gast väcker tvifvelsmål, huruvida presterskapet sjelft rält uppfattat sina förbindelser i afseende på de lägre folkklassernas bibringande ai sedlighet och för dem oundgängliga kunskaper, är förhållandet med den så kaliade folkundervisvingen, hvarom en kort species facti ej torde vara ur vägen. Under en lång följd af år, och serdeles efter det nyare statsskickets inträdande 4809, har Svenska allmogen vid hvarje ritsdag enträget yrkat en allmännare utbredd foikundervisning, samt understödt denna anhållan med de för densamma mest talande och oförvitliga skäl. Vid hvarje sådant tillfalle har det varit det vördiga presteståndet som hufvudsakligen vållat att icke nagot blifvit tilgjordt: icke genom rent :orvekarde af denna begärans rättvisa och billighet, ej elier af brist på nödiga medel för verkställigheten, utan genom tydlig obenägenhet för saken, angifven medelst pro forma förda strider om sättet och vilkoren derför, och slutaude med afslag, under det okunvigheten fått :ortfara och förderfvet tillvexa, medan mar egde rikliga tilgångar för andra vida mindre mak:pålggande ändamål, hvaribland äfven må räknas statslyxen med 44 biskopsembetens bi behållande, hvilka, efter en ganska måttlig beräkuvingsgrund, kosta staten ea årlig utgift a minst 63,000 Riksdaler. Andtligen randades åre: 41840. Den 3 Februari väcktes inom bongeståndet flera motioner rörande tolkundervisuiogen, och den 8 i sawrma månad ankom kongt majs nådiga proposition rörande allmänna stadganden och anslag af allmänna medel tili iolsundervisningens befrämjande. Många, lika med ins.. trodde då redan, aut den kongl. propositioner var påkallad i anledning af den imposanta stillning, som bondeståndet vid riksdagen förståt! intaga, elier att den åtminstone var bemediad a; en hög personlighet, som städse byllat upplysningeas sak; och presteståndets beteende tycktes besanna denna förmodan. Efter långvarig och emot vanligbeten ganska häftig strid oro sätt och vilkor m. m. beviljades af prestoch äfven al de andra tvänne ståuden, 65,000 Rär, hvaraf dock 13,000 ärvs beräknade för skollararesewminarier och elever, och återstoden, (eller 2,000 Rdr mindre ån som a2npseits ytterhgare erfordras för en viss kyrkas iståndsättande) är afsedd for folkundervisniogens iaförande och upprätthållande inom 42 å 1500 församlingar, som alitså erbålla hvardera ett årligt woderstöd i 5 år af circa 40 Rådr., Ati detta af bondeståndet med tacksamhet antogs, var ganska välbetänkt, emedan man derigenom erböll principen af statens skyldighet att meilankomma erkänd, samt dymedelst kunde göra en början. Detta attt, jemte presteståndets lyckade bemödanden att göra bestämmelsen om fasta skolor, oantaglig, samt dess förbehåll, att hvarken kyrkoherdar eller adjunkter få i egenskap af folklärare anställas, synes will fullo bevisa dess benägeuhet för folkupplysningens framgång, äfvensom dess befogenhet att i detta afseende försvara representationsrätten ; belst gär den naturliga reflexionen tillkommer, att presteståndet, utgånget och uppehållet af folket och dess mödor, mnärmast borde vara i tilifalle att iase och bedöma hvad till detia fotks irefnad och lyckliggörande eriordras. För att äfven i statsekonomiskt hänseende l granska presterskapets ställning, samt halten at dess representationsrätt, är det nödigt att anmärka: ait, enligt af Forssell, presterskapet, män, qvinnor och barn samt alla som till ecklesiastik: staten räknas, utgöra 414,000 personer, och således icke fullt en half procent af folkmängden. samt att deras samfålda statsbidrag knappt uppgår till ea procent af det hela, hvaremot dess inkomster bestiga sig till nära 2 millioner Rdr, och efter audras heråkningar (se af Forssells statistik, St:m 4833, pag. 228) till 3,669.800 Rar, utgörande i förra fatlet 40, och i sednare 18!, procent af sarotliga skattebördorna. Vid så beskaffadt förbållande finnes väl ingen slags rimighet eller politisk klokhet deri, att än vidare hibebålla presterskapet vid 4, al representationen, under det att dels flera vida talrikare klasser, med mångfaldigt större skattebidrag, derifrån iro uteslutne, deis den stora mångden af näranle medlenmar i staten deri äga så ojemförligt ringa andel, som nu är förhållandet. De reflexioner, hvartill man i öfrigt genom de här angifna fakta lätt kan leda sig, lemnar ins. så mycket heldre nu å sido, som hans ändamål blott är att väcka ech underhålla den allmänna appmärksamheten å ett ämne af så stor vigt och nflyie.se, och ej att försätta oädla passiner i rörelse för en sak, som endast med lugn och mogen besinning kan och bör behandlas. Skulle åter prelaternes tidamgar, som de vanligen pläga, med ilska och smädelust anfalla ins. motiver, all han ej tveka att framstå för att ytterligare ANSETT OO KATRINE TIC ISEN ERA MSRP EDGAR ru NN —— 2 3 —u. ss -—— nn -— — 0 m—AA mn