gast väcker tvifvelsmål, huruvida presterskapet
sjelft rält uppfattat sina förbindelser i afseende
på de lägre folkklassernas bibringande ai sedlig-
het och för dem oundgängliga kunskaper, är
förhållandet med den så kaliade folkundervisvin-
gen, hvarom en kort species facti ej torde vara
ur vägen. Under en lång följd af år, och ser-
deles efter det nyare statsskickets inträdande
4809, har Svenska allmogen vid hvarje ritsdag
enträget yrkat en allmännare utbredd foikun-
dervisning, samt understödt denna anhållan med
de för densamma mest talande och oförvitliga
skäl. Vid hvarje sådant tillfalle har det varit
det vördiga presteståndet som hufvudsakligen
vållat att icke nagot blifvit tilgjordt: icke ge-
nom rent :orvekarde af denna begärans rättvisa
och billighet, ej elier af brist på nödiga medel
för verkställigheten, utan genom tydlig obenä-
genhet för saken, angifven medelst pro forma
förda strider om sättet och vilkoren derför, och
slutaude med afslag, under det okunvigheten
fått :ortfara och förderfvet tillvexa, medan mar
egde rikliga tilgångar för andra vida mindre
mak:pålggande ändamål, hvaribland äfven må
räknas statslyxen med 44 biskopsembetens bi
behållande, hvilka, efter en ganska måttlig be-
räkuvingsgrund, kosta staten ea årlig utgift a
minst 63,000 Riksdaler. Andtligen randades åre:
41840. Den 3 Februari väcktes inom bongestån-
det flera motioner rörande tolkundervisuiogen,
och den 8 i sawrma månad ankom kongt majs
nådiga proposition rörande allmänna stadganden
och anslag af allmänna medel tili iolsundervis-
ningens befrämjande. Många, lika med ins..
trodde då redan, aut den kongl. propositioner
var påkallad i anledning af den imposanta still-
ning, som bondeståndet vid riksdagen förståt!
intaga, elier att den åtminstone var bemediad a;
en hög personlighet, som städse byllat upplys-
ningeas sak; och presteståndets beteende tycktes
besanna denna förmodan. Efter långvarig och
emot vanligbeten ganska häftig strid oro sätt och
vilkor m. m. beviljades af prest- och äfven al
de andra tvänne ståuden, 65,000 Rär, hvaraf
dock 13,000 ärvs beräknade för skollararesewmi-
narier och elever, och återstoden, (eller 2,000 Rdr
mindre ån som a2npseits ytterhgare erfordras för
en viss kyrkas iståndsättande) är afsedd for folkun-
dervisniogens iaförande och upprätthållande in-
om 42 å 1500 församlingar, som alitså erbålla
hvardera ett årligt woderstöd i 5 år af circa 40
Rådr., Ati detta af bondeståndet med tacksamhet
antogs, var ganska välbetänkt, emedan man derige-
nom erböll principen af statens skyldighet att mei-
lankomma erkänd, samt dymedelst kunde göra en
början. Detta attt, jemte presteståndets lyckade
bemödanden att göra bestämmelsen om fasta sko-
lor, oantaglig, samt dess förbehåll, att hvarken
kyrkoherdar eller adjunkter få i egenskap af folk-
lärare anställas, synes will fullo bevisa dess be-
nägeuhet för folkupplysningens framgång, äfven-
som dess befogenhet att i detta afseende försvara
representationsrätten ; belst gär den naturliga re-
flexionen tillkommer, att presteståndet, utgånget
och uppehållet af folket och dess mödor, mnär-
mast borde vara i tilifalle att iase och bedöma
hvad till detia fotks irefnad och lyckliggörande
eriordras.
För att äfven i statsekonomiskt hänseende l
granska presterskapets ställning, samt halten at
dess representationsrätt, är det nödigt att anmär-
ka: ait, enligt af Forssell, presterskapet, män,
qvinnor och barn samt alla som till ecklesiastik- :
staten räknas, utgöra 414,000 personer, och såle-
des icke fullt en half procent af folkmängden.
samt att deras samfålda statsbidrag knappt upp-
går till ea procent af det hela, hvaremot dess
inkomster bestiga sig till nära 2 millioner Rdr,
och efter audras heråkningar (se af Forssells sta-
tistik, St:m 4833, pag. 228) till 3,669.800 Rar,
utgörande i förra fatlet 40, och i sednare 18!,
procent af sarotliga skattebördorna. Vid så be-
skaffadt förbållande finnes väl ingen slags rim-
ighet eller politisk klokhet deri, att än vidare
hibebålla presterskapet vid 4, al representatio-
nen, under det att dels flera vida talrikare klas-
ser, med mångfaldigt större skattebidrag, derifrån
iro uteslutne, deis den stora mångden af näran-
le medlenmar i staten deri äga så ojemförligt
ringa andel, som nu är förhållandet.
De reflexioner, hvartill man i öfrigt genom de
här angifna fakta lätt kan leda sig, lemnar ins.
så mycket heldre nu å sido, som hans ändamål
blott är att väcka ech underhålla den allmänna
appmärksamheten å ett ämne af så stor vigt och
nflyie.se, och ej att försätta oädla passiner i
rörelse för en sak, som endast med lugn och
mogen besinning kan och bör behandlas. Skulle
åter prelaternes tidamgar, som de vanligen pläga,
med ilska och smädelust anfalla ins. motiver,
all han ej tveka att framstå för att ytterligare
ANSETT OO KATRINE TIC ISEN ERA MSRP EDGAR
ru NN
—— 2 3 —-
u.
ss -—- — nn
-— — 0
m—- AA mn