sig med denna kinkiga sak eller Lord Aberdeer
sjeif vid närmare pröfnirg icke fann rådligt at
blanda sig deri, nog af, han dref icke frågar
längre; men nu utvidgar sig striden och anta
ger allt mer och mer en gestalt, som gör, at
staten troligen nödgas uppträda som medlande
mast. Nu är frågan om strängare lagbestäm
melser för sabbatens helighållande och de åt
gärder, som msn i parlamentet icke ville vid
taga på den öfverfromme Sir A. Agnews begä
rar, skola nu på det Skoltska presbyterii be
fallning genomföras med våld och på ett sätt
som verkligen hotar den borgerliga friheten
Redan hafva flera personer blifvit arresterade
bland andra en konditor, för det haa på en
söndag sålt någon konfekt åt en liten gosse.
Huru långt dessa menniskors vanvett gir, kan
man finna af den omständigheten, att gossen
med afsigt var skickad, på det man måtte få ett
vittne mat den sabbatshånande konditorn. Vo-
re saken ieke så allvarsam, så skulle han en-
dast förtjena en medlidsam axelryckaing, men
de menniskor, öfver hvilka man vill utöfva ett
så orimligt tyranni, finna henne ingenting min-
dra än löjlig. Den olycklige sockerbagaren blef
ed sin familj till hälften ruinerad, emedan han
måste betala tre L. Sterls i rättegångsomkost-
nas utom ett hårdt fängelse, hvaröfver pastorn,
som gjort angilveisen hos magistraten, triumfe-
rade. Ea af desse fanatikers fordringar är bland
and:a, att ingen vagn må färdas på jernvägen
om söndagen, med ett ord: en anda af pållig
intolerans har åter farit in i desse prester, hvil-
ken måste leda derbän, att söndra Skottlands
presbyterianska kyrka inom sig och utså frö
till kyrkoförakt samt å andra sidan upphetsa ett
fanatiskt sinne, hvilket ännu aldrig fört till nå-
gon fred. Hvar ligger orsaken? Sådant torde
vara svårt att säga, när man kävner den libe-
rala fordomsfribet, som finnes; hos mången bil-
dad invånare i Edinburg; man kan likväl anta-
ga, att orsaken miste igenfinnas i ett inskränkt
uppfostringssystem.
Evglands båda hufvudkyrkor befinna sig såle-
des, genom eget förvållande, i en brydsam be-
lägenhet, och många viiia påstå, att den kathol-
ska deraf hemtar icke ringa fördel. Att hon i
Irland slår ständigt fastare rötter, att presterne
genom sina predikningar på Ersiska språket
allt mer och mer vinna folket för sig, är intet
tvifvel underkastadt, och att norra Irlands fa-
natiske protestanier, som ännu för 435 år sedan
vågade ostraffadt behandla de katbolske Irlän-
darne med så mycket öfvermod, se sådaat med
förtrytelse, är naturligt. Men detta är Irlands
gamla olycka. Genom det ofvan sagda inser
man älven, att England och Skottland ånyo allt
mer och mer söndra sig genom religiöst hat, så
att till alia det inre tillståndets förlägenheter äf-
ven denna missämja kommer. Det är väl icke
sannolikt, att den skall föranleda allvarsamma
politiska följder, men hon kastar ett märkbart
ljus på den moderna bildningens gång. Ader-
tonde århundradet tillkämpade sig en stor se-
ser; det var den sanna humanitetens och bild-
ningens seger öfver sekthat och intolerans. Den-
na seger var likväl ganska partiell; den vanns
endast af folkets minoritet, den verkligt bilda-
le, och äfven af denna egentligen blott genom
litteraturen, som allt mer och mer blef folkens
semensasmma egendom. Den bildade klassen
örde ordet inom litteraturen, och som papperet
var fördragsamt, så vann litteraturen genom sin
massa en skenbart mäktig betydelse. Men en
innu större vunno, sedan 50 år, folken sjeliva;
om fordom endast de ordförande togos i betrak-
taude, så uppträdde nu deremot massorna allt
mer och mer på skådeplatsen med sina åsigter
och passioner, och nu kom de högre klassernas
tillkämpade bildning i trångmål. Denna bild-
ning var hemtad från Greker och Romare, från
alla tiders och folks filosofer och skalder, var
förvärfvad i ett Jjuft och angenämt lugn, men
vu skulle hon fram ur den främmande Grekisk-
Romerska verlden på vårt nyare lifs skådeplats
och med sin anda genomtränga folkens massa.
Detta är det problem, som ännu blott till en
ganska ringa del blifvit löst, men hvarpå i Eng-
land män, sådane som B:ougham, arbetat med
beundransvärd ihärdighet och konseqvens.
I England, hvarest massernas fria rörelse blif-
vit mindre hämmad, än någon annorstädes i Eu-
ropa, hvarest intet polistvång återhåller folk-
meningars kraftigare yttranden i politiskt och
religiöst hänseende, der framträda naturligtvis
- - oo oo. dd