hvars grund man icke har klart för sig. Der
sten, som glimmar och bländar ögat, må vä
tåla en undersökning, om dess äkthet skall kun
na erkännas.n .
Dessa och dylika yttranden, hvari Morgenbla-
det likväl sökte iakttaga den största respekt föl
H. M:s person, väckte imedlertid en sådan bit-
terhet hos vissa personer, som ansågo sig dera
träffade, att Den Constitutionelle den 46 dennes
förkunnade att fera aktade medborgare kring
sändt lister till Morgenbladets abonnenter för at!
förmå dem att ej vidare prenumerera på Mor-
genbladet. Detta tillkännagaf också snart den-
na devuemangets åtgärd, men gjorde dervid den
anmärkning att de flere aktade medborgarnepn re-
ducerade sig till en enda, remligen:stadshaupt-
manden och ridderen herr garver Niels Ytter-
borg, med hvilken Morgenbladet haft åtskilligt
obytt, dels derföre att han, tvertemot borgare-
officerarnes och stadens kommunalstyrelses hem-
stälian utnämndes till stadshavupteand, (borger-
skapets militärchef) dels derföre att han hade
varit anförare för en Stockholmsfararedeputation.x
Morgenbladet fann imedlertid icke för godt
att allarmera sig öfver herr Yiterborgs listlöp-
ning, samt försäkrade att det ej ämnade lita
skrämma sig af ett dylikt försök, som dessutom
icke var det första af det slaget.
— ——RE——— . c.A—
— Ifrån Mänchen, hufvudstaden i Bijern, kla-
gas, enligt en artikel i Ober Postamts Zeitung,
öfver mängden af oordningar, som begås bland de
lägre folkklasserna derstädes, och öfver deras
tilltagande. I Ostober månad hafva icke min-
dre än 809 kriminalmål (Straffälle) måst hand-
läggas.
Hvad skola nu våra snusförnuftige säga här-
om, nemligen de som så gerna ville skjuta skul-
den till alit ondt som sker, på de liberala po-
litiska lärorna, på tidningarna och på ljumheten
för religion och kyrka. Uti Mänaehen få nem-
ligen inga tidningar utgifvas utan föregången
ganska sträng censur, som der på stallet aldrig
tillåter några brännbara, demokratiska läror att
synas; och hvad religion och presterskap be-
iräffar, så är Konungen af Bäöjern just företrä-
desvis vorden ryktbar för sin svaghet för pre-
sterskapet, för återställande af kloster och munk-
ordnar ech för jesuiterordens återinförande. Och
ändå är med brottmålens antal ett stycke värre
än i det ungefär lika folkrika Stockholm. Or-
saken till allt detta är, att religion och sken-
helighet ännu aldrig varit detsamma och att
sedligheten beror af menniskans moraliska va-
nor och aktning för pligt och lagar samt af
den religion, som ligger i sjelfva den kristna
sedoläran, men icke i den blotta yttre andakten
och ceremonierna, ehuru upplyftande dessa äf-
ven kunna vara för sinnet och känslan, som
utgöra vägen till förståndet ech sjelfgröfningen.
— Svenska Biet innehåller i dag en artikel
om de arbetande klassernas ställning uti länder
med afrin lagstiftninga, som är ett verkligt non
plus ultra af okunnighet i sak och skefhet i
åsigfer. Det talas först om, huru de liberala
tidningarna säga sig försvara och vilja hjelpa de
arbetande klassernas rält ech säges derefter: aFör
alt göra detta med någon framgång, skulle man
väl med skäl kunna vänta, att samma tidningar
ville framdraga nigra kraftiga bevis, till styr-
kande af sina påståenden, t. ex. visa, huru för-
träffligt dagsverkaren befinner sig uti de liberalt
styrda länderna; men dermed hafver det sg
icke så lätt. Härefter kommer Biet till ena fram-
ställning af de arbetande klassernas ställning i
England, och gör dervid följande, obegripligt en-
faldiga refiexion: Härvid måste vi anmärka,
att vi icke anse de saker af vederstygglig natur,
som vi måste framdraga, bevisa något emot na-
tionallynnet; — — — 4vi anse deremot det
avederstygzliga vara en följd af den ultralibe-
rala lagstifningen, nämligen härrörande ifrån
cåen sorts liberalitet, som släpper sjelfsvåldet och
cegennyttan lösa, hvilken liberalitet af Afton-
cbladet i första rummet hos oss förordas, och
chvilket blad vill inbilla folkets, att detsamma
aderpå skall göra sin lycka., — — Släpper lag-
SEED SAO ARGRER ARMAR Pista 4 UNNA 2! SArAINRAGd sjnd
ifrån Carlstens fästning, der Johan, som vi veta, var
kommenderad. Paketet hade först varit adresseradt