gör det också ett ofördelaktigt intryck om man vid föremål, på hvilka ingenting står att uträtta med dessa fraser, t. ex. vid handelsfrågor, med ens ser den råa egennyttan obeslöjad framträda. De städse talfärdige advokaterne rymma då fältet oeh öfverlemna debatterna åt köpmänren, fabrikanterre och jernverksägarena, som sedermera på det oanständigaste sätt köbbla med hvarandra. Denna omständighet har, mer än man vanligtvis tror, bidragit till Kamrarnas diskrediterande, och dessa, som ifrån år 4843 till år 48530 i så hög grad ådrogo sig Europas uvppmärksamhet, bar redan sjunkit så djupt, att mäång2, med en slags komisk ångest emotse det ögonblick, då talets slussar åter skola öppnas i Palais Bourbon. Följderna af detta förhållande och af Kamrarnas ständigt växande makilöshei kunna ej uteblifva. Denna sjunkande aktning för Deputeradekammaren är första symptomet till en börjande decentralisaiion och ett återupplifvande af departemert:rna, som, med undartag af några få stora städer, äro likasom intellektuellt förkomna. Frankrikes revolutionära rörelse är äfven här stadd på återvägen. För 350 år sedan tillintetgjorde Sieyes med ett enda slag den gamla provincial författningen; emedan det ej skulle varit möjligt för revolutiorspartiet, att med kraft och utsigt till framgårg uppträda på så minga särskildta medelpunkter, der gammelt ärf! inflytande verkade så mägtigt. så flyttades med ens allt politiskt lif till hufvudstaden, der hans parti kunde cbservera och beherrska det. Men nu har Pariss poitiska makt sjelt blifvit svag afålderdom, emed:n man afiedt den källa, hvarifrån hon kunnat hbömta ny styrka, och emedan Deputerade-kammaren uppgifvit ledningen af de departemeniala intressena, så börja departementerna ändtigen sjeliva att röra på sig. Då Humanns något raskt företagna finansåtgirder rönte motsiånd och flera orena planer inblendade sig deri — rean talade till och meå heli öppet om ett förbund mellan republikanerne och en del af legitimisterne vid dena blodiga uppresningen i Clermont Ferrand — störtade det väpnade motståndet i ögonblicket tilsammans, när de lagliga auktoriteterna, generslkonselern2, förklarade sig för regeriogen. Imediertid förblifver den moiståndsanda, som på så många ställen samtidigt uppenbarade sig och väl möjligtvis underhölis men icke alstrades af emissarier, en ganska enmärkningsvärd omständichet och låter endast förklara sig genom de elaka föliderna af centralisationens byråkratiska för:tening. Just denna centralisation åstadkommer äfven i det ofantliga Paris, sm erbjuder så många frestelser till alla slags mrjutningar, och hvarest sarchället i anseende till deras för stora antal ej kon utöfva det nyttiga moraliska tvånget öfver dess särskilda beståndsdelar, denna nesliga korrup!ion och den låga egoismen, som utgöra en kräfta i den Fransyska administrationen och som ännu mera ökas gerom den ministeriella allmakten och den godtyckliga afsättligheten. Imedlertid har, som det tyckes, äfven här en hälsosam revo!ution föregått irom jursalismen, ty aldrig har den allmänna rösten så mångfaldigt yttrat sig emot underslef cch korruptioner som nu på någon tid, och ehuru det icke får väntas att detta så snart skall medföra några särdeles följler, så är det likväl ett praktiskt ämne mer som sysselsätter allmänna uppmärksamheten och leder sinnet till det upphinneliga och verkligt nyttiga. Till dessa föremål som äro för landet välgö rande och nödvändiga, höra jernvägarna framför alla andra. Fransmännen hafva börjat blygas öfver att de i detta fall blifvit efter, och sådant är hos dem början till allt godt; e!t mäktigt 2nsprång tages visserligen för alt godtgöra det försummade, i trots af de svårigteter som de stora kostnaderna lägga i vägen under de fortferande utgifterna för hufvudstadens beföstning. Hela nätet från norr till söder, frin öster till vester kan väl icke genast påbörjas; men jernvägen till Lille, som har den största politiske och kommerciela betydenheten, skall blifva den första och den till Saone den and:a, den sednare emedan rean dervigenom kommer i en nära beröring med Frankrikes andra stad och dess vigtigaste bålverk, Lyon, och vidare emedan vär gen från Paris till Marseille och Toulon blir hälften kortare. Vöigen till Lille skall isynnerhet tjena till att komma i förbindelse med Belgiens jernvägar, och är så väl i politiskt som militäriskt hänseende en slags anfallsrörelse, hvaremot fråga nu mera alls icke är om vägen öfver Chartres till Bordeaux, som utgör den verkliga försvarslinien, ett tillräckligt bevis, det man ej fruktar att så snart se en fiende i Pariss grannskap. Frankrike börjar inse och erkänna att det var en lefvande menniska och ej eitluf