— Jblard de många bemödanden, som användas hör i Europa för att minska den sympathi för demokratiska statsinriltsingar och deribland isynnerhet de Förenta Staternas i Norra Amerika, hvilkea väsnerne af den s k. pura monarkien så mycket frukta, är äfven det att söka visa, hurusom inom nämnde statsförbund finnes rött så mycket arisokratiska böjelser, som i vår gsmla verdsdtel. Af sådan anledning är det äfven klart, att vårt Toryko!teris organ Biet funnit en läckerbissen uti en Ty-k skrit, hvers titel i Svensk öfversättning är: Aristokratien i Amerika, ur en Tysk adelsmans dagbok, utgifven af Francis Grand, författare till cAmerikanerne i socialt; moraliskt och polisiskt afseende Uri ett stycke af denna skrift förekommer nemligen en konversation i en sällskapskrets i New York mellan några fashionabla herrar från Newyork, Boston, Baltimor2 m. fl. ställen, hvari den ene anmärker, huru Ascerikanerne, när de komma till Europa, aförneka sin kerakter och i ordets aegentlga bemärke!se krypa genom furstarnas palatser, för att äga den ömkliga tillfredsställels:n att kunna säga at!t de varit der. Den andre säger, att de aförsta famijerna i Amerika xunna kurera den mest vansinniga republikan Äför sin. dårskap, och att man blott behöfde förse honom med några rekommendationsbref til våra penningkarlar, cch han skall återvända till sitt fidernesland såsom en långt bätre unadersåte, än mången hofman, som värmt sig af aden kuogliga gunstens solskem; och den t:edje förklarar helt kategoriskt, alt den Brittiska stalsförfattningen — med sina lorder och sin förstfödslorätt m. Mm. — doek på det heta taget är mest lämplig att garantera ett folks frihet och aegendom, eller kuru? hvarefter alla tre i chorus instämma, att de hata jemlikheten, men til