Ae iÅLT ( —
RIESRATTEN,
Elite målet.
Om grundlagsvidrig disposition af statsmedel, til
Kongl. Eammar-rättens, af Rikets Stände
icke godkända nya lönc-stat.
(Stat fråa gårdagsb!.)
I slutförklaringen börjas med, att, såsom svaran-
aerne kalla det, utreda grunderna för den åsigt
de i sia första förkaring framställt, att 4810 års
statsreglering beslutats i öfverersstämmelse med re
geringsformens 62 och 64 S: en utredning, som
vi här förbizå, emedan den dels är en omsägning
af hvad de förut yttrat, dets helt och hållet grundas
på en förvridning af orden i 62 , hvilka de tillta-
lade omöjligen vwilja fatta så, att den deri omtalade
rikets ständers rätt ali fastställa, huru serskilda
summor skola till serskilda ändamål användas
angår de speciella rubrikerna under hufvudtitlar-
nm. De. vilja endast medgifva, att rikets stän
der äga att bestämma sjelfva hufvudtitlarna: alltså
-— tf. ex. 4 miliion till bofstaten, 2 millioner till ci
Vvilstaterra, 4 till armeen, 1; till flottan, o. s. V..
och påstå, att regeringen sedan äger rumla om med
medlen huru dena behagar, och all: deita, oaktad!
nämnde 62 Ä tydlgen stadgar, efter att hafva om-
talat dessa serskilda summor till serskilda ändamil
att det på rizets ständer ankommer, att dessa sum-
mor under bestämda hufvudtitlar uti riksstaten an-
slå. För att ådageligga hela orimligheten, att med
dessa serskilda summorp skulle menas, icke de
under en titel rubricerade serskilia summor, utan
hela titelns hufvudbelopp, citera vi här för våra iä-
gare ordagrannt 62 ?; och anse oss äfven börs
lemna ett annat bevis på den ärlighet, hvarmed f.
d. rådgifvarne föra silt försvar. :D2e hafva nemligen,
vid åberopandet af rikets ständers skrifvelse den 10
April 4810, endast utur början af densamma anfört
den del, hvari rikets ständer anmäla, att de fast
stäldt hufvudtitlarna, m. m., men omtala ej, att
rikets ständer, jemte samma skrifvelse, öfverlemnade
en komplett utarbetad riksslat, och icke endast i
denna stat, utt serskilda rubriker, utfört specialsta-
ternas belopp under hvarje hufvudtitel, utan äfven i
skrifvelsen yttrat:
Redan från äldre tider hafva staterne varit delte
i ordinarie och extra ordinarie och, i sednare tider,
denna sistnämnda i tvänne serskilda titlar, nemligen
årliga utgifter och sådana, som bestämdes, att vid
iunehafvarnes afgång indragas. Rikets Ständer hafva
likväl funait, att, med bibzhållande af samma redig
het, en ännu enklare method skulle kunna införas,
den, att för hvarje kollegium, verk eller korps upp-
rätta en stat, som hvarken kallades ordinarie eller
extra ordinarie, utan blott stat för det verkel, och
hvaruppå sjelfva ordinarie aflöningsstaten uppfördes,
hvllken icke vore någor omvexling underkastad
så framt ej inträffande omständigheter fordrade. jemte
verkets förändrade organisation, en förnyad reglering;
samt att deremot på en så kallad allmän utgiftsstat
upptaga alla sådana utgifter, som voro underkasiade
förändradt skick och på allmän iadragniogsstat allt
hvad som vid efgång kunde till statsverket indragas
och besparas. Rikets ständer bafva ansett denna,
nu af statsutskottet följda method, böra tjena till
norm för de årliga statsregleringarna.n
Vidare säges:
Uti de ordinarie staterna för kollegierna och pu
blike verken i allmänhet hafva rikets ständer ej
?) Denna lyder: Sedan statsverkets behofblifit
af statsutskottet uppgilfna och af rikets ständer
pröfvade, ankommer det på rikets ständer, att ep
deremot svarande bevillning sig åtaga, (märk ! det
ankommer; alltså förpligtar:ej grundlagen rikets
ständer att åtaga sig bevillning, såsom man bört
påstås ifrån vissa håll) samt att tillika fastställ-,
huru serskilda summor deraf skola till sorskilda
ändamål användas, och dessa summor under be:
stämda hufvudtitlar uti riksstaten anslå.v