frågor, såsom kabinetskassesaken m. m., meda
han lät den andra i de vigtigaste reformfrågorn
arbeta mot nationens intresse. .
Imedlertid är det icke utan att vi tyckt o:
förmärka, det denna underlåtenhet .att svara
vår sida, blifvit af Freja. som gerna ville göl
sig bemärkt på hvad sätt som helst, och genor
po!emik mot Aftonbladet, om icke annorlund:
tolkad på ett alldeles oriktigt sätt, och att ho
deraf hemtat den barnsliga föreställningen, a!
vi möjligen skulle hysa någon farhåga för e
mera på djupet gående kollationering mella
hennes dikter och verkliga förhållande:. Ja!ei
par gånger har till och med den ytterst komi
ska händelsen icträffat, att då vi, för att bibe
hålla freden, icke låtsat varseblifva hennes oskad
liga men likväl temligen ilskna försök att nagg
oss i hälaraa, så har hon med en obegripli
glömska af all sin egen förflutna lösaktighet oc
oefterrättlighet, samt förmodligen i hopp om e
outtömlig långmodighet å vår sida, anslagit to
nen af en öfverlägsen nedlåtenhet, som alltid p
ett högst eget sätt kläder pickelhäringen. D
nu härtill kommer, att hon, med en framfusig
het utan exempel åter förnyat sina gamla dikte
och velat sätta s;g på en hög piedestal såsom förelä
serska för andra i dea politiska moralen, så må
ste väl hvar och en medgifva, att Aftonblade
har fullt skäl att taga till ordet och att huf
vudredaktören i Freja, genom sitt handlingssät
till god del sjelf öfvertagit ansvarigheten fö
hvad man förut gerna ville till en del ursäkt
med Hans politiska oförstånd och skrifva på f
d. Utgifvarens räkning. Freja har således endas
och allenast att skylla sig sjelf om conduiteii
stan icke utfaller till hennes förmån.
Vi skole vid denna räfst icke vara nog hård:
att gå för strängt i räkenskap med Freja ände
till den tiden då samma tidning efter 1838 år:
hände!ser innehöll de famösa attackerna mo
Borgerskapets patrulierande militärkorps och öf-
verståthållaren friherre Sprengtporten och till
förmån för d. v. justitiekansleren Nerman, samt
då en viss gammal Thure sprang vissa ärender
mellan det hållet och Frejas byrå; icke heller
vilje vi nagelfara med det lika famösa försvaret
för 1842 års politik, som kom så väl till pass
i Freja, just under det denna politik granska-
des i de andra tidningarna. Visserligen hade
Freja redan då samma hufvudredaktör som nu,
och hans beteende vid ofvannämnde tid kom-
mer sålddes alltid att qvarstå såsom bevis, lin-
drigast sagdt, på en svag, osjelfständig och tum-
ningsbar karakter. Men vi vete att denna sträng
är ytterst ömtålig att vilröra, och som det icke
är vår afsigt att göra Freja ondt, utan endast
att söka åstadkomma afskaffandet af vissa olater,
som tillhöra conduiten, så vilje vi förbigå detta,
så mycket hellre, som hvad attackerna mot friherre
Sprengtporten beträffar, dessa sedan med synbar
afsigt godtgjordes medelst införande i Freja af
Hr friherrns täcka verser: — om det hade händt
i Aftonbladet, hvilket oerhördt bevis på mari-
stokratiska tendenser och framtidsplaner) skulle
ej Freja deri funnit?
Icke heller vilje vi länge uppehålla oss der-
vid, att Freja bållit sina spalter öppna för be-
ställda och betalde artiklar, till förmån än för
det ena, än det andra enskilda korporationsin-
tresset, — hvem minnes icke t. ex. hennes if-
riga fäktande för bagareembetets monopolium på
tillverkning och försäljning af torrt bröd i huf-
vudstaden? Vi anmärke härvid blott, att i fall
det än låg, om icke någon brist på condu-
ite, som mången kan tycka, åtminstone nå-
gonting ganska oegentligt deri, att en på den
tiden erkänd medarbetare i Freja fick i en
fråga, som så nära rörde allmänhetens rätt, skrif-
va i tidningen i redaktionens namn, till för-
mån för samma korporationer, hvilkas betalta
ombud han var, så föll. det oss likväl aldrig
in att framkasta det påståendet, att hela Freja-
redaktionen vore köpt af bagareembetet, ehuru
det här utan tvifvel hade varit en vida större
anledning att göra sannolikt, det äfven hufvud-
redaktören hade fått sig en och annan snut el-
ler kuse till bästa för besväret af bagarne, än
.. ex. till den plumpa, men ganska tydligt
insinuerade beskyllningen i Freja, att Aftonbla-
det var lejdt af Engelska regeringen och ville
hafva Goluland öfverlemnadt till Engelsmännen;
och det af intet annat skäl, än att A.B. förorda-
de Gottländningarnes ansökning om inrättandet af
en nederlagshamn vid Slitö): en misstamka mot
hvilken vi, om vi velat handla lika simpelt och
ågt tillbaka, hade med fullt ut så mycket och
—— —— me
tödd på min arm. Jag tror äfven att ias då. lt.