cke hade någonting att förebrå. Om hans förflutna lefnad visste man endast att han i Berlin varit hökare i smått. På hans rekommendation hade man anställt en f. d. grenadier, som också hade familj, vid samma byggnad. De båda männen tycktes stå i det vänskapligaste förhållande till hvarendra, men för några dagar seden uppstod en tvist emellan deras hustrur, hvarvid 3. d. grenadierens busiru i sin vrede sade till den andra: hvad är det Gu vill, din man är ju en förrymd mördarel, Vittnen hade åähört dessa ord, ech Petersen angafs genast i polisen. En polistjepstemsn förfogade sig straxt till ort och ställe, och genom grenadierens börande upplystes. att denna Petersen förut haft ett annat nama och egentligen var en räöfvare, som i Schlesien, der han var född, deltagit i ett mord, hvarför ham blifvit häktad, men att han rymt ur fängelset. 1 Berlin, der ban idkat viktusliebandel, hade grenadieren kännt igen honom, och förbrytaren hade nu bedt denne att icke förråda honom, emedan han nu biifvit en förbättrad menniska, och slutligen genom en skänk och försäkran om en månadtlig gåfva bragt honom till tystnad. För något tjensteiel hade gensdarmen sedermera fått ! afsked, och då vändt sig till Petersen, som, mot löfte om beständig tystnad, förskaffat honom den omtalta ; anställningen vid qvarnbyggnaden. Orörsigtigtvis hade denne grenadier anförtrott hemligheten åt sin, hustru, och genom henne utspriddes berättelsen, såsom , ofvan omtalats. Innan man bann arrestera Petersen, hade han imedlertid funnit tillfälle att skaffa sig respenningar, såsom det säges genom en stöld eller innehållen penningesumma, och, innan postbyrån erhållit underrättelse om undersökningen, erhållit pass samt genast med extra post afrest till Hamburg. I hans boning fann man den schlesiska stads, hbvarur han rymt, sigill, med hvilket han bestyrkt falska legitimationspapper. Grenadieren uppgaf äfven, att! Petersen ännu hade en hustru med hans förra namn, i Schlesien, och att han således begått tvegifte. Men Nemesis, som i tio år plågat den ögonskenligen förbättrade brottslingån med frukten för upptäckt, släppte icke det ur sin säkerhet uppskrämda offret — han förföljdes, och redan dagen derefter innehöll en postunderrättelse från Magdeburg nyheten pas-; sageraren Petersen från Potsdam, som tagit biljett till diligensen till Brandenburg, arresterades i samma ögonblick, då han skulle afrosa I Brandenburg !efde en syster till den olycklige, som med: så oblidkelig stränghet förföljdes af sitt rättvisa öde: och denna omständighet förorsakade hans häktande. — En engelsk tidning berättar, att för kort tid sedan en man, vid namn Abrabam Turner, dog, hvilken var 400 år gammal, och följdes till graven af 41 barn, 37 barnbarn, 36 barnbarnsbarn och 4 barnbarnsbarnsbarn. Såsom motstycke dertill anför en annan tidning, att en annan gubbe, vid namn ji Pussey, som bott nära Taunton, äpnu vid 109 års älder under den sista skörden arbetat ganska raskt på åkern med sin 80:åriga hustru. — Man kan med allt skäl säga, att PadenBaden är en samlingsplats för slla verldens folkslag; under sista badterminen, från den 4 Maj till den 31 Oktober sistlidne år, vistades der-22,096 främlingar, hvaribland 463 af furstligt blod, med deras svit, 4,534 badiska undersåtare och 5,178 andra Tyskar. 97 Ungrare och Böhmare, 3,556 Engelsmän, 5,550 Fransoser, 632 Ryssar, 476 Holländare, 082 Belgier, 753 Schweitzare, 84 Danskar, 33 Svenskar och Norrmän (7), 178 Italienare, 35 Spaniorer, 492 Portugiser, 5 Greker, 5 Moldsusre, 45 Polackar, 279 Amerikaner, 6 Asiater och 8 Afrikaner. — Den bekanta vurmen för tulipaner, som i sjuttonde årkundradet så häftigt grasserade i Eng-: land och Holland, börjar nu åter få fart. År 1838 såldes en tulipanlök, kallad Miss Fanny Kemble, för nära 4,490 Rår, och i en priskurant af en trädgårdsmästare i Chelsea finnes en annan sort upptagen till det erorma priset af 5,200 Rdr. Man anpmärker annars, att stenkolsröken skall hafva ett skadligt inflytande på blomsterskötsein. Många blomsterarter, t: ex. gula törnrosor, blomma icke på tio engelska mils afstånd från London, der bränslet utgöres endast af stenkol. — Enligt en herättelse, som afgilvits af en fransysk löjtnant, Mr de Tessari, hvilken åtföljde fregatten Venus på en stor sjöexpedition, finnes i Stilla Oceanen, mellan Kamschatka och Sandwichsöarna, ungefär 320 timmars segling från Japan och 200 timmars från de Kuriliska öarna, en golfström, som för varmt vatten med sig. Man har icke funnit. botten der med ett lod af öfver 4,600 famnars djup. Vattnets varma temperatur låter tätt förklara sig. genom, tillvaron af vulkaner under vattenytan. Denna hafsregion öfverhufvud företer många naturunder och märkvärdiga fenomener. — HirreBARNET. År 4825 gick en ung hustru med en gosse om ungefär två och ett halft år, vid ebbtiden öfver till Mont S:t Michel, men råkade dervid sjunka så djupt ned i den mjuka sanden, att hon ej mer kunde räddas, då hennes ångestrop ditkallade folk. Redan försvann hennes hufvud under sanden och barnet, som hon till sista ögonblicket höll högt öfver sitt hufvud, var det enda man förmådde berga. Sedan auktoriteterna anställt fruktlösa efterspaningar hvem den lille, välklädde gosser kunde vara, tog en arrendators hustru, från trakter af Granville. honom till sig och uppfostrade honom utan att någon vidare bekymrade sig om honom Imedlertid hade gossen bibebållit ett dunkelt minnt om Paris, och det förekom: honom som om har bott i ett stort hus, med många träd utanför, mer namnet kunde han dock icke erinra sig. Då har hunnit till 48 års ålder, kunde ban ej gifva sig nå gon ro förrän han sjelf kom till Paris, hvilken stat han genomströfvade från den ena ändan till der andra. Han stannade tankfull utanför invaliderne hotel; här trodde han sig igenkänna de träd, unde hvilka han lekt som barn och till och med de an gränsande gatorna, men dermed var han likväl ick kommen längre. Hvar morgon var hans första gån; dit, och hvar afton vände han tröstlös tillbaka. E! gammal invalid, som märkt ynglingens täta besöl och kanske derunder äfven sett en tår i hans öga tilltalade honom en dag och frågade hvad han sökte Cam bkjistaharnaet icka dras i hetänkande att herätt