För att verka på de förestående valen, vid-
tagas alla möjliga åtgärder. Till dessa höra be-
sluten, att icke i denna session företaga jern-
wägs- och framför allt sockerfrågorna, för att
icke stöta de orter, hvilkas önskningar man i
detta fall ej kan efierkomma. Härmed tyckes
ministeren imedlertid hafva, som oidspråket sä-
ger, hoppat i galen tunna, ty serdeles har soc-
kerfrågans ajurnering burit alldeles motsatta fruk-
ter till dem man väntat. Handelskammaren i
Havre har nemligen resignerat och i andra sjö-
städer torde dess exempel följas. Till och med
de, som äro intresserade för den inhemska soc-
kerindustriens upprätthållande, skulle likväl fö-
redragit, att få saken afgjord, äfven till deras
skada, framför den ovisshet, hvari ännu ett års
dröjsmål försätter dem. Föijden häraf lärer vara,
att ministeren börjat inse sitt misstag och ven-
tilerar nu om en justering af det nyssnämnda
beslutet. Imedlertid. tyckes hon göra sig säker
på valens resultat, ty en af ministrarne har ny-
ligen försäkrat någre deputerade af sin färg, att
regeringen skulle i nästa kammare kunna räkna
på 50 röster mer, än i den närvarande,
Herr Golberys proposition, att utgilva en sär-
skild bulletin öfver Kammarens debatter, lärer
ej komma att gå igenom, emedan kommissionen
inskränkt sig till att endast föreslå något ytter-
ligare understöd åt Moniteuren.
Alla underofficerare och soldater af 4836 års
konskriptionsklass, som för närvarande vistas i
hemorten på permission, få qvarblifva der på o-
hestämd tid. Då de af år 4835 års klass blif-
vit entledigade, minskas således armeens effekti-
va styrka betydligt, hvilket synes utvis2, att man
gjort sig säker på fredens bibehållande.
Prinsen af Joinville skall innan kort afgå till
Kinesiska farvattnen på fregatten ,Belle Poul,
som för detta ändamål utrustas och skall åtföl-
jas af tvänne briggar.
Vid Chalons-sur-Marneskall i vår ett öfoings-
läger af 40,000 man sammandragas, hvaröfver
hertigarne af Orleans och Nemours komma att
föra befålet och der msn endast skall sysselsät-
sitta sig med stora evolutioner.
Oroligheterna, rörande taxeringen förliden höst,
börja nu allt mer och mer ådraga anstiftarena
och deltagarena den verkställande maktens hämd.
Sålunda hafva de, hvilka varit anklagade för upp-
loppet i Chaurial, blifvit dömde af assisrätten i
Riom. 40 äro frikände, men 20 fällde till bö-
ter och fängelse, deribland en till 8 års tvångs-
arbete och schavottering.
Den legitimistiska tidningens Gazette d Auvergne
gerant anklagad för att bafva förolämpat prefek-
ten och generalprokuratorn, har, oaktadt ett ly-
sande försvarstal af Herr Berryer, blifvit dömd
till 6 månaders fängelse och 400 fr. böter.
Främmande flycktingar hafva fått tillåtelse att
begifva sig till Algier, dit de erhålla fri öfverfart
och samma understöd som de åtnjutit i Frank-
rike. Härifrån berättas, att en allmän fredstrak-
tat blifvit afslutad meilan general Bugeaud och
de Arabiska stamscheferne, af hvilka hvardera
erhåller af regeringen 350,000 francs.
Musikens veteran, vår tids störste kompositör,
den högt förtjente Cherubini, har aflidit den 46
dennes.
SPANIEN.
Deputeradekammaren har antagit lagförslaget
om inrättande af provincial-deputationer i de.
Baskiska provinserna, efter samma grund som i
alla öfriga.
Regeringen utvecklar den största vaksamhet
mot de stämplingar, bvaraf hon är eller tror
sig vara hotad och skall till och med vara sin-
nad inrätta ett s. k. svart kabinett, isynnerhet
för att bevaka den Fransyska korrespondensen.
Att döma efter hvad som berättas från Gibral-
tar och Barcelona, tyckas hennes farhågor icke
heller sakna all grund. På förra stället skall
nemligen en Kristino-Karlistisk junta vara or-
ganiserad, hvilken skickat vapen och penningar
till Serravia de Ronda för att der åstadkosoma
en uppresning, men till hvars förhindrande flera
försigtighetsmått blifvit vidtagna. Till Barce-
lona skola äfven penningeremisser ankommit, för
att värfva anhängare åt drottning Christina. En
Fransos hade blifvit arresterad, anklagad som
uppviglare. Detta har ännu mera retat sinnes-
stämningen derstädes mot Fransmännen, hvar-
före en Fransysk korvett och ett ångfartyg blif
vit ditsända, för att taga de Fransoser ombord,
som kunde vilja lemna Spanien.
På gränsen mot Frankrike har en strid upp-
kommit mellan ett af ungefär 49 personer be-
stående band, som ville tränga in, och de fran-
ska duaniererne. Af desse sistnämnde blefvo
fyra sårade af dolkstygn. Spaniorerne lemnade
en död och en sårad på platsen.
För öfrigt gick på Parisiska börsen det rykte,
ön RR AO ne AN Ke RS