Ae iÅLT ( — RIESRATTEN, Elite målet. Om grundlagsvidrig disposition af statsmedel, til Kongl. Eammar-rättens, af Rikets Stände icke godkända nya lönc-stat. (Stat fråa gårdagsb!.) I slutförklaringen börjas med, att, såsom svaranaerne kalla det, utreda grunderna för den åsigt de i sia första förkaring framställt, att 4810 års statsreglering beslutats i öfverersstämmelse med re geringsformens 62 och 64 S: en utredning, som vi här förbizå, emedan den dels är en omsägning af hvad de förut yttrat, dets helt och hållet grundas på en förvridning af orden i 62 , hvilka de tilltalade omöjligen vwilja fatta så, att den deri omtalade rikets ständers rätt ali fastställa, huru serskilda summor skola till serskilda ändamål användas angår de speciella rubrikerna under hufvudtitlarnm. De. vilja endast medgifva, att rikets stän der äga att bestämma sjelfva hufvudtitlarna: alltså -— tf. ex. 4 miliion till bofstaten, 2 millioner till ci Vvilstaterra, 4 till armeen, 1; till flottan, o. s. V.. och påstå, att regeringen sedan äger rumla om med medlen huru dena behagar, och all: deita, oaktad! nämnde 62 Ä tydlgen stadgar, efter att hafva omtalat dessa serskilda summor till serskilda ändamil att det på rizets ständer ankommer, att dessa summor under bestämda hufvudtitlar uti riksstaten anslå. För att ådageligga hela orimligheten, att med dessa serskilda summorp skulle menas, icke de under en titel rubricerade serskilia summor, utan hela titelns hufvudbelopp, citera vi här för våra iägare ordagrannt 62 ?; och anse oss äfven börs lemna ett annat bevis på den ärlighet, hvarmed f. d. rådgifvarne föra silt försvar. :D2e hafva nemligen, vid åberopandet af rikets ständers skrifvelse den 10 April 4810, endast utur början af densamma anfört den del, hvari rikets ständer anmäla, att de fast stäldt hufvudtitlarna, m. m., men omtala ej, att rikets ständer, jemte samma skrifvelse, öfverlemnade en komplett utarbetad riksslat, och icke endast i denna stat, utt serskilda rubriker, utfört specialstaternas belopp under hvarje hufvudtitel, utan äfven i skrifvelsen yttrat: Redan från äldre tider hafva staterne varit delte i ordinarie och extra ordinarie och, i sednare tider, denna sistnämnda i tvänne serskilda titlar, nemligen årliga utgifter och sådana, som bestämdes, att vid iunehafvarnes afgång indragas. Rikets Ständer hafva likväl funait, att, med bibzhållande af samma redig het, en ännu enklare method skulle kunna införas, den, att för hvarje kollegium, verk eller korps upprätta en stat, som hvarken kallades ordinarie eller extra ordinarie, utan blott stat för det verkel, och hvaruppå sjelfva ordinarie aflöningsstaten uppfördes, hvllken icke vore någor omvexling underkastad så framt ej inträffande omständigheter fordrade. jemte verkets förändrade organisation, en förnyad reglering; samt att deremot på en så kallad allmän utgiftsstat upptaga alla sådana utgifter, som voro underkasiade förändradt skick och på allmän iadragniogsstat allt hvad som vid efgång kunde till statsverket indragas och besparas. Rikets ständer bafva ansett denna, nu af statsutskottet följda method, böra tjena till norm för de årliga statsregleringarna.n Vidare säges: Uti de ordinarie staterna för kollegierna och pu blike verken i allmänhet hafva rikets ständer ej ?) Denna lyder: Sedan statsverkets behofblifit af statsutskottet uppgilfna och af rikets ständer pröfvade, ankommer det på rikets ständer, att ep deremot svarande bevillning sig åtaga, (märk ! det ankommer; alltså förpligtar:ej grundlagen rikets ständer att åtaga sig bevillning, såsom man bört påstås ifrån vissa håll) samt att tillika fastställ-, huru serskilda summor deraf skola till sorskilda ändamål användas, och dessa summor under be: stämda hufvudtitlar uti riksstaten anslå.v