Man förmodar likväl, att ärendet i dessa dagar
blifver afgjordt.
— Hr General-konsuln Tottie i London har till
Kommersekollegium inberättat, att Löjtnant Skog-
man befraktat skeppet Cecilia, fördt af Kapten
Beck, för att den 26 innevarande månad afsegla
från London till Götheborg med f. d. eleverna
på briggen Oscar. Hr Tottie tillägger, att ele-
vernas anförvandter ega all anledning att lyck-
önska sig i afseende på Hr Skogmans åtagande
af sin besvärliga och bekymmertulla befattning,
hvilken han syntes vara besluten att utföra med
den ömmaste omsorg.
— Jordfästningen af qvarlefvorna efter de vid
Bergmanska fabrikens brand förolyckade perso-
ner försiggick i går eftermiddag uti Katarina
kyrka med mycken högtidlighet. Såväl den o-
vanliga och sorgliga anledningen till denna ce-
remoni, som den vackra väderleken, hade ut-
lockat en ofantlig menaniskomassa till åskådande
deraf; och icke blott kyrkan, utan ock hela den
stora kyrkogården, samt de närmaste gatorna u-
tanför portarne voro uppfyllda af menniskor och
ifrån staden hvimlade hela trakten af promene-
rande. Fiere hade,för att finna plats i kyrkan,
begifvit sig dit redan på förmiddagen.
Hf. M. Konungen bekostade, såsom förut är
nämndt, begrafningen, och hade tillåtit, att de
närmaste anhörige till de omkomne personerna
fingo till begrafningen inbjuda sina vänner och
bekanta. Till följd häraf bestod processionen af
personer utur alla klasser, från Excellensen Brahe
och Ofverståthållaren samt miluära och civila
embetsmän, till enskilde medborgare af flere
slags handtverksyrken, och en samling väl kläd-
da sjömän, som äfven förlorat en kamrat, och
utgjordes af öfver 300 personer.
De samlades kl. 3 uti Neptuniordens lokal på
källaren Peiikanen, derifrån processionen, efter
vid sådana tillfällen öflig undfägnad, satte sig i
gång kl. nära fem, med H. E. grefve Brahe och
Hr Ofverståthållaren i spetsen, med sörjande
mellan sig; derefter en mängd af embets- och
tjenstemän och borgare; tåget slutades af sjö-
män. Vid ankomsten till kyrkogården var
likväl trängseln så utomordentlig, att icke hela
processionen kunde få rum i kyrkan, utan en
del måste stanna utanför. Kyrkan var ekläre-
rad och uti koret var upprest en katafalk, hvar-
på en stor likkista var uppställd, hvilken inne-
slöt lemningarne efter de förolyckade, hvilka
man anser hifva utgjort elfva personer. Kyr-
koherden i församlingen, Kongl. hofpredikanten
Winter, förrättade begrafningsceremonien och
höll sedermera från predikstolen likpredikan;
vid altaret officierade församlingens komministrar,
och psalmer afsjöngos af en kör från läktaren
med ackompagnemang af orgeln. Elfter högtid-
Jighetens slut i kyrkan nedsänktes qvarlefvorna
i en på kyrkogården uppkastad graf, och om-
kring kl. half sju var ceremonien siut. Beklag-
ligt var, att i anseende till trängseln icke iakt-
togs det lugn som hade varit tillfället värdigt;
skuffningar, slagsmål och svordomar, blandade
med skratt och smärre hurrningar, hördes e-
mellanåt, och på vestra kyrkdörren bultade nå-
gra i vapenhuset befintliga personer förtvifladt.
Under trängseln inuti och utanför kyrkan
hafva jemväl åtskilliga fickstölder timat, efter
hvad det berättas, fem till antalet. Ea person
bar anmält sig hafva förlorat 80 och en 4060
Rdr Bko, den ena på stora gången i kyrkan.
Afven hafva några personer blifvit skadade,
derigenom att de fallit omkull och blifvit tram-
pade af den påträngande folkmassan. En sadel-
makare hade på detta sätt farit så illa, att han
måste föras derifrån af andra, och likaledes en
polisuppsyningsman vid namn Eckerman.