— ——— —
— Svenska Minerva har börjat några uppbyg
geliga betraktelser i anledning af den bekant
Tocquevilles äfven i Svenska tidningarna med
delade tal om ställningen i Frankrike, om depute
radekammarens oefterrättlighet såsom politisl
statsmakt och den våda för friheten, som anse
kunna uppstå i följd af regeringens inskränkt
rätt till embetsmäns till- och aisättande, sam
den frestelse som härigenom utsättes för repre
sentanteraa att uppoffra sin politiska sjelfstän
dighet för enskilda eller klienters intressen. Mi
nervas reflexioner häröfver äro af samma bred
men toma och thåliga slag som man altid får s
i det bladet så snart fråga blir om representativ
institutioner. Hon drar neml. af Tocqvevilles ut
tryck dena grundfalska slutsatsen att Franska folke
skulle hafva förlorat allt sinne för friheten och var
moget för en husbonde; pratar bredvid munne
åtskilligt af det gamla themat om kopstitutione
som ej äro nasionella m. m., så att man kund
tro, att den politiske hvalfisken stod bakom si
käresta och sufflerade henne. Som artikeln, efte
hvad vi se, kommer att fortsättas och tilläfven
tyrs blir lika lång som den för några år sedan
samma tidning synliga famösa afhandlingen oz
konsten att läsa tidningar, hvilken siutlige:
hade dena verkan att ingen orkade Jäsa igenon
Minerva, så böra vi afvakta slutet deraf; me:
anhålle imedlertid, just i och för den lofvad
fortsättningen, att Minerva icke, sisom i be
gynnelsen skett, må lemna ur räkningen, 4:
Att Fransyska folket icke behöfver vara tröt
vid lag och frihet, derföre att det kan vara tröt
vid en servil deputeradekammare, i hvars sam
mansättning det allmänt önskar en reform; at
i samma mån som en sådan reform gjorde re
presentationen till ett uttryck icke blott af d
rikaste i landet, d. v. s. af de enskilda intres
sena, utan af hela folket, i samma mån blefv
de: äfven svårare för de deputerade att göra si:
till verktyg för dessa enskilda intressen; oc
slutligen, att största delen af det värsta onda
hvaröfver Tocqueville med skäl klagar, nemliger
falheten för sysslor, med lätthet kunde bortta
gas, dels genom kommunalstyrelsernas utvidgan
de och minskning af den centraliserade makten
som är en lemning af och ett verktyg för de
spotismen, och dels genom vissa anciennetets
föreskrifter och kunskapsfordringar för en dela
embetsmannaskaran.
Minerva torde finna, att dessa omständighete
alldeles omkuillslå hela den grundval, hvarp
hennes vackra utgjutelser äro grundade.
Hvad slutligen beträffar uttrycket om phus
bondenp,, så var detta ganska väl sagdt af Toc
queville, men utgjorde likväl den svagaste punk
ten i hans tal; ty om det ock är ganska möj
ligt att en sådan husbonde för ett ögonblic!
skulle visa sig, så är det ännu säkrare att hus
bondeväldet ej blefve långvarigt öfver de spiri
tuella Fransmännen, och vi tänke, att kommer e1
Julirevolution till, så se de sig väl något bättr
före.
RR e—— ee