cke hade någonting att förebrå. Om hans förflutna
lefnad visste man endast att han i Berlin varit hö-
kare i smått. På hans rekommendation hade man
anställt en f. d. grenadier, som också hade familj,
vid samma byggnad. De båda männen tycktes stå
i det vänskapligaste förhållande till hvarendra, men
för några dagar seden uppstod en tvist emellan deras
hustrur, hvarvid 3. d. grenadierens busiru i sin vrede
sade till den andra: hvad är det Gu vill, din man
är ju en förrymd mördarel, Vittnen hade åähört
dessa ord, ech Petersen angafs genast i polisen. En
polistjepstemsn förfogade sig straxt till ort och ställe,
och genom grenadierens börande upplystes. att denna
Petersen förut haft ett annat nama och egentligen
var en räöfvare, som i Schlesien, der han var född,
deltagit i ett mord, hvarför ham blifvit häktad, men
att han rymt ur fängelset. 1 Berlin, der ban idkat
viktusliebandel, hade grenadieren kännt igen honom,
och förbrytaren hade nu bedt denne att icke förråda
honom, emedan han nu biifvit en förbättrad men-
niska, och slutligen genom en skänk och försäkran
om en månadtlig gåfva bragt honom till tystnad.
För något tjensteiel hade gensdarmen sedermera fått !
afsked, och då vändt sig till Petersen, som, mot löfte
om beständig tystnad, förskaffat honom den omtalta ;
anställningen vid qvarnbyggnaden. Orörsigtigtvis
hade denne grenadier anförtrott hemligheten åt sin,
hustru, och genom henne utspriddes berättelsen, såsom ,
ofvan omtalats. Innan man bann arrestera Petersen,
hade han imedlertid funnit tillfälle att skaffa sig res-
penningar, såsom det säges genom en stöld eller in-
nehållen penningesumma, och, innan postbyrån er-
hållit underrättelse om undersökningen, erhållit pass
samt genast med extra post afrest till Hamburg. I
hans boning fann man den schlesiska stads, hbvarur
han rymt, sigill, med hvilket han bestyrkt falska
legitimationspapper. Grenadieren uppgaf äfven, att!
Petersen ännu hade en hustru med hans förra namn,
i Schlesien, och att han således begått tvegifte. Men
Nemesis, som i tio år plågat den ögonskenligen för-
bättrade brottslingån med frukten för upptäckt,
släppte icke det ur sin säkerhet uppskrämda offret
— han förföljdes, och redan dagen derefter innehöll
en postunderrättelse från Magdeburg nyheten pas-;
sageraren Petersen från Potsdam, som tagit bil-
jett till diligensen till Brandenburg, arresterades i
samma ögonblick, då han skulle afrosa I Bran-
denburg !efde en syster till den olycklige, som med:
så oblidkelig stränghet förföljdes af sitt rättvisa öde:
och denna omständighet förorsakade hans häktande.
— En engelsk tidning berättar, att för kort
tid sedan en man, vid namn Abrabam Turner, dog,
hvilken var 400 år gammal, och följdes till graven
af 41 barn, 37 barnbarn, 36 barnbarnsbarn och 4
barnbarnsbarnsbarn. Såsom motstycke dertill anför
en annan tidning, att en annan gubbe, vid namn ji
Pussey, som bott nära Taunton, äpnu vid 109 års
älder under den sista skörden arbetat ganska raskt
på åkern med sin 80:åriga hustru.
— Man kan med allt skäl säga, att Paden-
Baden är en samlingsplats för slla verldens folk-
slag; under sista badterminen, från den 4 Maj till
den 31 Oktober sistlidne år, vistades der-22,096
främlingar, hvaribland 463 af furstligt blod, med
deras svit, 4,534 badiska undersåtare och 5,178 an-
dra Tyskar. 97 Ungrare och Böhmare, 3,556 Engels-
män, 5,550 Fransoser, 632 Ryssar, 476 Holländare,
082 Belgier, 753 Schweitzare, 84 Danskar, 33 Sven-
skar och Norrmän (7), 178 Italienare, 35 Spaniorer,
492 Portugiser, 5 Greker, 5 Moldsusre, 45 Polackar,
279 Amerikaner, 6 Asiater och 8 Afrikaner.
— Den bekanta vurmen för tulipaner, som i
sjuttonde årkundradet så häftigt grasserade i Eng-:
land och Holland, börjar nu åter få fart. År 1838
såldes en tulipanlök, kallad Miss Fanny Kemble,
för nära 4,490 Rår, och i en priskurant af en träd-
gårdsmästare i Chelsea finnes en annan sort uppta-
gen till det erorma priset af 5,200 Rdr. Man anp-
märker annars, att stenkolsröken skall hafva ett
skadligt inflytande på blomsterskötsein. Många blom-
sterarter, t: ex. gula törnrosor, blomma icke på tio
engelska mils afstånd från London, der bränslet
utgöres endast af stenkol.
— Enligt en herättelse, som afgilvits af en
fransysk löjtnant, Mr de Tessari, hvilken åtföljde
fregatten Venus på en stor sjöexpedition, finnes i
Stilla Oceanen, mellan Kamschatka och Sandwichs-
öarna, ungefär 320 timmars segling från Japan och
200 timmars från de Kuriliska öarna, en golfström,
som för varmt vatten med sig. Man har icke fun-
nit. botten der med ett lod af öfver 4,600 famnars
djup. Vattnets varma temperatur låter tätt förklara
sig. genom, tillvaron af vulkaner under vattenytan.
Denna hafsregion öfverhufvud företer många natur-
under och märkvärdiga fenomener.
— HirreBARNET. År 4825 gick en ung hu-
stru med en gosse om ungefär två och ett halft år,
vid ebbtiden öfver till Mont S:t Michel, men råka-
de dervid sjunka så djupt ned i den mjuka sanden,
att hon ej mer kunde räddas, då hennes ångestrop
ditkallade folk. Redan försvann hennes hufvud un-
der sanden och barnet, som hon till sista ögonblic-
ket höll högt öfver sitt hufvud, var det enda man
förmådde berga. Sedan auktoriteterna anställt frukt-
lösa efterspaningar hvem den lille, välklädde gosser
kunde vara, tog en arrendators hustru, från trakter
af Granville. honom till sig och uppfostrade honom
utan att någon vidare bekymrade sig om honom
Imedlertid hade gossen bibebållit ett dunkelt minnt
om Paris, och det förekom: honom som om har
bott i ett stort hus, med många träd utanför, mer
namnet kunde han dock icke erinra sig. Då har
hunnit till 48 års ålder, kunde ban ej gifva sig nå
gon ro förrän han sjelf kom till Paris, hvilken stat
han genomströfvade från den ena ändan till der
andra. Han stannade tankfull utanför invaliderne
hotel; här trodde han sig igenkänna de träd, unde
hvilka han lekt som barn och till och med de an
gränsande gatorna, men dermed var han likväl ick
kommen längre. Hvar morgon var hans första gån;
dit, och hvar afton vände han tröstlös tillbaka. E!
gammal invalid, som märkt ynglingens täta besöl
och kanske derunder äfven sett en tår i hans öga
tilltalade honom en dag och frågade hvad han sökte
Cam bkjistaharnaet icka dras i hetänkande att herätt