och hbandlingssätt med den katolska kyrkahs je-
suiter, kommit på den tanken, att deras mä-
stare verkligen i hemlighet vore med katolska
kyrkan förbundne jesuiter, hvilka i dess tjenst
arbeta på protestantismens undergångr, eh mMiss-
tanka, som författaren finner ega et bestämdt
stöd för sig i den kända omärdi
hufvudmärnen för alia mystiska och
fraktioner ia0m protestantismen
jemnt förråda en så markerad ved H
dem, som på något sätt bekämpa påfliga inkräkt-
ningar och hiera:kiska sträfvanden. Åfven haf-
va vi gjort den erfarenheten, — fortfar förfat-
taren, — att ett ganska stort anial hy sig till
den nuvarande mysticismen och med setsamma
till den argaste obskurantism, derlöre att de tro
sig på sådant sätt lättast och säcsrast kunna upp
klättra til den jordiska äre- och kohöjden.
Mörkermännens brödraskap har ver n också
förhjelpt mårga till verksamma r rendalio-
ner och protektioner, som annars ännu länge t
brist af förtjenst och värdighet sifta vid
dammen Bethesda. Ja äfven på högre ort har
man uti många stater visat sig si ligen hu-
gad att skyndsommast hjelpa dem på beneh, som
äro tillgifna en sådan trosbekännelse. Stätligen
göra många dessutom ett alldeles serskildt handt-
verk af mörkret, hvars bedrifvande altit efter
omständigheterna och :yckligt utförda. spekula-
tioner lofvar dem ett önskad: reculist. Dessa
män äro helt och håilet uppfyllda papismens
anda, och under det de högligen den ka-
tolska kyrkans Jycka, klaga de å andra sidan
öfver trossplittringen i den prote ka. Med
hög röst skrika de alltid och alies : det fin-
nes ingen behörig kyrkostyrelse, i kyrko-
tukt, ingeå enhet i tro och i Eyrsobruk; ran
förklarar den heliga skrift efter godtycke och in-
rymmer i trossaker rättigbeter åt wufiet, som
alldeles icke tillkomma det, 0. s. 7. Om den
klagovisa dessa menniskor sålunda. Jikt äkta
gatskrikare, uppstämma öfver den protestantiska
kyrkans förmenade olyckor, skulic gälla något i
våra öron, så kunde mån nästan bli rädd; men
vi finna oss så mycket mindre föranlåtna att
med dem sjunga dennaklagovisa, som vi tvert-
om ha grundade orsaker att glädja oss öfver
protestantismens fria och välsigaeiserika utveck-
ling i vår tid, trots de ijusskz härmarnes
machinationer. Författaren upptsger i såmmana
hang härmed och återvisar hvar och en serskildt
de nyssanförda anklagelserna rörande den prote-
stantiska kyrkans förfall, och å lägger huru-
som i grunden en sann och vx religtositet
mer än någonsin inöm Vår församling afses just
från det båll, hvilket obskuranterna bet:esna
såsom en rötvarkula och ett Goimorrha, och hu-
rusom redan den starka tillvex!en af skolor,
dessa den sanna kristblghetens och menskliga
sedlighetens läroanstalter,, är bärför ett talande
bevis, som mer än väl måtte uppväga den him-
melsskriande synden, hvilken d så mycken
helig fasa tillvitas nutidens uppiystareg protestan-
ter, att de nemligen akta kr lomens eviga
grundsannirgar mer än en på dogmatiska miss-
foster rik forntids spetsfundighseter och bjerns
spåken, samt att de icke numera presist anse
den redlige Luther och andra författare till våra
offentliga trosbekännelser för ofeibara påfvar, stå-
ende på samma steg af kuvskap med Gud, utan
våga anse äfven de symboliska böckerna, såsom
menniskors verk, kunna innesluta en och annan
villfarelse och vantro, samt förmena sig med vår
nuvarande tidsbildning kunna intränga i den
heliga skrifts anda åtminstone lika vä!, som re
formationens män med vida mindre hjelpkällor.
Författaren tager nu i lag med det speciella
ransakandet af hvad han förut betecknat under
namn af ett ordentligt handtverk med mörkrets
Det är numera, — säger ban, — för allom tyd-
ligt att obskuranternas yttersta mål öfveralit och
allestädes är att grunda ett protestantiskt påfve-
döme, med allt dermed följande själstyranni. För
att så gent som möjligt komma till detta mil,
se här deras mått och steg, deras hela system
och strategi! Först och främst måste all sann
bildning och humanitet undergräfvas. Filosofien,
isynnerhet såsom använd vid behandlingen af de
kristna religionssanningarna, raåsie på det ifri-
CIRA Are na RARE ODES SR SIT I SRA NT SO ETS RE SER
yst