i form af lagförslag till Kongl. Maj:ts bekräftelse anmäla. De anse det således öfverflödigt. att rättfärdiga denna dristigbet med den anmärkning, att Rikets Ständer äro sammansatt: af menniskor (!) (hvad är då Statsrådet?), underkastade, liksom andra, möjligheten att begå misstag, samt att alltså den aktning, som dem visas, bör dock icke kräfva något erkännande a deras ofelbarhet, eller fordra af Konungens rådgifvare uppoffring af friheten att, när de kunn: anse ett af Rikets Ständer fattadt beslut ej vara förenligt med Konungens lagbefästade rätt, d: inför Honom redligen framställa denna sin öf vertygelse. Dertill förbinder dem deras i grund. Jag bestämda och ytterligare genom aflagd embets-ed bekräftade pligt. Skulle det ock hända att den mening de yitrat råkar sedermera at! af ett KonstitutionsUtskott ogillas, så må väl icke derföre, vid sådan skiljaktighet i meningar, der ena böra såsom brottslig beifras. (Det är arti;! att höra de gamla Statsråden, som hade så ändlöst besvär med att såsom brottslige beifr: tryckpressens med deras egna skiljaktiga menin: gar, nu efteråt yttra en så exemplarisk fördrag samhet med andras meningar.) Den egentliga frågan, säga de tilltalade, angå: icke sak, utan form: det will säga, ati Riket: Ständers förslag till utvikes vexelstadga var e ceh kunde ej varda föremål för väsendtlig pröt ning af Kongl. Maj:t, emedan det blifvit fram stäldt i den ordning och efter den form, at Konungen funnit sig af Grundlagen hindrad at deråt gifva sin höga sanktion ). Konungen rådgilvare funno frågan böra hänföras till 89 S enligt hvilken Rikets Ständer blott ägde a! önskningar anmäla, och då iogen lärer vilja up penbarligan förneka vigten deraf att grundlaga hållas i helgd och angeligenheten, att de ut dem stadgade former noggrannt iakttagas, ha det väl ej bordt anses såsom ett fel, ännu min dre såsom en förbrytelse, att de i detta må yttrat sin öfvertygelse om den gräns emellar de begge statsmakternas område, som lagttifta ren bestämt. Skillnaden emellan föremålen fö Civiloch Kriminal-!ag samt för de lagar ocI författningar, som angå Rikets allmänna hushåll ning eller regeringsärenden i allmänhet, är ej säga de, i-någon tydlig lag utstakad. För den na sats åberopa de ett yttrande af LagUtskotte vid 4809—40 årens riksdag; och att urskiljan det af de ämnen, som borde i Civil-lagen bibe hållas, just var ett af ändamålen med Lag-kom mitteen, i hvilkens förslag till HandelsBalk der gamla hänvisningen till serskild vexelstadga åter finnes. Detta undantag hade väl ej skett, on lagstiftaren, såsom nu Justitie-ombudsmannen ansett vexel å utländsk man och utländskt myn kunna under lagbuden orm invisningar inbegri pas — en mening, som strider mot Kongl. Re solutionen den 7 Juli 1752, 24 S, oeh ej in stämmer med andra rättslärdes antagna mening att vexel är, i alla juridiska :afseenden och sjelfva den fordrade yttre formen deraf, helt an nat än blott invisning. Enaär således inga a!lmänna grunder för ur skiljandet af civillagens och den ekonomiska lag stiftningens föremål blifvit stadgade, torde, nä serskilda frågor uppstå om tillämpning af 84 och 89 regeringsformen, sådana begrepp få gälla som förut varit af de lagstiftande makterna an: tagna. De tilltalade gilla ej Justitie-ombuds mannens 4allmänna regel, att abeskaffenheter af ämnet, hvaruti lag skall stiftas, bör mer: ådraga sig uppmärksamhet, än den behandling det förut erhållit; de vilja ej göra sig skyldig till ansvar för den förmätna egensinnighet, soi densamma förutsätter,, och anse ej lagen för ut rikes vexlar, chufvudsakligen, såsom han för menar, angå rättsförhållanden emellan svensk: medborgare,. De erkänna väl, att 4748 år vexelstadga blifvit af Rikets Ständer vedertagen men detta bevisar ej att den tillhör civillagen Rikets Ständer befattade sig då med nästan all: regeringsärenden (?), utöfvade den ekonomisk: lagstiftningen, och skilnaden, som antydes i 8 och 89 at 4809 års regeringsform, erkändes e då. Denna stadga utfärdades likväl ej frår justitie-expeditionen, utan från den expeditior af Konuagens kansli, som nu är indelad i in: rikes-, finansoch ecklesiastikdepartementerna De sednare förändringarne i densamma hafva alla utgått från handelsoch finansexpeditionen. äfven den väsendtliga af år 1846, som föranleddes af Rikets Ständer önskningsvis gjorda framställning hos Kongl. Maj:t; och föregående konr) Men är då Konungen mer är menniska ?