tid. Ett väggur, i ett stort fodral med kinesi
ska målningar i guld och svart, stod der tyst
nädt och dammigt i ena hörnet, och en gro
klocksträng med flera stora, sidentofsar. hängd
ännu i ena vrån nära intill det bastanta skrif
bordet, framför hvilket en stol med högt oc!
smalt ryggstyre:och utvikna ben stod:qvar; lik
som den arbetande blott: för en stund seda
uppstigit. Innanföre var en sängkammare, et
i lika småk orneradt rum, som det vi lemnat
Gud vet, sade grefven, det ser mästån ut son
om ni hade rätt; — med dessa :rum ..och.; dess
möbler kan jag ej umgås — umgås säger jag; ty run
och möbler äro de närmaste af våra bekantskape
och en stol, ett Bord, en soffa äro oftast de pålitliga
ste af våra vänner.,, Slutligen kommo vi till tvän
ne små rum, med fönsterne ut åt trädgården
de tycktes varå något sednare bebodde än d
förre och voro enklare :möblerade. Se här slå
jag opp mitt tjällb, sade :grefven; detiär väl jus
ej-nymodigt; men-här-ser-gladare-utränorod
andra rummen. Der stod framför bordet el
ländstol, sony fördom varit förgylld, men. nume
va Här och ider visade. hvitgrunden; det röd:
sammetet, med hvilket han var klädd, hade e
bleknat, bksom i allmänhet färgerna i detta rut
bättre än ide öfrige hade bibehållit sig. Jag
förundrade mig deröfver; men grefven, som to;
ällting på sitt vis, anmärkte blott, att rummel
lågo .mot norr. Ser ni, herr pastor, der ej lju
set strålar i sin fulla glans, der bibehåller sit
det gamla, det är i allmänhet en sanning, att de
uråldriga bäst bibehålles i mörkret, så i den ma
teriella som i dena moraliska verlden; det är en
dast .det vexande som -behöfver ljus. - Det son
förfaller, förstöres snarare i dagen, än i skymnin-
gen. : Det är derföre, herr pastorp, tillade har
med en satirisk dragning på munnen, mörkre
är så behöfligt för bibehållandet af gamla insti
tutioner. ;
Sedan rummen blifvit eftersedda och någer
lunda iordningställda, flyttade grefven dit; hans