liga vatten, hvari de fiska.
BOKHANDELS-BULLETIN.
Försök till lärobok i Geografen för Gymnasie:
samt Lärdoms- och 2pologistskolor, af C. J
Svedeliws. Stockholm 4844.
Under denna titel har nyligen i bokhandelr
utkommit ett :rbeie, som förnämligast i tvenn
afseenden påkallar en allmännare uppmärksam
het, de!s derföre att det är utfördt efter er
sjelfständig och, åtminstone i Sverge, alldeles n3
plan, dels äfven emedan det i sakrikhet, redir
uppstäl:ning och ändamålsenligt urval af faktiska
-uppgilter täflar med alla kos oss hittills utkom.
na läreböcker i geografien. I samma mån som
man för de offentliga skolerna anvisat en allt
för inskränkt tid åt undervisningen i geografien
har man äfven insett nödvändigheten af en li-
robok, i hvilken vppgifterna vore så ordnade
att lärjungen hunne på kortare tid inhemta en
-vidsträcktere kunskap, än det vore för honom
möj!igt genom de hittills brukliga läroböcker, :
hvilka det största arktalet utgöres af toma om
skrifningar, hvilka, utam att säga mera, än hvad
som med få ord lika fullständigt hade kunnat
uttryckas, endast göra boken så mycket vidlyf-
tigare, utan att derföre göra honom sakrikare
eller, äfven med bästa förmåga och bemödande
af författaren, ingjuta tillräckligt lif i framställ-
ningen, för att hos lärjungen väcka intresse för
ämnet. Derigenom att författaren till nu an-
mälda lärobok valt ett alldeles motsatt fram
ställningssätt, bar han väl icke kurnat unrdgi,
att åt sitt arbete gifva elt något torrt utseende,
men, då vid undervisningen i geografien kartan
sär bufvudsak och läroboken endast en vägled
nirg, så skall man i längden finna sig bäst vid
en sådan lärobok, hvilken likasom tvingar lär-
jungen att-följa kartan steg för steg. För detta
ändamål synes 0ss närvarande arbete vara ser-
deles väl afpassadt. Äfven upptager det i sin
utkomna förre afdelning hvarken mera eller min--
dre, än hvad en yrgling bör hafva hunnit in-
bemta före sitt inträde på gymnasium, för hvil-
ken högre läroanstalt den sednäre afdelningen,
emfattaride ländernas statistiska förhållanden, e-
gentligen lärer vara bestämd. Att författaren
behandlit dem politiska geogrsfien skiljd från
historien anse vi hafva skett på goda grunder,
dels emedan ännu saknas en Historisk-geografisk
Allas, dels emedan vi visserligen tro, att geo-
grafien och historien böra samtidigt inberstas,
men detta dock så, att geografien bör åtfölja hi-
storien, men ieke historien vara ett appendix
till geografien, dels äfven emedan så etaligt
många orter finnas, hvilka ega historisk, men
icke geografisk märkvä; dighet, och tvertom mån-
ga, hrilka i geografiskt eller statsekonomiskt af-
seende äro anmärkningsvärda, utan att vid dem
något historiskt minne är fästadt, — hvilka skäl
vinna ökad styrka deraf, att i de festa of-
fentliga skolor ungdomen icke är i Allmänna
historien tillräckligt hemmastadd, för att med
fördel kunna begagna en på historisk grund ut-
arbetad geografisk lärobok. Genom att motsvara
så väl geografiens som historiens fordringar skulle
derföre en lärobok snart vexa till en volym,
lika afskräekande för läraren som för lärjungen,
utom att det alltid måste blifva nästan omöj-
ligt, att på sådant sätt uppfylla alla olika önsk-
ningar och behof. I närvarande lärobok dere-
mot äro uppgifterna så ordnade, att de tvenne
kurser, hvari den är afdelad, kunna utan min-
sta svårighet utvidgas eller inskränkas, alltefter
lärarens eget godtfinnande. Alfvenledes erbjuder
den en annan fördel, söm, oss veterligt, ieke
finnes hos någon bland dess föregångare, — den
nemligen, att alla orter äro på det noggrannaste
bestämda till sitt fysiska läge, hvarigenom den
Politiska geografien blifvit en rekapitulation af
den fysiska, hvarjemte orterna äfven serskildt
äro anförda efter staternas politiska indelning,
så att det står hvarje lärare fritt, att följa hvil
kendera methoden han anser vara den bästa.
Innehållets anordzing är i största korthet föl-
jande: Allmän Inledning pag. 1—924, Physisk
Geographie pag. 25—466, Politisk Geographie
pag. 167—5309 samt Bilagor och Tabeller hö-
rande till Globläran. I dem allmänna Inlednin-
gen, hvilken åter sönderfaller i trerne underaf-
delningar, nemligen Förberedande geographiska
bestämningar, Globlära och Jordytans indelning,
beskrifvas jordklotets skapnad, rörelse, storlek,
förhållande till de öfriga planeterna, horizonten,
land- och vaitenytans indelning med dithörande
begreppbeslämningar, atmosferen, klimat, jörd-
g!obens. hufvudlinier, ekliptikan, problemer för
jordglobens användnirg, veridsdelarnes läge så
väl i anseeade till Zqvatorn, som första Meri-
dianen, verldshafvets indelning och menniskosl5g-
tets hufvudstammar, m. m. I den fysiska gco-
grafien indelas verldsdelarna i tegioner och dessa
åter i vissa flod- och afsluttningsområden, hvil-
ka hvar för sig med all möjlig noggrannhet
tecknas till sina gränser, berg, floder, sjöar m.