liga vatten, hvari de fiska. BOKHANDELS-BULLETIN. Försök till lärobok i Geografen för Gymnasie: samt Lärdomsoch 2pologistskolor, af C. J Svedeliws. Stockholm 4844. Under denna titel har nyligen i bokhandelr utkommit ett :rbeie, som förnämligast i tvenn afseenden påkallar en allmännare uppmärksam het, de!s derföre att det är utfördt efter er sjelfständig och, åtminstone i Sverge, alldeles n3 plan, dels äfven emedan det i sakrikhet, redir uppstäl:ning och ändamålsenligt urval af faktiska -uppgilter täflar med alla kos oss hittills utkom. na läreböcker i geografien. I samma mån som man för de offentliga skolerna anvisat en allt för inskränkt tid åt undervisningen i geografien har man äfven insett nödvändigheten af en lirobok, i hvilken vppgifterna vore så ordnade att lärjungen hunne på kortare tid inhemta en -vidsträcktere kunskap, än det vore för honom möj!igt genom de hittills brukliga läroböcker, : hvilka det största arktalet utgöres af toma om skrifningar, hvilka, utam att säga mera, än hvad som med få ord lika fullständigt hade kunnat uttryckas, endast göra boken så mycket vidlyftigare, utan att derföre göra honom sakrikare eller, äfven med bästa förmåga och bemödande af författaren, ingjuta tillräckligt lif i framställningen, för att hos lärjungen väcka intresse för ämnet. Derigenom att författaren till nu anmälda lärobok valt ett alldeles motsatt fram ställningssätt, bar han väl icke kurnat unrdgi, att åt sitt arbete gifva elt något torrt utseende, men, då vid undervisningen i geografien kartan sär bufvudsak och läroboken endast en vägled nirg, så skall man i längden finna sig bäst vid en sådan lärobok, hvilken likasom tvingar lärjungen att-följa kartan steg för steg. För detta ändamål synes 0ss närvarande arbete vara serdeles väl afpassadt. Äfven upptager det i sin utkomna förre afdelning hvarken mera eller min-dre, än hvad en yrgling bör hafva hunnit inbemta före sitt inträde på gymnasium, för hvilken högre läroanstalt den sednäre afdelningen, emfattaride ländernas statistiska förhållanden, egentligen lärer vara bestämd. Att författaren behandlit dem politiska geogrsfien skiljd från historien anse vi hafva skett på goda grunder, dels emedan ännu saknas en Historisk-geografisk Allas, dels emedan vi visserligen tro, att geografien och historien böra samtidigt inberstas, men detta dock så, att geografien bör åtfölja historien, men ieke historien vara ett appendix till geografien, dels äfven emedan så etaligt många orter finnas, hvilka ega historisk, men icke geografisk märkvä; dighet, och tvertom många, hrilka i geografiskt eller statsekonomiskt afseende äro anmärkningsvärda, utan att vid dem något historiskt minne är fästadt, — hvilka skäl vinna ökad styrka deraf, att i de festa offentliga skolor ungdomen icke är i Allmänna historien tillräckligt hemmastadd, för att med fördel kunna begagna en på historisk grund utarbetad geografisk lärobok. Genom att motsvara så väl geografiens som historiens fordringar skulle derföre en lärobok snart vexa till en volym, lika afskräekande för läraren som för lärjungen, utom att det alltid måste blifva nästan omöjligt, att på sådant sätt uppfylla alla olika önskningar och behof. I närvarande lärobok deremot äro uppgifterna så ordnade, att de tvenne kurser, hvari den är afdelad, kunna utan minsta svårighet utvidgas eller inskränkas, alltefter lärarens eget godtfinnande. Alfvenledes erbjuder den en annan fördel, söm, oss veterligt, ieke finnes hos någon bland dess föregångare, — den nemligen, att alla orter äro på det noggrannaste bestämda till sitt fysiska läge, hvarigenom den Politiska geografien blifvit en rekapitulation af den fysiska, hvarjemte orterna äfven serskildt äro anförda efter staternas politiska indelning, så att det står hvarje lärare fritt, att följa hvil kendera methoden han anser vara den bästa. Innehållets anordzing är i största korthet följande: Allmän Inledning pag. 1—924, Physisk Geographie pag. 25—466, Politisk Geographie pag. 167—5309 samt Bilagor och Tabeller hörande till Globläran. I dem allmänna Inledningen, hvilken åter sönderfaller i trerne underafdelningar, nemligen Förberedande geographiska bestämningar, Globlära och Jordytans indelning, beskrifvas jordklotets skapnad, rörelse, storlek, förhållande till de öfriga planeterna, horizonten, landoch vaitenytans indelning med dithörande begreppbeslämningar, atmosferen, klimat, jördg!obens. hufvudlinier, ekliptikan, problemer för jordglobens användnirg, veridsdelarnes läge så väl i anseeade till Zqvatorn, som första Meridianen, verldshafvets indelning och menniskosl5gtets hufvudstammar, m. m. I den fysiska gcografien indelas verldsdelarna i tegioner och dessa åter i vissa flodoch afsluttningsområden, hvilka hvar för sig med all möjlig noggrannhet tecknas till sina gränser, berg, floder, sjöar m.