ändamål, att åt jordägare lemna lån, som ej kund till kapitalet uppsägas samt att jordägare, som ville söka lån, måtte äga göra insättningar i sm summor, för att sålunda hopspara en kassa — de sednare punkten föranledde votering. Vidare an togs, att hypothekslånen borde företrädesvis utgifva i obligationer, att direktionen måtte äga utfårda så dane mot kontanta pengar, d. v. s. upptaga lån, s snart utlåning af pengarne kunde ske och slutlige! att minimisemman af det egendomsvärde, som be rättigade till inträde i föreningen, skulle bestämma till 4000 Rdr, derest den komme att beräknas efte 4841 års taxering, men till 3000 Rdr, derest den be räknades efter serskild värdering. — Staden Lidköping har nuäfven fått sig el tidning, aLidköpings Tidning, hvaraf första num ret, utgifvet Lördagen den 5 Mars, med dagen post anländt. Uti anmälan förklarar redaktione; sig vara en afgjord vän af trykfriheten, men lå ter tillika veta, att den ämnar gå medelväge; mellan konservatism och liberalism, och til -sitt rättesnöre valt medium tenuere beatin, d Vv. s., två gånger två är hvarken fyra eller fem utan fyra och en half. Medelvägen är en svå väg, och red. af Lidköpings Tidning torde såle des väl upptaga att vi önska lycka på färden. STRAUSS, EVANGELIERNA OCH MAMSELI BREMER. (Forts. från JE 49.) IM. Vi vända oss nu till det tredje af de fyr föresatta ämnena: till frågan om Underverken och vi måste äfven här bedja läsaren följa os genom en labyrinth af fordna missförstånd, fö att med oss, såsom vi hoppas, varseblifva, de striden, mera än man föreställer sig, rör språk begrepp och föga annat än definitioner, hvilka d resp. kämparne hvar för sig olika uppgjort, der efter tvistande med hvarann in i döden, uta: att märka bhuruledes de tala om alldeles olik saker. Då vi kasta en återblick på det föregående miste vi imedlertid erkänna det stora, det evig vigtiga och tröstefulla vara, att förnimme, at den Hel. Skrift och Christus sjelf lefva uti de innersta af hvad som utgör tidehvarfvets grund riktning: att de siå främst i ledet för den kamp hvars utfäktande är vår djupaste och första sträf van. Vi skola i det följande finna denna trö stande tanke än vidare stadfästad. Man mist här icke med tidehvarfvets riktning förstå ali och hvartenda, som uttalar sig i en tid. Så git ves visst i vårt sekel, likasom i hvarje förflutet en mängd oväsen, som föga har att göra mer Christus och med bibeln; såsom t. ex. alla dess: mörkrets och våldets försök, att lägga menniskor. nas själar under verldsligt ok, fördystra och för dumma dem, samt såmedelst för egna (alldele icke för Guds) afsigter beherrska dem. Men on alla dessa parasitsträfvanden misstager sig vissi också ingen så långt, att han anser dem tillhöra tidehvarfvets egen mening, i djupet af sin på önskan efter sann frihet grundade protest emo! ondskans och lögnens tusenfaldiga påfund: mar misstar sig häruti så mycket mindre, som de parasitiska satserna och deras förfäktare tydligen om sig sjelfva säga, att de för ingen del tillhöra tiden, utan göra allt hvad de kunna, för att strida deremot.Vi kämpa för ten godhet åt hjertat såsom det första af allt: för oskrymtadt ljus å! förståndet: för skönhet åt sinnet. Vi kämpa för den tron, att ingen förmår gifva oss allt detta, utan allenast Gud, genom honom, som han härtill sändt, Christus. Fi kämpa för den öfvertygelen, att Christus ännu och evigt, såsom Skriften säger, lefver midt ibland oss, derest vi arbeta på hans afsigter: att han är den, som styrker, värmer och lyser oss: att han i hvarje själ, som icke utestänger honom, ingår för att skänka kraft, glädje och hopp. Vi anmärkte i det föregående, att det är just för att kunna så lefva i våra själar — just för att kunna vara vår frälsare, förlossare, försonare — som Christus måste vara son åt Gud på ett annat sätt, än vi samtlige äro det af våra fäder, Och denna lära är helt och hållet Skriftens.) MHvarifrån skulle ) Det är hela detta tänkesätt, som Svenska Biet anser innebära ett utrotande af Christendom. Märkvärdig är i sanning den häftiga förskräckelse, som Biet (förledne Onsdag, den 2 Mars) tagit till sig, i följd af vår enkla, på den Hel. Skrift grundade och säkert med alla tänkande menniskors öfvertygelse sammanstämmande framställning. I sitt allarm har Biet glömt, att om det blott mäktat framdraga ett enda skäl emot hvad vi sagt, så skulle detta till Biets fördel verkat mera, än alla dess utrop. Men hvarifrån hemta skäl, när hela ens existens står på motsatsen häraf? Nu, likasom framdeles, skall Biet få något svårt, att ådagalägga, det frågan från vår sida är om utrotande af Christendom; snarare skulle Biet kunna EK aaftånr hudhan on 6 To cs årR orm I