gör det också ett ofördelaktigt intryck om man
vid föremål, på hvilka ingenting står att uträtta
med dessa fraser, t. ex. vid handelsfrågor, med
ens ser den råa egennyttan obeslöjad framträda.
De städse talfärdige advokaterne rymma då fäl-
tet oeh öfverlemna debatterna åt köpmänren,
fabrikanterre och jernverksägarena, som seder-
mera på det oanständigaste sätt köbbla med hvar-
andra. Denna omständighet har, mer än man
vanligtvis tror, bidragit till Kamrarnas diskre-
diterande, och dessa, som ifrån år 4843 till år
48530 i så hög grad ådrogo sig Europas uvpp-
märksamhet, bar redan sjunkit så djupt, att mäån-
g2, med en slags komisk ångest emotse det ögon-
blick, då talets slussar åter skola öppnas i Pa-
lais Bourbon. Följderna af detta förhållande
och af Kamrarnas ständigt växande makilöshei
kunna ej uteblifva.
Denna sjunkande aktning för Deputerade-
kammaren är första symptomet till en börjande
decentralisaiion och ett återupplifvande af de-
partemert:rna, som, med undartag af några få
stora städer, äro likasom intellektuellt förkomna.
Frankrikes revolutionära rörelse är äfven här
stadd på återvägen. För 350 år sedan tillintet-
gjorde Sieyes med ett enda slag den gamla pro-
vincial författningen; emedan det ej skulle varit
möjligt för revolutiorspartiet, att med kraft och
utsigt till framgårg uppträda på så minga sär-
skildta medelpunkter, der gammelt ärf! inflytande
verkade så mägtigt. så flyttades med ens allt
politiskt lif till hufvudstaden, der hans parti
kunde cbservera och beherrska det. Men nu
har Pariss poitiska makt sjelt blifvit svag afål-
derdom, emed:n man afiedt den källa, hvarifrån
hon kunnat hbömta ny styrka, och emedan De-
puterade-kammaren uppgifvit ledningen af de de-
partemeniala intressena, så börja departementer-
na ändtigen sjeliva att röra på sig. Då Hu-
manns något raskt företagna finansåtgirder rönte
motsiånd och flera orena planer inblendade sig
deri — rean talade till och meå heli öppet om
ett förbund mellan republikanerne och en del
af legitimisterne vid dena blodiga uppresningen
i Clermont Ferrand — störtade det väpnade
motståndet i ögonblicket tilsammans, när de
lagliga auktoriteterna, generslkonselern2, förkla-
rade sig för regeriogen. Imediertid förblifver
den moiståndsanda, som på så många ställen
samtidigt uppenbarade sig och väl möjligtvis un-
derhölis men icke alstrades af emissarier, en
ganska enmärkningsvärd omständichet och låter
endast förklara sig genom de elaka föliderna af
centralisationens byråkratiska för:tening.
Just denna centralisation åstadkommer äfven
i det ofantliga Paris, sm erbjuder så många
frestelser till alla slags mrjutningar, och hvarest
sarchället i anseende till deras för stora antal
ej kon utöfva det nyttiga moraliska tvånget öf-
ver dess särskilda beståndsdelar, denna nesliga
korrup!ion och den låga egoismen, som utgöra
en kräfta i den Fransyska administrationen och
som ännu mera ökas gerom den ministeriella
allmakten och den godtyckliga afsättligheten.
Imedlertid har, som det tyckes, äfven här en
hälsosam revo!ution föregått irom jursalismen,
ty aldrig har den allmänna rösten så mångfal-
digt yttrat sig emot underslef cch korruptioner
som nu på någon tid, och ehuru det icke får
väntas att detta så snart skall medföra några
särdeles följler, så är det likväl ett praktiskt
ämne mer som sysselsätter allmänna uppmärk-
samheten och leder sinnet till det upphinneliga
och verkligt nyttiga.
Till dessa föremål som äro för landet välgö
rande och nödvändiga, höra jernvägarna framför
alla andra. Fransmännen hafva börjat blygas öf-
ver att de i detta fall blifvit efter, och sådant
är hos dem början till allt godt; e!t mäktigt
2nsprång tages visserligen för alt godtgöra det
försummade, i trots af de svårigteter som de
stora kostnaderna lägga i vägen under de fort-
ferande utgifterna för hufvudstadens beföstning.
Hela nätet från norr till söder, frin öster till
vester kan väl icke genast påbörjas; men jern-
vägen till Lille, som har den största politiske
och kommerciela betydenheten, skall blifva den
första och den till Saone den and:a, den sed-
nare emedan rean dervigenom kommer i en nära
beröring med Frankrikes andra stad och dess
vigtigaste bålverk, Lyon, och vidare emedan vär
gen från Paris till Marseille och Toulon blir
hälften kortare. Vöigen till Lille skall isynner-
het tjena till att komma i förbindelse med Bel-
giens jernvägar, och är så väl i politiskt som
militäriskt hänseende en slags anfallsrörelse,
hvaremot fråga nu mera alls icke är om vägen
öfver Chartres till Bordeaux, som utgör den
verkliga försvarslinien, ett tillräckligt bevis, det
man ej fruktar att så snart se en fiende i Pariss
grannskap. Frankrike börjar inse och erkänna
att det var en lefvande menniska och ej eitluf-