sockerodlingen i Westindien. England skall så-
ledes, sedan det ej längre kan bibehålla det.i
Westindien rådande monopohum, skapa ett an-
nat i Ostindien, och vill icke blott förlora sin
Isockerproduktivn i Westindien, utan äfven dra-
ga de främmande besittningarne in med i sin
förlust. Derifrån kommer yrkandet på slaf-
verietls afskaffande på Cuba och Brasilien, hvil-
ket nödvändigt måste ha en sådan iöljd. Den
svarta racen skall visserligen i ekonomiskt hän-
seende äfven på någon td förlora dervid, men
man har redan gifvit henne en så stark impuls
till arbete, man har lärt henne känna lyxföremåi
af alia slag, och således skola mnegrerne snart
rigta sin arbetskraft på anära saker, på bomull,
silkesodiing, kaffe, kryddor, tobak och mera dy-
ikt, hvartill de flesta öars jord är ganska lämp-
lig. Följer man den härigenom gifna rigtningen,
så skall förlusten för plantagegarne i längden
blifva jemförelsevis ringa, och jorden skall efier-
hand öfvergå till negrerne. En dylik förändring,
som på engelska öarna, måste äfven nödvändigt
komma alt äga rum på de spanska och fransy-
ska, men när och på hvad sätt beror af om-
ständigheter, som svårligen kunna på förhand
beräknas. Biott så mycket kan man påstå, att
öfvergången i de spanska koloniernzs, i fall nem-
ligen Engelsmännen icke få makten i händerna,
skall kunna ske på ett vida lättare och för gods-
egarne mindre hotande sätt. De skoia imedler-
tid lika litet som Nordamesikanerne kunna i
längden undandraga sig nödvändighetens lag.
Hvilken hvälfning 1 verldshandeln allt detta
skal! föranleda, ligger förborgadt i framtiden;
kanhända skall den stora plantageodlingen, äfven-
som den storartade handel, hvilken hittills förts
emellan Westindien och Europa, komma att min-
skas, men en annan skall deremot ökas, nemli-
gen handeln mellan de Westindiska öarna sjelfva,
hvilken hitills varit högst obetydlig, emedan
man ej anförtrodde slafvarne några fartyg och
EuropEerne icke kunde med roddbåtar fara mellan
de serskilda öarna, då den möjliga förtjensten
icke lönade arbetet och äfventyret; men heit
annorlunda skall allting blifva, när negern alt
mer och mer hinner vänja sig vid vattnet, och
en Hiflig rörelse skall då uppkomma öarne emel-
lan. Alven här föregår sålunda enahanda väx-
ling som på landet; i stället för den stora han-
dein och den stora kulturen, komrter den hila
bandeln och den lilla odlingen, allt till jördet
för den lägre klassen, d. v. s. negrerne. Eug-
tand-har; efter de första steg det gjort på eman-.
cipationsbanan, inträdt på en väg, hvarifrån det
ej mer kan afvika. Om förlust eller vinst skall
härflyta från följderna af negrernes frigifvande,
derom är numera icke fråga, det måste framåt
och miste således befordra ett negerfolks ut-
veckling i Westindien. Det hat emot sig, hvar-
till det utsått fröet i Brasilien och på de span-
ska öarna i Westindien samt dess ställning till
Nordamerika, ailv deita gör negeriatressenas be-
fordran till en nödvändighet för detsamma, och
det tvekar icke heller att högt tillkännagifva denna
ställning. Dess abolitionssällskap utbreder icke
blott sin verksamhet i allt större mått, utan har
till år 4843 utlyst eit verldskonvent, att för-
samla deputationer från alla abolitionist-sällskaper
hos modersällskapet i London.
År 4840 erkände Stobrritannien republiken
Texas, tydligen i afsigt att begagna denna un-
ga stat såsom ett slags motvigt mot Nord-Ameri-
kanska staterna. I sitt hjertas glädje öfver att
hafva funnit -en punkt, hvarifrån man kunde
tillfoga den förbatade amerikanska tariffen nå-
got afbräck, öfverdrefvo Engelsmännen mycket
Texas betydenhet, talade om en half millioner
innevånare och Jläto den förhoppningen fram-
skymta, att republikens kongress skulle uttala
sig emot slafveriet, således i Englands intresse.
Dessa förhoppningar uppgingo likväl till det
mesta i rök. Texanerne, äkta afkomilingar af
Nord-A merikanerne i de södra staterna, drifva
slafhandeln till lands med de Virginske slafkrä-
marena, och kanhända äfven sjöledes öfver Cuba;
på ett afskaffande af slafveriet derstädes är så-
ledes ej att tänka. Deremot inhemtas aflandets
beskrifning, att negrerne skola väl trifvas på
rg a TE ee AR RA a