— ——— — — Svenska Minerva har börjat några uppbyg geliga betraktelser i anledning af den bekant Tocquevilles äfven i Svenska tidningarna med delade tal om ställningen i Frankrike, om depute radekammarens oefterrättlighet såsom politisl statsmakt och den våda för friheten, som anse kunna uppstå i följd af regeringens inskränkt rätt till embetsmäns tilloch aisättande, sam den frestelse som härigenom utsättes för repre sentanteraa att uppoffra sin politiska sjelfstän dighet för enskilda eller klienters intressen. Mi nervas reflexioner häröfver äro af samma bred men toma och thåliga slag som man altid får s i det bladet så snart fråga blir om representativ institutioner. Hon drar neml. af Tocqvevilles ut tryck dena grundfalska slutsatsen att Franska folke skulle hafva förlorat allt sinne för friheten och var moget för en husbonde; pratar bredvid munne åtskilligt af det gamla themat om kopstitutione som ej äro nasionella m. m., så att man kund tro, att den politiske hvalfisken stod bakom si käresta och sufflerade henne. Som artikeln, efte hvad vi se, kommer att fortsättas och tilläfven tyrs blir lika lång som den för några år sedan samma tidning synliga famösa afhandlingen oz konsten att läsa tidningar, hvilken siutlige: hade dena verkan att ingen orkade Jäsa igenon Minerva, så böra vi afvakta slutet deraf; me: anhålle imedlertid, just i och för den lofvad fortsättningen, att Minerva icke, sisom i be gynnelsen skett, må lemna ur räkningen, 4: Att Fransyska folket icke behöfver vara tröt vid lag och frihet, derföre att det kan vara tröt vid en servil deputeradekammare, i hvars sam mansättning det allmänt önskar en reform; at i samma mån som en sådan reform gjorde re presentationen till ett uttryck icke blott af d rikaste i landet, d. v. s. af de enskilda intres sena, utan af hela folket, i samma mån blefv de: äfven svårare för de deputerade att göra si: till verktyg för dessa enskilda intressen; oc slutligen, att största delen af det värsta onda hvaröfver Tocqueville med skäl klagar, nemliger falheten för sysslor, med lätthet kunde bortta gas, dels genom kommunalstyrelsernas utvidgan de och minskning af den centraliserade makten som är en lemning af och ett verktyg för de spotismen, och dels genom vissa anciennetets föreskrifter och kunskapsfordringar för en dela embetsmannaskaran. Minerva torde finna, att dessa omständighete alldeles omkuillslå hela den grundval, hvarp hennes vackra utgjutelser äro grundade. Hvad slutligen beträffar uttrycket om phus bondenp,, så var detta ganska väl sagdt af Toc queville, men utgjorde likväl den svagaste punk ten i hans tal; ty om det ock är ganska möj ligt att en sådan husbonde för ett ögonblic! skulle visa sig, så är det ännu säkrare att hus bondeväldet ej blefve långvarigt öfver de spiri tuella Fransmännen, och vi tänke, att kommer e1 Julirevolution till, så se de sig väl något bättr före. RR e—— ee