— Jblard de många bemödanden, som använ-
das hör i Europa för att minska den sympathi
för demokratiska statsinriltsingar och deribland
isynnerhet de Förenta Staternas i Norra Ame-
rika, hvilkea väsnerne af den s k. pura mon-
arkien så mycket frukta, är äfven det att söka
visa, hurusom inom nämnde statsförbund finnes
rött så mycket arisokratiska böjelser, som i vår
gsmla verdsdtel. Af sådan anledning är det äf-
ven klart, att vårt Toryko!teris organ Biet fun-
nit en läckerbissen uti en Ty-k skrit, hvers ti-
tel i Svensk öfversättning är: Aristokratien i
Amerika, ur en Tysk adelsmans dagbok, utgifven
af Francis Grand, författare till cAmerikanerne
i socialt; moraliskt och polisiskt afseende Uri
ett stycke af denna skrift förekommer nemligen
en konversation i en sällskapskrets i New York
mellan några fashionabla herrar från Newyork,
Boston, Baltimor2 m. fl. ställen, hvari den ene
anmärker, huru Ascerikanerne, när de komma
till Europa, aförneka sin kerakter och i ordets
aegentlga bemärke!se krypa genom furstarnas
palatser, för att äga den ömkliga tillfredsställel-
s:n att kunna säga at!t de varit der. Den an-
dre säger, att de aförsta famijerna i Amerika
xunna kurera den mest vansinniga republikan
Äför sin. dårskap, och att man blott behöfde
förse honom med några rekommendationsbref til
våra penningkarlar, cch han skall återvända
till sitt fidernesland såsom en långt bätre un-
adersåte, än mången hofman, som värmt sig af
aden kuogliga gunstens solskem; och den t:edje
förklarar helt kategoriskt, alt den Brittiska stals-
författningen — med sina lorder och sin först-
födslorätt m. Mm. — doek på det heta taget är
mest lämplig att garantera ett folks frihet och
aegendom, eller kuru? hvarefter alla tre i cho-
rus instämma, att de hata jemlikheten, men til-