HaradStoreningens JCKICICIafC IOT UllanasKa DICI-
vexlingen, är sedan längre tid allmänt känd si-
som en af vårt lands mest nitiske och kunskaps-
rike hortikultörer, och flere af Trädgårdsförenin-
gens arbetande ledamöter hafva, jemte honom,
redan i de bhbittills utkomna bäftena uppträdt
med högst värdefulla bidrag af längre uppsatser
eller speciella upplysningar och observationer.
För att lemna en id om det varierade och in-
tressanta innehållet i de trenne häftena, behöf-
ver man endast nämna en och annan af de deri
förekommande artiklarna, såsom kOm blomster-
slägtet Pelargoniump, sOm sättet att odla Cac-
teers, kOm Dabliers, cDecemberflorering, eNya
fruktträd, passande för vårt klimats, Växters
vinterbetäckning, aSvenska Trädgårdsföreningens
årsberättelses, aUnderrättelse om utländska han-
delsträdgårdars, m. m. I det tredje häftet före-
kommer en romantiserad eiler historierad abe-
rättelse om anläggningarna vid Grönvikp, i form
af bref från utgifvaren till en vän, en artikel,
lika läsvärd för sitt innebäll, som sin stil, och
deri man igenkänner icke blott den praktiske
och smakfulle trädgårdsmästarens sakkännedom,
utan äfven den angenäme novellistens penna.
Följande lilla utdrag härvur, beskrifvande en löf-
sal i trädgården vid Grönvik, skall säkerligen
läsas med nöje af alla, som varit i erfarenhet
af hvad det vill säga, att en varm sommardag
få krypa in under skuggan af en tät vuxen löf-
arkad och derstädes med en bok eller annat ar-
bete i handen njuta af den korta Junimånadens
behag.
Vi hafva en stund suttit i en löfsal, eller, rät-
tare, löfhvalf, som, efter hvad jag trott mig finna,
utgör ett af husmodern serdeles omtyckt arbetsrum,
der hon nu emottog sitt främmande, sarat der hon
snart ämnar bjuda oss den förfriskving, hon tillru-
star. Detta löfhvalf är bildadt af ett enda träd, en
så kallad Hängask (Fraxinus pendula), uppdragen
med en högre stam, än vanligt, af 9—40 alnars
höjd. Grenarne, hvilka, såsom du väl vet, af sig
sjelfva växa ned motjorden, äro, medelst hvalfbågar
af trä, utefter hvilka de blifvit böjda, formade till
en grön kupol, som blifvit ganska tät och skuggig
derigenom, att de redan i sin första växt blifvit
stubbade, samt sedermera alltfort de flera nya skott,
som efter hvar beskäring från hvarje qvistutskjutit.
Dassa grenar hafva nu från alla sidor nått marken
och krypa utåt den med sina yfviga löfruskor. Emot
öster och vester äro hvalfformiga dörröpphingar bil-
dade, och på södra och norra väggarne tvemme mins
dre öppningar, motsvarande fönster. Detta gröna
tempel rymmer beqvämt ett-temligen stort antal
menniskor, och gifver äfven på den solvarmaste dag
en svalkande skugga. Det ligger icke midtför sjelfva
boningshuset, utan mera åt ena sidan af gräsplanen,
på tillräckligt afstånd derifrån, för att bilda en an-
genäm synpunkt. På hvar sin sida om de begge
dörröppningarne äro planterade frodiga exemplar af
den sköna och herrliga rosen Benga! florida,. hvil-
kas slankiga. nästan klängande grenar, uppbundna
utefter dörrhvalfven, för närvarande äro höljda af
hundradetals yppigt fyllda och välformade törnrosor
af en ljus rosenfårg, som mot det mörkgröna löf-
verket bilda en behaglig motsats. Soffor af gjutjern,
i eleganta former, bereda goda hviloplatser, äfven-!
som en mängd lätta rottingstolar, så att på allt sätt
är sörjdt för både nöje och beqvämlighet.
Går jag nu ur denna löfsal ut på gräsplanen, så
förer mig en väg fram till åtskilliga jordbäddar, mest
upptagande växthusplantor, nämligen smärre träd,
buskar eller blommor. Midt ibland dessa ligger en
något större än de öfriga, men, lika som de öfriga,
af rundad form. Denna innehåller midt utiett skönt
sxemplar af Sophora japonica pendula, hvilket med
sitt vackra löfverk och nedhängande mjuka qvistår
gör en behaglig effekt. Den är. omgifven af Robi-
nier och Cytiser, aftagande i höjd ju närmare emot
kanten. De smärre, äfvenledes runda grupperna,
igga, utan någon viss ordning, omkring den större,
Då ett par, tre fots afstånd från deona och från
hvarandra inbördes. Hvar och en serskild innefattar
någon viss art, slägte eller familj, anordnade på
samma sätt, de högsta midt uti, de lägre utomkring.
Så ser man t. ex. Roses de Viste Bourbon (Rosa
hourbonica), Roses hybrides remontantes, Therosor,
rosor af afdelningarna s-mperflorens, Lawrenceana,
Woiselliana, m. fl., vidare: arter af slägtena Acacia,
Metrosideros, Meialeuca, Epacris, Lecheraultia, m
1. nyholländska växter, många arter af slägtet Erica
rån Cap, o. 8. v., samt Rhododendrer och Azalger.
Andra grupper framställa prektfulla. perenna blom-
terväxter, såsom Lobelier, Salvier, Fuchsier, Verbe-
ver, Calceolarier. Pentstemoner, Liljor. Irideer,
Anemoner och Ranuncler, samt en mångfald af Cac-
eer. Slutligen innehålla andra de skönaste som-
narblommor. Alla dessa grupper finnas paturligtvis
cke på ett och samma ställe, utan spridda här och
ler på passande platser, till en stor del på andra
idan om körvägen, der marken af naturen höjer
ig till en, ned mot sjön fortlöpande, trädbeväxt.
s, så att de hafva till bakgrund än en bergvägg.
in någon större grupp af vilda trän eller buskar,
ller ock sjelfva gräsvallen, som på några ställen
röjer sig terrassformigt. Men ordningen är öfveraltt
neredels densamma, en större grupp midtuti och
lera mindre deromkring. Sådane växter äro sam
nanställda, som öfverensstämma genom likbet i
ladformer eller växtsätt och i blommornas färger
jarmoniera. En del grupper hafva en pyramida-
isk, andra en mera kullrig, andra åter en lägre,
nera jemn form, såsom t. ex. de af auricler eller
senseer (viola tricolor maxima) bildade.
Rosor och Acaler, Rbododenrdrer och Ane-
moner, Lobelier och Pentstemoner! Eja, vore
vi der! ... Men den mulna Mar: himmelen lof-
var Oss, i sanning, inga idyller eller partier i det
sröna! en vilseflugen lärka gör ingen sommar,
och en brådmognad sippa intet hlomsterland, !-
Den eviga våren trifves icke vid 59 graders la-
itud; må vi då tills vidare nöja oss med hvar
len finnes i dikten och i — Hr Gumali tid-
skrift! 0. 0.
ARA
PP FR ÖN RR JA
AA pe MM a Tj AM AA MM mA MM MM m—- WW RA XM -H I mm fa -