kuststräckan, men icke i den stora medlersta
delen af landet; den skarpa, torra luften passar
icke för negern, hvars element är en fuktig hetta;
annorlunda torde förhållandet vara med mulat-
ten. Liksom Engelsmännen misstagit sig i sin
förklaring mot slafveriet, så gick det dem äfven
i anseende till befolkningen; enligt de nyaste
underrättelser tycks den ej utgöra öfver 200,000-
och vigten af den fria införseln i motsatts till
Förenta Staternas tariff sammankrymper till en
början ansenligt, emedan genom brist på hän-
der och: transportens svårighet inga i Texas
tulifritt införda varor kunna transporteras till
Förenta Staterna. Innan en förlägenhet härige-
oom uppkommer för Nord-Amerika, torde mån-
ga år förflyta. Sammanställer man nu de mån-
ga olika underrättelserna om Texas, så röjer allt
visserligen Engelsmännens afsigt att leda detta
lands kolonisation på ett för dem sjelfve gag-
neligt sätt och småningom derstädes alstra en
sinnesstämning, som kunde antaga en fiendtlig
hållning mot Föreäta Staterna, hvilket redan
lyckats dem i Canada och der vållat en viss
revolution i åsigterna; men i Texas torde saken
bli ojemförligt svårare. För närvarande är det-
ta alltid en avancerad post för Nord-Amerika
emot Mexiko, och den omständigheten att det
sednare ännu icke erkännt den nya republikens
sjelfständighet, utan tvärtom vidtager nya rust-
ningar emot densamma, hvars iare tillstånd vis-
serligen härtill kan gifva anledning, torde förmå
Texanerne betänka sig innan de antäga någon
ovänlig ställning emot Förenta Staterma, hvar-
förutan de anseddaste personer i Texas stå islägt
och vänskapsförbindelser med innevånarena i
Virginien och södra Carolina.
Den riktning Texanerne välja är således allt
framgent densamma de hittills beträdt i strid
mot Mexiko. Man tror för närvarande, det ett
förbund åsyftas mellan dem och de Mexikanska
provinserna ända till Kalifornien och i Austin
skola utskickade från Santa-F hafva infunnit sig
att i sådan anda afsluta en öfverenskommelse.
Berättelsen härom torde dock få anses, om ej
helt och hållet uppdiktad, likväl öfverdrifven.
Emellan de romersk-katoiske Mexikanerne och
de anglosacchsiska protestanterne är ingen före-
ning möjlig. Sådana tankar kunna uppstå hos
individer, men icke hos massan af de Mexikan-
ske kieoierne och än mindre hos Indianerne i
denna trakt, emedan desse redan sett sin farli-
gaste fiende i Texanerne föra ett förbittradt krig
emot dem och skola hafva tlifogat en från dem
utskickad expedition betydlig skada. Att dessa
länder med tiden måste falla i den anglosach-
siska stammens händer är väl kvapt att bestvifla,
då man känner de mexikanske maktägandes fy-
siska och moraliska vanmakt, men sådant torde
ej aflöpa utan häftiga strider, och jorden skall
flika mycket fuktas af de röde och hvite män-
nernes blod som den mörka blodmarken i Ken-
tucky.
Från Mexiko erfara vi så godt som ingenting;
de utlofvade statistiska beskrifningarna ha ännu
icke meddelats, och man är således ej i stånd
att sammanhålla uppgifterna om befolkningen
med Humboldts. Notiserna om striderna mel-
lan Bustamente och Santa Ana hafva ingen be-
tydelse för landets tillstånd, hvilket derigenom
föga rubbas. Om man får antaga, att något sy-
stem eiler grundåsigt öfver landets förvaltning
och sättet att leda dess intressen vore rådande
hos dessa båda kreolpartier — ty Indianerne
taga ingen del deri — så torde den bestå deri,
att Bustamente är mera för en sträng form, för
nationalekonomiens särskildta delar och deras
vårdande, under det Santa Ana vill låta allt gå
som det faller sig; men ännu har ingendera ut-
wärkt sig genom någon kraftfull och konseqvent
administration, och de Mexikanske Kreolerne
torde väl, genom Indianernes och Mestizernes öf-
vervägande antal, komma att se sig inskränkte
till en politisk obetydlighet. Guatimalas exem-
pel är i detta fall lärorikt. Här hafva IUndia-
nerne under Carrera vunnit öfvervigten och bi-
behålla den allt framgent; de äro fanatiske i re-
ligiöst hänseende, och om ställningenskulle kon-
solidera sig, torde ett slags teoksiati bli följden;
TA rs dena de ar I RT TREA PT BR or SR ör aln Wik Bg NING. orerar Sv