mål man ej förstår, gör att, jag allvarligt till-
styrker hvarje emigrant, att innan sin afresa,
väl lära sig engelska språket, eller åtminstone
resa i sällskap med någon, för hvilken det ej är
främmande. Det kan icke hända alla, att i detta
fall råka lika lyckligt ut, som vi. I NewYork
träffade vi uti skeppsmäklaren Brodell en lands-
man, som med mycken uppoffring af tid, med
all möjlig gedhet rangerade vår resa och gick
oss till handa med vigtiga råd och-upplysnin-
gar. Hade vi ej i Buffalo äfven träffat en svensk,
jnveleraren Morell, som likaledes med mycken
vänskap understödde oss och var vår tolk med
transportalions-kompagniets krånglande agenter,
så- hade vi kanske ej utan nya depenser och
mycket troubie kommit derifrån. Der en lands-
man dock var oss som mest oförmodad att träffa,
och der hars biträde blef oss af en oberäknelig
nytta, var här i Milwaukee. Dagen efter vår an-
komst hit, tilltalades vi nemligen åter på det kära
svenska tungomålet af en här bosatt handlande,
Mr Lange, född i Götheborg, som sedaa yngre
år uppehållit sg i Amerika. På minga, många
år hade han ej träffat någon landsman och se-
dan några angenäma timmar under samtal
om hembyggden tillbragts i hans sällskap, led-
sagade han oss till Land Office, inhemtade
der för vår räkning alla nödiga upplys-
ningar cch följde om ett par dagar mig och Gr.
på vår vandring inåt landet, samt har med ett
ord helt och hållet varit vårt råd och dåd bär-
städes. Hans iutressanta och bildade umgänge,
jemie den utmärkta godhet han visat oss, gör,
att vi med största glädje skulle se honom reali-
sera den plan, han tyckes hafva fattat att bo-
sätta sig i vårt granskap, der äfven han nu till-
köpt sig några acres jord, att hafva i beredskap,
i händelse der möjligen skuile blifva något svenskt
nybygge. Ehuru för oss ingenting skulie vara
kärare än detta; ber jag dock hvar och en noga
öfverlägga, innan han fattar sitt beslut, att ut-
vandra till Amerika. Af hvod jag här ofvan
ytirat, kan lätt kalkuleras det minsta kapital,
en biifvande Farmer bör ega, för att hit be-
strida sin resekostnad och uppköp af land. Der-
till kommer vivre under resan, som jag, inbe-
räknande utrustningen med proviant ifrån Sver-
ge, upptager till minst 39 dollars person. I den-
na summa bar jag äfven inneslutit utgifterne för
en veckas vistande i NewYork. Vitefligare bör
utvandraren ihågkomma uppköp al kreatur, hvar-
förutan hans egendom icke kan gifva honom
någon afkastning. Ett par oxar hafva vi just i
dessa dagar betalat med 55 dollars; en god mjölk-
ko betalas med 435, och en sugga med några
grisar 8 dollars. År emigranten ensam, och har
han ej dess större kapital, så att han genast kan
uppköpa flera dragare, så får han lega til! första
upplöjningen af sin farm, hvartill minst fordras
3 par cxar, hvilket föranlåter till en utgift af
nära ö0 dollars. Så kommer munföda för första
året, hvilket jag beräknar till ungefär 50 dollars.
Aro flera familjer tillsammans, så förminskas
naturligtvis dessa utgifter betydligt derigenom,
att de ömsesidigt kunna hjelpa hvarandra. Vi
hafva verkligen haft att vidkännas dryga kost-
nader, så mycket mer som vi här fålt upp-
handla hvarje det minsta verktyg och redskap
för vårt åkerbruk; och icke utan betymmer e-
motse vi nästa års sommar. Kan emigranten
bestrida alla dessa omkostnader, då är han ock-
så väl tryggad för sin framtida bergninrs. Jor-
den är här den bördigaste och herrliigaste man
kan finna, och består till det mes:a af fet svart-
mylla. Jagt och fiske kunna väl gifva litet föda
i början; men de måste idkas sparsamt. Au-
nars bortslösas en tid, som är nyttigare använd
till jordens ans och odling. Jag ber emigranten
noga betänka alla dessa förhållandena och väl be-
räkna sina tillgångar, innan han begifver sig hit.
Han får nog ändock slita ondt i början och in-
skränka sig betydligt samt försaka mycket, som
han varit van vid i Europa. Utan arbete, och
ofta hårdt och mödosamt, må ban ej inbilla
sig vinna någon framgång. Jag varnar för
alla rdrifna förhoppningar och gyldene luft-
slott; den kalla verkligheten kunde annars snart
här förlama armen och nedstämma modet. Båi-
da behöfvas friska och Nifliga. Hvad oss beträf-
far, ångra vi ej vårt företag. Vi lefva fria och
oberoende i en af de skönaste nejder, jordytan
kan erbjuda. Af andras exempel se vi, attäfven
vi efter ett par år kunna ega en bältre berg-
ning och mera beqvämligheter än dem, hvartil
vi nu få lof att inskränka oss. Skulie vigripas
af längtan till fäådernejorden, det jag, i parenthes
sagdt, ej tror, så sälja vi vår farm, hvars jord
säkert om en 8 år skall betalas med 40 å 12
dollars per acre, kanske mer, om kanalen til
dess blifver färdig. Men jag tror mig kommo
att trifvas väl i Amerika. Den republikanska
gtatsförfattningen bebagar mig, och jemnlikhets.
mänsd sirensänser för ert Ilvssnande öra — fie