfven här i Stockholm har man mycket undrat öfver hvad det varit som kunnat förmå major Berghner att söka plats vid tullverket, och på hvad sätt det lyckats honom att vinna tulldirektörns, friherre Gyltenhaals gunst. RR OO KN—-——— — Det är intressant att se, huru svårt Svenska Biet har att släppa den historia, som det häromdagen uppdukade för sina läsare argående ett skandalöst uppträde med nattvardsbarnen i Catharina kyrka, samtidigt med oljudet i methodistkapellet eller Palmsöndagen, och de stora siutsatser, som Biet deraf sökte att draga, för att gifva sannolikhet åt den insinuationer, att nyssnämnde oljud icke blott härrört från en tillfällig, i alla händelser oförlåtlig och fördömlig förhet:ning, i anledning af dels missnöjet med Hr Sco:t för hans kalomnier i Amerika, dels af de följder utaf hans verksamhet, som här visat sig i förvridna begrepp hos åtskilliga af sektens adepter, utan från ett fräckt och otygladt förakt för kyrkofrid i allmänhet, såsom äfven uppenbaradt vid den Lutherska gudstjensten. Det är redan bekant genom denna tidning, ej blott ati kyrkoherden i Catharina församling förklarat six okunnig om den händelse Biet uppgifvit, utan äfven att de kyrkovärdar, som vid gudstjenstens slut haft sin plate utanför kyrkodörrarna, just på det ställe der ofoget skulle passerat, på det bestämdaste och under edsförpligtelse förnekat, att den ägt rum. Huru svarar nu Biet på dessa dokumenter? Det producerar först, i anledning af kyrkoherdens skrift, en sorts betyg, undertecknad med en signatur: C. L—m, som uppger sig hafva varit den, hvilken lemnat uppgiften till Biet, säger sig hafva sett och hört saken och kunna med liflig ed styrka förhållandet, sarat jemväl hafva en anhörig bland nattvardsungdomen. Dertill tillägget Biet sjelf i en not, att de: äger flera andra åsyna vittnen att åberopa, och slutligen, när kyrkovärdarna låta införa sitt intyg, åberopas emot detsamma ånye endast samma. Hr L—m:s anonyma skfitvelse. Vid första påseendet kunde det väl synas temligen öfverflödigt att vidare tvista om denna sak, men då Biet icke velat efterkomma den gjorda begäran att förmå sin C. L—m, som, väl till märkandes, sjelf siger sig vara angifvaren vid detta tillfälle, och icke heller någon af de öfriga vittnena att framträda uppenkbarligen och med sina namns utsättande, och man således icke ens kan veta, huruvida dessa personer existera annat än i inbillningen, så återstår det att af öfriga omständigheter i denna sak söka bedöma dena grad af ärlighet, som ligger till grund för uppgiften. För sådant ändamål är det nödvändigt att upptaga ett transsumt af Biets första berättelse om den förmenta händelsen, lydande som följer (Några ställen äro af oss utmärkta med kursiv stil): Icke blott i Engelska kapellet, utan äfven vid en Svensk kyrka, celebrerades Palmsöndagen på ett hittills oerhördt sätt. Nattvardsbarnen i Catharina församling kommunicerade denna dag. Vid Gudstjenstens slut mottogos de rörda barnen, hvilka så godt som nyss lemnat altaret, strax vid sjelfva kyrkodörren på norra sidan, at en liten kärntrupp bättre klädde personer, som fattat posto derstädes, för att drifva gyckel med det heliga... 1 synnerhet öfverföllos flickorna