HaradStoreningens JCKICICIafC IOT UllanasKa DICIvexlingen, är sedan längre tid allmänt känd sisom en af vårt lands mest nitiske och kunskapsrike hortikultörer, och flere af Trädgårdsföreningens arbetande ledamöter hafva, jemte honom, redan i de bhbittills utkomna bäftena uppträdt med högst värdefulla bidrag af längre uppsatser eller speciella upplysningar och observationer. För att lemna en id om det varierade och intressanta innehållet i de trenne häftena, behöfver man endast nämna en och annan af de deri förekommande artiklarna, såsom kOm blomsterslägtet Pelargoniump, sOm sättet att odla Cacteers, kOm Dabliers, cDecemberflorering, eNya fruktträd, passande för vårt klimats, Växters vinterbetäckning, aSvenska Trädgårdsföreningens årsberättelses, aUnderrättelse om utländska handelsträdgårdars, m. m. I det tredje häftet förekommer en romantiserad eiler historierad aberättelse om anläggningarna vid Grönvikp, i form af bref från utgifvaren till en vän, en artikel, lika läsvärd för sitt innebäll, som sin stil, och deri man igenkänner icke blott den praktiske och smakfulle trädgårdsmästarens sakkännedom, utan äfven den angenäme novellistens penna. Följande lilla utdrag härvur, beskrifvande en löfsal i trädgården vid Grönvik, skall säkerligen läsas med nöje af alla, som varit i erfarenhet af hvad det vill säga, att en varm sommardag få krypa in under skuggan af en tät vuxen löfarkad och derstädes med en bok eller annat arbete i handen njuta af den korta Junimånadens behag. Vi hafva en stund suttit i en löfsal, eller, rättare, löfhvalf, som, efter hvad jag trott mig finna, utgör ett af husmodern serdeles omtyckt arbetsrum, der hon nu emottog sitt främmande, sarat der hon snart ämnar bjuda oss den förfriskving, hon tillrustar. Detta löfhvalf är bildadt af ett enda träd, en så kallad Hängask (Fraxinus pendula), uppdragen med en högre stam, än vanligt, af 9—40 alnars höjd. Grenarne, hvilka, såsom du väl vet, af sig sjelfva växa ned motjorden, äro, medelst hvalfbågar af trä, utefter hvilka de blifvit böjda, formade till en grön kupol, som blifvit ganska tät och skuggig derigenom, att de redan i sin första växt blifvit stubbade, samt sedermera alltfort de flera nya skott, som efter hvar beskäring från hvarje qvistutskjutit. Dassa grenar hafva nu från alla sidor nått marken och krypa utåt den med sina yfviga löfruskor. Emot öster och vester äro hvalfformiga dörröpphingar bildade, och på södra och norra väggarne tvemme mins dre öppningar, motsvarande fönster. Detta gröna tempel rymmer beqvämt ett-temligen stort antal menniskor, och gifver äfven på den solvarmaste dag en svalkande skugga. Det ligger icke midtför sjelfva boningshuset, utan mera åt ena sidan af gräsplanen, på tillräckligt afstånd derifrån, för att bilda en angenäm synpunkt. På hvar sin sida om de begge dörröppningarne äro planterade frodiga exemplar af den sköna och herrliga rosen Benga! florida,. hvilkas slankiga. nästan klängande grenar, uppbundna utefter dörrhvalfven, för närvarande äro höljda af hundradetals yppigt fyllda och välformade törnrosor af en ljus rosenfårg, som mot det mörkgröna löfverket bilda en behaglig motsats. Soffor af gjutjern, i eleganta former, bereda goda hviloplatser, äfven-! som en mängd lätta rottingstolar, så att på allt sätt är sörjdt för både nöje och beqvämlighet. Går jag nu ur denna löfsal ut på gräsplanen, så förer mig en väg fram till åtskilliga jordbäddar, mest upptagande växthusplantor, nämligen smärre träd, buskar eller blommor. Midt ibland dessa ligger en något större än de öfriga, men, lika som de öfriga, af rundad form. Denna innehåller midt utiett skönt sxemplar af Sophora japonica pendula, hvilket med sitt vackra löfverk och nedhängande mjuka qvistår gör en behaglig effekt. Den är. omgifven af Robinier och Cytiser, aftagande i höjd ju närmare emot kanten. De smärre, äfvenledes runda grupperna, igga, utan någon viss ordning, omkring den större, Då ett par, tre fots afstånd från deona och från hvarandra inbördes. Hvar och en serskild innefattar någon viss art, slägte eller familj, anordnade på samma sätt, de högsta midt uti, de lägre utomkring. Så ser man t. ex. Roses de Viste Bourbon (Rosa hourbonica), Roses hybrides remontantes, Therosor, rosor af afdelningarna s-mperflorens, Lawrenceana, Woiselliana, m. fl., vidare: arter af slägtena Acacia, Metrosideros, Meialeuca, Epacris, Lecheraultia, m 1. nyholländska växter, många arter af slägtet Erica rån Cap, o. 8. v., samt Rhododendrer och Azalger. Andra grupper framställa prektfulla. perenna blomterväxter, såsom Lobelier, Salvier, Fuchsier, Verbever, Calceolarier. Pentstemoner, Liljor. Irideer, Anemoner och Ranuncler, samt en mångfald af Caceer. Slutligen innehålla andra de skönaste somnarblommor. Alla dessa grupper finnas paturligtvis cke på ett och samma ställe, utan spridda här och ler på passande platser, till en stor del på andra idan om körvägen, der marken af naturen höjer ig till en, ned mot sjön fortlöpande, trädbeväxt. s, så att de hafva till bakgrund än en bergvägg. in någon större grupp af vilda trän eller buskar, ller ock sjelfva gräsvallen, som på några ställen röjer sig terrassformigt. Men ordningen är öfveraltt neredels densamma, en större grupp midtuti och lera mindre deromkring. Sådane växter äro sam nanställda, som öfverensstämma genom likbet i ladformer eller växtsätt och i blommornas färger jarmoniera. En del grupper hafva en pyramidaisk, andra en mera kullrig, andra åter en lägre, nera jemn form, såsom t. ex. de af auricler eller senseer (viola tricolor maxima) bildade. Rosor och Acaler, Rbododenrdrer och Anemoner, Lobelier och Pentstemoner! Eja, vore vi der! ... Men den mulna Mar: himmelen lofvar Oss, i sanning, inga idyller eller partier i det sröna! en vilseflugen lärka gör ingen sommar, och en brådmognad sippa intet hlomsterland, !Den eviga våren trifves icke vid 59 graders laitud; må vi då tills vidare nöja oss med hvar len finnes i dikten och i — Hr Gumali tidskrift! 0. 0. ARA PP FR ÖN RR JA AA pe MM a Tj AM AA MM mA MM MM m—WW RA XM -H I mm fa