CIRKASSIEN. I Paris hade man från Odessa erhållit underrättelser af ganska missgynnande beskaffenhet för de ryska vapnen i Cirkassien. Genom ut brustna, smittosamma sjukdomar bland trupperne och ett uppror i Gurial, hade general Ånrepps korps, 42,000 man stark, icke kunnat sätta sig i rörelse, såsom ämnadt var, i början af Oktober. Då marchen omsider anträddes, öfverföillo Cirkasserne Ryssarne i en defil och tvungo dem, med en förlust af 500 man, hvaribland 27 officerare, alt retirera in i en fästning, som låg i deras rygg. Det var endast med svårighet de uppnådde densamma. Sedermera skola sjukdomar hafva medtagit 8000 man at Anrepps korps. En annan rysk general skail i Kuban och Labar äfven hafva lidit betydiiga förlaster. ORIZENTEN. Om insurrektionen i Damaskus berättas, alt det varit muhamedanska befolkningen, som satt sig upp emot skatternes erläggande. Det säges, att Engelsmännen förespeglat dem, ait de under tvenne års tid skulle slippa alla skatter, och då detta icke realiserades, så utbrusto oroligheter. Det fanns biott 3 bataljoner regu!jera trupper 1 staden, att sälla emot insurgenterne; man slogs i tvenne dagar, och sjutligen måste guvernören med sina soldater droga sig in i det befästade slottet, hvarifrån han skjöt på staden. Hvarken de Kristne eller Judarne i Damaskus hade tagil del i oroligheterne, utan hållit sig inne i den del af staden, de bebo. Turkiska regeringen nekade offentligen, ati hafva gifvit tillåtelse till inrättande af ett protestantiskt biskopsdöme i Jerusalem. Man befarar obehagliga kollisioner emellan den nye biskopen och turkiska autoriteterna på stället. Det siges, att engelska flottan i Medelhafve:! kommer att förstärkas och agera i förening mes den fransyska, i fall Turkarne företaga något fiendtligt emot Grekland.